Nu har jag sett färdigt
30 Coins (30 Monedas), HBO Europe. Det är
riktigt bra.
Tv-serien kan också vara särskilt av intresse för rollspelare - skaparen Álex de la Iglesia är gammal
Call of Cthulhu-veteran och publicerad för den spanska utgåvan, och har medvetet låtit sig inspireras av de klassiska kampanjerna och strukturerat serien utifrån sina SL-erfarenheter.
"30 Coins is structured like a tabletop role-playing game, with subplots following each other in a narrative that eventually reveals their close connections. The director said so himself, expressly citing the Call of Cthulhu campaigns The Masks of Nyarlathotep and Tatters of the King. As such, each episode has its own identity while being part of a whole. Each focuses on and reimagines a specific region of the horror genre: the exorcism, the child-monster, the mirror possession, the dead coming back to life, the satanic apocalypse, and so on."
Den medvetna konstruktionen och utförandet är seriens verkliga styrka - alla avsnitten har samma författare (Iglesia) och regipar (Álex de la Iglesia och Jorge Guerricaechevarría), vilket brukar vara ett bra recept fast det är ovanligt nuförtiden (JMS skrev två kompletta B5-säsonger på egen hand, vilket var rätt otroligt). Avsnitten är timslånga vilket tillåter dem att ha osedvanligt mycket identitet och individuella avslut, mer som korta långfilmer än tv-serie-avsnitt. Som man kunde förvänta sig av en rollspelare är det också väl researchat och lämnar få verkliga hål i plotten, och även om det överlag inte är vidare Lovecraft utan mer traditionell kristen skräck, så finns det definitivt med förbjudna böcker och onda kulter. Man kan också känna igen sin Lovecraft utifrån hur det lilla samhället (en spansk by i Segovia) krackelerar under trycket från det övernaturliga.
Konceptet är att Judas trettio silvermynt är världens ondaste reliker, och om det känns bekant är det för att precis samma sak finns i
The Dresden Files, till den grad att man undrar om det är aktivt lånat och inte bara en parallell.
Fader Manuel Vergara är byns nya präst, ivägskickad dit efter en misslyckad exorcism, en man som tar ut sina frustrationer på sandsäcken.
Paco är byns borgmästare och ägare till slakteriet, även om det är hans fru
Mercedes som står för alla ambitionerna.
Elena är byns veterinär, och det första vi får se är en förlossning av en ko som verkligen,
verkligen inte går efter förväntningarna.
Det håller hela vägen, med en ständig eskalering som känns helt i linje med skaparens programförklaring. Storyn är vass, och det visuella håller huvudsakligen, särskilt det groteska sista avsnittet. Säsongavslutningen är exemplarisk på det vis så få är - det faktiskt avslutar, samtidigt som det öppnar upp för mycket mer.
Säsong två har just börjat, så om du börjar titta nu kanske du blir klar lagomt till att fortsätta. Korka upp en flaska Rioja (jag rekommenderar en mycket prisvärd
Faustino I Gran Reserva 2011) för maximal känsla. Det här är helt enkelt riktigt bra, och inte bara för att vara europeiskt. Fantasylitteraturen har sedan länge gott om rollspelare bland författarna - om det här är vad man får om man sätter dem på manus behöver vi fler i tv också, så att någon begriper sig på story för omväxlings skull.
