Nekromanti Två nya artiklar på Interacting Arts    

Widing

Veteran
Joined
11 Sep 2003
Messages
10
Location
Stockholm
Verklighetsinvasion | Tova Gerge & Kristoffer Haggren
Unfortunately only available in Swedish.
Upprörda röster höjs när man böjar tala om att använda verkligheten som motspelare utan verklighetens vetskap. Är vi skyldiga att informera omgivningen om vårt rolltagande, vad är ett tabu och vem har tolkningsföreträde på verkligheten? Den här artikeln är ett sammandrag av ett skriftligt samtal mellan Tova Gerge och Kristoffer Haggren.

http://www.interactingarts.org/ia.html


Medea Reloaded | Tova Gerge
Scenen är den mest konservativa platsen i världen. Ingen med sans och vett i behåll skulle någonsin säga till en färgad person att hon eller han bara fick arbeta med texter som var skrivna för svarta människor, men i praktiken står den med mörk hud utanför de flesta uppsättningar. Det pågår en effektiv och tyst repression. Till en kvinna eller en man drar man sig däremot inte för att använda explicita fördömanden.

http://www.interactingarts.org/ia_medea_swedish.html

___
http://interactingarts.org
 

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
17,540
Location
Helsingborg
Upplys oss o du store

Jag har ingen aning om vad "Fëa Livia" är för något, förutom ett vagt minne i mitt inre som säger att det är en tidning för lajvare.. Jag vill varna att detta inlägg kan styra om diskussionen från.... vad det nu Widing vill försöka få fram i denna tråd, då jag inte kommer att säga något om artiklarnas innehåll.. När jag läser något rollspelsrelaterat vill jag tänka "Aha!", inte "Jaha?" vilket det senare är vad jag utbrister här.. Rollspel är (för mig) en lek, en sysselsättning och varför ska man filosofera om det? För personligen så fångar aldrig Sverox "djupa" och "analyserande" repotage om hur rollspelaren är "innerst inne" mitt intresse.. Det här är nog bland det tråkigaste jag läst som svagt kan klassas som "rollspelsrelaterat"..

Det första jag utbrister när jag läser den första artikeln är "Va?!".. Dessa två individer verkar vara två stycken som i sin ensamhet suttit och tänkt ut en massa saker och sedan spridit dem till liktänkande och fått stöd för sina teorier.. De verkar vara kunniga i extremt krångliga ord och extremt okunniga i att uttrycka sig för icke-insatta personer så att de förstår..

Första halvan på första artikeln innehåller ord som instanser, diskursiva, utopia, supranationella, suggestionerna, subversivt, kontrarevolutionär och skandera varav vissa jag bara kan utbryta ett "Vad?!" över, då jag inte har en suck om vad det betyder.. Säg gärna till om det är jag som har ett rejält dåligt ordförråd, för då installerar jag gärna SAOL på min dator och sätter mig beredd för att "översätta" några av de diskussioner och tankar som tydligen förekommer om rollspel..

Jag läste sammanfattningen på den första artikeln.. Jag läste artikeln och läste om sammanfattningen igen och inget av det gav mig något.. "Jaha?" är det enda jag kan säga.. "Jaha, vad vill du ha fram?" Skribenten verkar ju inte fatta att man ska sammanfatta och väcka intresse i sammanfattningen och inte förvirra.. Att hela samtalet är baserat på "situationismen" är bara skrattretande då man inser hur insnöade de två personerna är.. Men jag tackar för att det stod förklarat vad situationismen var för något för nu har jag i alla fall fått höras talas om det..

*läser igenom den andra artikeln eller vad man ska kalla det (manifest?)*
Öööh! Det här har väl ens inget med rollspel att göra, utan att teater- och filmvärlden är överrepresenterade av män.. Den är helt OF (Off Forum).. Folk har fått upp ögonen för det.. Bra! Fast så fort det ska göras mer kvinnodominerat så görs det på fel sätt och för extremt.. Jag antar väl att snart kommer det att ploppa upp filmer som är gjorda av kvinnor och enbart får innehålla kvinnor.. *suckar* Visserligen, det har visserligen redan gjorts en porrfilm av kvinnor, för kvinnor.. :gremsmile: Som sagt, detta har inte ens något med rollspel att göra..

