Drakar har alltid fascinerat mig då de kan bli (och ofta är) väldigt gamla varelser. De kan flyga, sprutar ofta eld. I Erik Granströms version kan de tala och betvingas av Höga Språket. De är listiga, jagade och sanslöst svåra att ha ihjäl.
Gillar även Granströms vandrande och oförstörbara staty Nekromorbus som jagar den som stjäl och öppnar en viss medaljong tills världens ände. Finns en motsvarighet vid namn "Svart Hämnare" i Drakar och Demoners gamla Monsterbox, och jag tror även det finns en liknande varelse i Sagan om Ringens Midgård. Gillar det definitiva och den hopplösa flykten som skulle kunna jämställas med tiden och själva åldrandet som i slutändan alltid hinner upp oss människor.