Nekromanti Upsala sviten

Det är jag som skrivit om den på boningen. Vi spelade första halvan av Mörkret mellan Stjärnorna igår, jag jobbar på nån slags spelrapport/betyg som kommer att komma nästa vecka, när vi borde bli klara.
 
Har själv varit sugen på att lira den ända sedan jag först hörde talas om denna, i mina ögon, doldis till äventyrssvit. Jag vet egentligen ingenting om Upsalasviten mer än att den talas om på ett nästan vördnadsfullt sätt av alla de utvalda som spelat den. Har också som Jocke gått och funderat på hur den står sig idag när Forgespelen gått och blivit mainstream och skaparglädjen inom OSR skänker oss fantastiska settings och verktyg.

Ska bli intressant att höra vad ni tycker efter att ha spelat den!
 
kloptok;n89193 said:
ag vet egentligen ingenting om Upsalasviten mer än att den talas om på ett nästan vördnadsfullt sätt av alla de utvalda som spelat den.

Same here, men det brukar å andra sidan ALLTID vara det omdöme man får om stora kampanjer med en massa handouts. Exempelvis Masks of Nyarlathotep och Horror on the Orient Express är IMLTHO rätt mediokra produkter med ett fåtal ljusglimtar och problemet blir att när man lagt hundratals timmar på något så är det svårt att inte tycka om det. Åt andra hållet: tycker man inte om det kommer man inte att lägga de där hundratals timmarna och kan därför inte komma med ett omdöme.

/Rasmus, skeptisk
 
Jag äger hela sviten.. Jag måste säga att jag tycker den är fantastisk. Tre fantastiska berättelser med underbar stämning.
 
Jag har spelat del ett och två när det begav sig (och halva del ett med Jocke just nu). Spelmötet började med en introduktion som jag tycker är viktig. Det här är friform, vilket - namnet till trots - är ett otroligt ofritt sätt att spela. Det handlar inte om att tillsammans skapa en berättelse, utan att uppleva och underkasta sig en berättelse. Det som man skapar är istället en stämning - som spelare genom att gestalta och leva sig in i sin karaktär (inte rollperson), som SL genom att presentera en serie situationer och händelser på ett så effektfullt sätt som möjligt. Interaktiviteten handlar alltså om att sudda ut den "tredje väggen", snarare än att påverka berättelseförloppet.

Om man inte klarar av det kan man dra åt helvete. Om man gör det är belöningen ett otroligt välskrivet scenario (inte äventyr) som fortfarande är det närmaste man kommer att vara en del av en Lovecraft-novell.
 
Jag har sviten i min ägo, och tycker att 3-sols beskrivning är ganska pricksäker. Den har definitivt känslan av stenhårt rälsade konventsäventyr med tät stämning.
 
Back
Top