För att kanske få det mer rollspelsrelaterat så tänker jag skicka iväg en brasklapp till alla spelledare där ute.. Hur ofta har spelledarpersonerna i regel inte varit a) våp b) stark kvinna i mansvärld c) förförerska? (Jag utgår här efter hur mina egna kvinnospelledarrollpersoner är och antar att alla andras är det också)

Välkommen till forumet, förresten Widing.. :gremwink: Synd att jag inte är så filosofisk om rollpersoner på det verkliga planet och att du blev bemött (av mig) på just detta sätt.. Kom med filosofi i spelvärldar så kan jag gärna ge någon synpunkt..

Ett råd bara, från en "erfaren".. Försök gärna ge lite egna synpunkter så att folk har något att spinna vidare på.. Att bara slänga ut två hänvisningar till andra hemsidor funkar inte, tro mig.. Folk läser det i regel inte..

/[color:\\"green\\"]Han[/color] som inte förstod vad Widing försökte få fram

PS. Denna diskussion fördes på forumet för ett tag sedan. Begrunda den Widing!
http://forum.rollspel.nu/showthreaded.ph...amp;o=&vc=1 DS.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Aka-aka-aka-akademiker    

He he, det var länge sedan jag läste Fëa Livia, men jag kommer inte ihåg att den var så här kultursnobbig.

Jag gillade artikeln "verklighetsinvasion", som jag tycker tar upp ett intressant ämne, men kanske hade detta ämne tjänat på att ha blivit behandlat av mindre enfaldigt ordbajsande akademiker än "Tova" och "Kristoffer"? Nåja, jag tycker visserligen överlag att de mest lyckas dra fel slutsatser på väldigt vältaliga sätt, men de brinner onekligen för vad de diskuterar, och det gör att det är lätt att engagera sig i deras samtal. Det var en bra artikel.

Det stora problemet med deras synpunkter tycker jag är att de drar en rätt naiv slutsats om att någon tjänar på att skilja på fiktionen och verkligheten, och således målar de upp en rätt lättköpt världsbild med en sorts "fiende" - en kostymklädd tjock bolagsjätte (antar jag) - som använder fiktionen som ett opium för folket, och denna fiende tar de sedan och skuggboxas mot.

Den förenklingen mår inte ämnet bra av. Det märks särskilt tydligt när de klagar på filmen "lånta fjädrar" för att den skämtar med verkliga problem som tynger verkliga människor. Då glömmer de att även de utövar ett förtryck mot queer-rörelsen; genom att förneka dem rätten att bli skämtade med. Det är inte heller bra.

Sedan biter de sig själva lite i svansen när de ondgör sig över att fantiserandet blivit en omöjlig pusselbit i människors liv och att vuxna inte tillåts premiera lek. Vad de gjort i hela deras diskussion är ju att avväpna leken på all dess fantasifullhet genom att sönderanalysera den! Kristoffer menar dessutom att angreppen på verkligheten måste bära på en utopi för att inte vara självförhärligande. Det tycker jag absolut inte att man måste påtvinga fiktionen. Nej, då tycker jag att min lösning är bättre; att renodla lekens lekfullhet och låta den få vara så overklig och irrationell som den är när den mår som bäst.

Situationismen fungerar bäst när den bara väcker frågor och inte kommer med något egentligt svar. Ett bra exempel på det är de fejkade löpsedlar som sätts upp i stan av Guilty Guilty. När man får läsa "Carola erkänner: Jag har fel på min väckarklocka" så tycker jag att situationismen fungerar som bäst. Det är kul, det får en att rycka till, och det har på något sätt det budskap som man vill att det skall ha. Den försöker inte peka med några pekpinnar eller tvångsmata mig med någon utopisk ideologi.

Sedan är Tova och Kristoffer kanske också lite ungdomligt charmiga i sin vilja och sin vision om att rädda världen och nå ett utopia. Det tycker jag var mysigt att få läsa; världen behöver säkert den typen av människor. Jag ser dock inte var jag skulle platsa in i en sådan värld. Nä, jag fortsätter hellre drömma om en värld fylld av mitt älskade smuts och mitt enda sanna ideal: Anspråkslöshet.

