Trams och Flams...?

VikingGamer

Warrior
Joined
12 Jul 2024
Messages
216
Alla får såklart spela hur DE vill, men VAD GILLAR DU?


Jag spelar inte så mycket utan lyssnar mest på rollspelspoddar, och när det gäller Actual Play så är jag inte någon fan av det jag skulle kalla "trams och flams" eller att "Larva sig". Vi människor är olika och den enes roliga skämt kan vara stötande eller bara tramsigt för nån annan, så jag tycker inte man kan döma andra för hur de spelar. Däremot så kan jag gilla respektive inte gilla att lyssna beroende på hur det spelas.

För mig är det några saker som avgör hur jag upplever det:
1 Typen av spel/äventyr: Jag gillar mest seriösa ämnen/ icke humor men om äventyret eller spelet är i genre humor så stör jag mig mindre på "trams"
2 Typ av AP podd: Ju mer podden har karaktären "vi bara spelar in det som händer runt bordet", desto mer har jag förståelse för att det skojas mm och kanske även lite av det jag skulle kalla trams men om podden är väldigt oredigerad och samtidigt strulig, dåligt ljud och sen också ständig avbrott för trams så blir det olyssningsbart -jag vill svepas iväg till en annan värld när jag lyssnar
3 Typ av Humor/skämt/trams: En snabb spelarkommentar out of character, eller kort ordvits är mindre störande än om karaktären beteer sig orimligt och skojar på ett konstigt sätt och gör saker som jag inte upplever passar för att dråpliga situationer skall uppstå i den fiktiva världen så brukar jag tappa känslan och vakna upp ur spänningen och illusionen och inte tycka att det är lika bra
4 Om situationen bara uppstår in game = då kan det vara fantastiskt. Exempel: Ett riktig dråpligt fummel vid helt fel tillfälle - det är inte trams

Vad tycker ni ? Hur upplever ni det? Hur vill ni ha det vid bordet eller när ni lyssnar/kllar på andra?
 
I min grupp blir det ändå en del flams, men jag tycker själv inte att vi gör rov på de mer dramatiska stunderna.
Har försökt mig på en del AP:s och det som oftast får mig att stänga av och kasta mobilen i diskvattnet är när det är ett gäng (oftast) dudes som tävlar om vem som kan göra de mesta lewd-skämten eller trötta populärvetenskapliga referenser.
 
Last edited:
Jag lysnar inte på actual play-poddar, men har svårt för i princip alla poddar (och youtubers) som har trams och flams. De flesta människor är inte särskilt roliga, fan inte ens de flesta komiker är särskilt roliga, så det framtvingade flamsandet så många poddar tycker sig behöva blir bara störande - oftast till den mån att jag måste stänga av.
 
Gillar inte att lyssna på (hela) rollspelspoddar, ser inte vitsen med det (kollar inte heller på folk som spelar dataspel). Det enda jag kollar på är korta klipp där de flamsar eftersom det kan vara lite kul. Så för mig är det bara flamset som är intressant med rollspelspoddar, men då måste det vara lite sofistikerat flams.

Vad gäller eget spel så tycker jag det löser sig naturligt i de allra flesta fall. Det typiska är att det flamsas en del i början förrän man kommit igång och vid naturliga pauser i spelet. Det är ett sätt att slappna av lite.

Men, det händer att någon är trött och på flamshumör. När det börjar störa spelet så brukar SL (oftast jag) säga till lite vänligt. Sen är det bra med det.

Det kan ju också hända att någonting blir så kul att det blir ett avbrott i spelet där det skrattas och flamsas ett tag. Det "stör" ju visserligen spelet/inlevelsen, men vi är där för att ha kul tillsammans och om något är värt att skratta åt så är det värt avbrottet. Ofta kan man då passa på att fylla på kaffekopparna eftersom det ändå blev ett avbrott.

Med det sagt så har det hänt (mycket sällsynt) att det blivit spelomgångar som mer eller mindre förstörts av flams. Det är spelomgångar som inte borde spelats överhuvudtaget eftersom alla i gruppen var för trötta. Det hade varit bättre att lägga rollspelandet åt sidan och i stället bara sitta och snacka skit och flamsa. Förutsättningarna för en bra spelomgång fanns inte där från början.
 
Jag har inga direkta åsikter om AP-poddar, så jag svarar som att det gäller rollspel.

När humor förekommer så föredrar jag absolut att det sker i scenen, och inte i spelarkommentarer. Det finns ofta ganska stort utrymme för humorinslag som inte bryter mot stämning eller genre även om spelet i övrigt är allvarligt. Oavsett om det rör sig om drama eller spänning kan man göra humor som är riktad till spelarna utan att rollpersonerna för den skull börjar tramsa, exempelvis genom att spela på misstörstånd och förväxlingar. Om man spelar ett spel som är mer komiskt kan man vrida upp det (det går oftast av sig själv genom att spela lite mer endimensionella karaktärer), men även då föredrar jag att det roliga sker i scenerna.

