Senaste gången jag köpte en Marvel-tidning var det en tjock pocket med gamla Claremont-serier, som kom ut på svenska när jag var typ 15 eller så (dvs 20 år sedan).
Ja, jag köpte den också! Fast det var ännu bättre för mig; för jag började läsa X-serier (jag var mer en Hulken- och Spindelmannen-kille innan dess) med Secret Wars, typ; och fick därför njuta av att se Kittys och Dazzlers första framträdande - vilket jag alltså tidigare inte sett.
Sedan fick jag ett supermarvelsug och spenderade en tusing på gamla Mega Marvel-tidningar som publicerats efter att jag slutat läsa superhjälteserier; och nu är jag helt mutant-tokig. Det finns en massa balla nya bekantskaper (Domino är min nya favvo) att göra. Tyvärr har jag också tvingats inse att jag var mycket duktigt på att plocka pärlorna bland svinen (öh...) som ung; för rätt många serier var riktigt crappiga. Mutantmassakern som började så bra slutade som rent skräp, och Infernosagan var rena rama blajet förutom när X-men slogs mot Freedom Force; och en av mina favvosar; Longshot; var bara häftig i början. Nu när jag läser om hur X-Men till slut spöade Mojo så känner jag bara att det är ett extremt pinsamt antiklimax, och att han vill ha barn med subban Dazzler gör mig bara arg, eftersom jag alltid fantiserade om hur han skulle bli ihop med den snygga Spiral (=som jag oftast var när vi lekte superhjältar). Och Shatterstar (eller vad han nu heter) suger gammal buljong.
Öh... Det här blev inte riktigt sammanhängande... Ja ja, jag tycker iaf att superhjältar är ashäftigt igen, det var väl mest det. Avengers; dem fick man inte läsa mycket om när jag var liten. Det slog mig nu; när jag köpte nya serier. Jag gillade alltid Vision's utseende som barn, men jag tror inte att några Avengers-serier publicerades här i Sverige på den tiden. Man fick typ nöja sig med korta glimtar av dem när de hjälpte FF att spöa Galactus eller när de kom för att gratulera Hulk när han fick amnesti. Det är först nu jag kunnat läsa riktiga Avengers-serier, och få se Vision på riktigt för första gången. Och ja; han är rätt häftig. Synd bara att det är så många fjantar i det gänget.
Förresten är John Byrne nästan ännu bättre som författare än som tecknare, i min mening. Och vem tuschade i Asgårdstriologin, om inte Mike Mignola (såg jag i morse)! Se där.
Och förresten så är den tredje X-men-filmen mycket bättre än den andra. Äntligen får man se lite mer av Kitty; och filmversionen av Callisto är trés hot! Jag saknade bara lite mer Colossus, en Rogue som faktiskt kan flyga och banka skiten ur folk, samt Niles Crane som Beasts yngre bror; då hade allt varit perfekt.
/Rising
skriver inte ens något som kvalificerar som "inlägg" längre, utan pluddrar bara en massa för att han har ett pånyttfött extremt barnsligt engagemang för hans älskade superhjälteserier.