Jag tror helt enkelt inte att fiktionen måste vara fanbärare i kampen mot en bättre värld. Jag tycker faktiskt inte ens att den ska vara det. Jag tycker det är bäst om konsten (fiktionen och leken) ger oss ett perspektiv på samtiden, sedan får det vara upp till politiker och näringslivet (och andra personer i verkligheten) att forma om världen. Moodysons recept på hur man skall lösa trafficking-situationen tror jag inte ett dugg på, men "Lilja 4 Ever" är likväl ett viktigt tidsdokument.

På samma sätt tycker jag att det är viktigt att man förstår sätten som rollspel och andra lekar kan kommentera vår samtid på (det jag kallar för "averison"-delen av eskapism), men jag tycker verkligen inte att spelen måste ha ett svar och en lösning på samtidens problem.

Det blir inte lika kul att leka då.

/Rising
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Re: Aka-aka-aka-akademiker    

"Jag tycker det är bäst om konsten (fiktionen och leken) ger oss ett perspektiv på samtiden, sedan får det vara upp till politiker och näringslivet (och andra personer i verkligheten) att forma om världen. "

Det är utan tvekan det konstigaste jag läst på hela veckan. Jag är så förbryllad av att någon ens tänkt denna tanke så jag vet inte hur jag ska reagera. Jag måste nog lägga mig en liten stund.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Re: Aka-aka-aka-akademiker    

"Jag är så förbryllad av att någon ens tänkt denna tanke så jag vet inte hur jag ska reagera."

Okej, okej, du menar att det var självklart? Och att jag bara pladdrade? Well, men det var ju en annan åsikt än vad artikelförfattarna hade, iaf, så jag ansåg mig tvungen att poängtera det.

/Riz
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,900
Location
Barcelona
Re: Aka-aka-aka-akademiker    

Eller så menar han att det är bäst att vi omformar vårt samhälle själva, och inte tar omvägen via konsten och politikerna. :gremsmile:

*gissar*
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Re: Aka-aka-aka-akademiker    

"Eller så menar han att det är bäst att vi omformar vårt samhälle själva, och inte tar omvägen via konsten och politikerna"

Det gör han, men då gör han det ju också till en skyldighet för leken att vara fostrande och att söka efter utopia. Genom att peka ut den fjärmande eskapismen som en "dålig" sorts fiktion som spelar verkligheten i händerna, då tycker jag att man närmar sig samma distanslöshet som den svenska musikscenen (och mycket annat) gjorde under proggen.

Jag tycker att det är en alldeles för stor roll för leken att bära.

...och så tycker jag att den fjärmande eskapismen också har en sorts aversion gentemot samhället, även om den inte framförs lika tydligt som i de mer uttryckligt budskapsbärande lekarna.

Så... jag tycker de resonerar som typiska akademiker, med andra ord: De drar lättköpta slutsatser som inte stämmer på svårbegripliga sätt.

/Rising
tycker att vetgiriga och lyhörda dumskallar som han själv är bättre lämpade för att göra analyser.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Re: Aka-aka-aka-akademiker    

Efter att ha legat ned en stund (ett antal timmar, eller så) har jag fortfarande inte lyckats formulera mig något bra. Jag skrev ett rätt långt inlägg, men det blev ganska pinsamt, så jag raderade hela eländet.

Jag vill varken att leken eller konsten MÅSTE vara fostrande (tidiga Drakar och Demoner-produkter eller Bamse), men jag tycker inte heller att det är helt fel om den försöker vara det, speciellt inte om den är tvetydig.

Jag tycker inte heller om ditt (Rising) sätt att distansera dig själv från samhället. Eller, snarare distansera de som leker från de som arbetar och peka på de arbetande som samhället. Samhället är oss. Samhället är dig (ser ni nu varför jag borde sluta skriva? Det här är det töntigaste jag har skrivit i hela mitt liv! Argh! Haha, fyfan så dåligt!).

Äh, det här går åt skogen. Jag skall kontemplera detta med lite vilda anarkister över lite bärsa och vin ikväll, jag återkommer.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Re: Aka-aka-aka-akademiker    

"Jag tycker inte heller om ditt (Rising) sätt att distansera dig själv från samhället."

Då ser jag ingen annan utväg än att vi måste slåss om saken. :^)

He he, äh, jag gillar Bamse, så visst kan jag gå med på fiktion som försöker fostra eller berätta något för publiken. När det gäller situationism (som drar in konsten & leken i verkligheten) så tycker jag dock att förhållandet blir ett annat.