(och jag tycker inte man är dålig om man råkar skämta mellan scener, jag gör det också ibland eftersom det är en helt mänsklig impuls. Men jag föredrar om man försöker låta bli)
 
Jag tycker flams och offande är illa nog i "vanliga" poddar, så jag föredrar helt klart när man fokuserar på rollspelandet. Lita på att materialet är intressant nog, och att det inte behövs någon personlig kontakt mellan dig som spelare/poddare och lyssnaren. Jag är ytterst sällan intresserad av ditt liv, däremot vill jag veta allt om din RP.

Vilket låter som alla rollspelares dröm när man tänker efter. Att få prata av sig om sin skapelse.
 
Ja, flamsandet är en viktig anledning till att jag har svårt för AP. Plus alltför mycket OT.

Glass Cannon Networks Shadowdark-AP är den enda jag tittar/lyssnar på just nu trots att det är väldigt mycket flamsande och plumpa skämt. Men det är för att de stunder som de inte tramsar är så fantastiskt bra.
 
Rollspelsdags är väl rätt exemplifierande hur jag vill ha det. Ibland vill jag ha lite in-game tramsande för att det passar settingen (Mutant Hindenburg), ibland vill jag ha det så gravallvarligt att jag behöver safe space och gråta efteråt (Skrômt), ibland vill jag ha Disney-seriositet (Vindsjäl) och ibland vill jag bara ha dumheter och trams staplade på hög (Lasers and Feelings).
 
Trams och flams är klart bättre vid det egna spelbordet. I AP-poddar tycker jag det mest är i vägen.
Jag tror att det blir extra jobbigt i poddar för att det blir performativt, deltagarna gör det inför en föreställd publik. Och som @Vitulv säger, komedi är inte lätt.
 
Ja, flamsandet är en viktig anledning till att jag har svårt för AP. Plus alltför mycket OT.

Glass Cannon Networks Shadowdark-AP är den enda jag tittar/lyssnar på just nu trots att det är väldigt mycket flamsande och plumpa skämt. Men det är för att de stunder som de inte tramsar är så fantastiskt bra.
Glass Canon är ju också faktiskt roliga!
 
Rollspelsdags är väl rätt exemplifierande hur jag vill ha det. Ibland vill jag ha lite in-game tramsande för att det passar settingen (Mutant Hindenburg), ibland vill jag ha det så gravallvarligt att jag behöver safe space och gråta efteråt (Skrômt), ibland vill jag ha Disney-seriositet (Vindsjäl) och ibland vill jag bara ha dumheter och trams staplade på hög (Lasers and Feelings).
Ja er podd hade det alldeles lagom för mig. På flera sätt. Jag kan gilla AP-poddar-...när rätt balkans infinner sig.
Svårt att sätta ord på... det får inte bli så att det känns som scriptad radioteater, det får heller inte bli för kaosigt flams som inte är ingame. Inte för mycket mekanik, men inte så lite att det går åt radioteater hållet heller... En väldigt svår balansgång för att jag ska uppskatta det.
Rollspelsdags hade det för det mesta, inte alla "kampanjer", men jag uppskattade de flesta
 
Jag håller med som att det är för mycket tams och flams och därför jag inte hittat några AP-poddar att titta på eller lyssna som passar mig. Men jag vill hitta det. Jag är intresserad att få veta hur spelet funkar, hur den världen funkar, vilka rollpersoner kan kan spela och sådant. Spelarna i säg bryr jag mig inte mycket om. Om man spelar själv IRL så är det kul att lära känna nya människor men det gäller inte för poddar.

Är det en spelvärld med specifik kultur och mycket lore så vill jag att det följs. Att dra massa referenser till popkultur eller härma andra filmer, serier, böcker osv tar död på all inlevelse. Det kan vara fine vid egna spelbordet men även där bör det hållas till minimun.

Jag vill inte heller att de är för långa, att det är enorma kampanjer som kräver stor insats för mig som konsument av materialet.

Det behöver inte vara röstskådespelare eller något sådant, men det ska vara engagerade spelare som inte låter "personlighet" ta över för mycket. Tycker även det kan bli för mycket när produktionsvärdena är allt för höga. Det drar uppmärksamhet från själva spelet och börjar konkurrera med att titta på serier eller lyssna på böcker.

De som bara vill sitta och spela, vara sig själva, flamsa, tramsa. För det, absolut, men då kanske man inte behöver spela in det.
 
Jag gillar flams och trams. I poddar (så länge de fortfarande har mic-disciplin!) så väl som vid skrivbordet.

Jag har rätt lite tålamod för rollspel som är mer seriöst än säg... Red Dwarf (även om jag så klart kan skärpa mig korta stunder).
 
Jag lyssnar inte på poddar.

Vi har alltid haft ganska mycket flams i mina tidigare grupper. Både i och utanför spel.
Tidigare trodde jag att jag egentligen ville ha en mer seriös ton och mer fokus på spelet.
Men efter att ha spelat en del flamsfritt på konvent och med personer jag inte känner (så väl), så har jag omvärderat det hela.
Jag är nog egentligen bara där för flamset.

:t6r-5: :t6b-2:
//EvilSpook
 
Back
Top