Men i vilket fall som helst så tycker jag inte att det ska vara lekens uppgift att sträva mot en utopisk vision. Det skulle ju bland annat betyda att man inte får lyssna på gangsta-rap. Då tycker jag att det är bättre att låta leken få vara lekfull. Både Bamse och Too $hort reflekterar samhället omkring dem och jag inspireras av dem båda. Båda ställer frågor, men det behöver inte nödvändigtvis betyda att jag måste hålla med om svaren de båda ger. Eller att leken överhuvudtaget behöver ha ett svar.

/Rising
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Re: Aka-aka-aka-akademiker    

Äh, jag visste att det skulle bli fel :gremtongue:

Alltså, jag gillar ju ditt sätt att distansera dig från alla tråkiga puckon och konformister och den vedertagna sanningen om vad verkligheten är. Det som man faktiskt skulle kunna mena om man säger samhället. Men jag menar ju att samhället är alla, både puckon och de andra. Inklusive dig!

Äh, jag kommer ingenstans med det här, jag kör ju samma aptråkiga klyscha IGEN! Jösses.

"Båda ställer frågor, men det behöver inte nödvändigtvis betyda att jag måste hålla med om svaren de båda ger. Eller att leken överhuvudtaget behöver ha ett svar."

Precis så!


För övrigt håller jag med Tony Ernst om att No Limit-rappen ett tag var den mest politiska musiken i USA, även om målet med den snarare var att underhålla.
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Kultur! Jag säger bara kultur!!

Esteban: Man liksom känner hur den grå verkligheten kommer liksom krypande med sin gråhet. Ibland sitter jag i fönsterkarmen och tittar ner på de grå myrorna som myllrar till och från sina arbeten. De är lurade, utan att inse det. Jag leker med tanken att släppa ner min Proustsamling på dem. Skulle de ens reagera om en av deras grå kompanjoner fick skallen krossad?

Felicia: Påminner mig om vad den franske filosofen Jean Dupree sade vid kulturbiennalen i Strasbourg 1987. Endast i fiktionen finner vi tröst, en säker tillflyktsort.

Esteban: Men fiktionen är rutten, liksom. Själva kärnan i vår ohejdbara fantasi håller på att stängslas in av kommersiella mörkermän! Vi samhällsestradörer har tillgång till en frihet både mentalt och fysiskt som sticker kapitalet i ögonen! Ingen kan tillåtas att genomskåda systemet utan att vara en del av det.

Felicia: När jag spelar vampyrdrottningen Elise Graffenberg är jag sann mot mig själv. Hon är en spegling av mitt inre. Jag förnekas möjligheten att vara sann mot mig själv av etablissemanget. Betongrövarna avundas mig när de sitter klistrade framför Bingolotto med sina tv-middagar.

Esteban: Jag finner sanning i ditt resonemang. Min nubiske ghoul Ali-ben-Hasseki är min själ. Jag gestaltar min själ vid varje lajv. Blottar mig, utforskar mina mörka skrymslen. Utan denna ventil hade jag blivit galen, gått bärsärkagång mot det system som omger oss alla. Denna påtvingade normalitet. Varför ska inte jag kunna bära penisfodral och löständer utan att moralens väktare höjer sin hycklande röster?

Felicia: Ja, sant. De anar inte att avsaknaden av ventil kommer att göra att vi blir tvugna att få utlopp för vår energi i andra miljöer och situationer. Deras brist på insikt gör att deras lösningar blir kontraproduktiva. Neka mig min möjlighet att leva ut min förkärlek till sadosex och jag kommer att uppsöka närmsta kommunkontor med en skarpslipad yxa.

Esteban: De kallar oss svagsinta posörer, arbetslösa snyltare och parasiter. Jag anser att vi är de sista, sanna rebellerna som med vinden i håret kämpar för att bevara vår egen ficka av frihet i den svartmålade värld.

Felicia: Har du för resten hört om den där Giovanni-konspirationen som Tobbe och hans ryggradslösa ja-sägare håller på och kokar ihop? De har börjat dra in en massa oseriösa fjortisar som sabbar hela upplägget. Det är så jävla omoget.

Esteban: Fy fan! Vi får snacka mer om det här nere på Café Extas. Morsan står här och tjatar om att hon måste använda telefonen.

Felicia: Vi ses.
 
Top