Nekromanti Till spelgruppsrelationsakuten

[Mannen i skogen]

• Det är alltid tråkigt att ens rollperson dör. Det är ännu tråkigare när man dör för en annan rollpersons hand. Så fort någon av er använder ett vapen riskerar den ni anfaller, enligt reglerna, att dö. Därför måste vi så långt det är möjligt låta bli att använda våld mot andra rollpersoner.
• Kom ihåg att era rollpersoner i grund och botten har någon form av vänskapsband. Ni som har fler drivkrafter än det måste ta ställning till hur ni prioriterar olika agendor. Om du är beredd att lämna eller motarbeta din grupp kommer kampanjen (som jag har skrivit den) att bli ganska svårspelad. Den kommer bli tråkigare för er alla.
• Rollspel handlar om att skapa en berättelse tillsammans. Det kan hindras av att ni blir osams eller försöker "vinna" över en annan spelare. Berättelsen kan visserligen handla om två vänner som börjar gräla, men då ska ni som spelare efteråt kunna ta varandra i hand och säga "Det där gjorde vi bra".
• Även om du grälar med någon, låt denne tala till punkt. Åtminstone ibland.
• Försök att spela dina karaktärsdrag på flera olika sätt.
• Försök att spela dina karaktärsdrag utan att det gör spelet tråkigt för någon annan. Även om du bestämt att din rollperson är "tjurig" så
• Försök att spela dina karaktärsdrag så att det inte blockerar någon annans rollspelande.
• Ha överseende med om någon råkar spela sina karaktärsdrag så att det blockerar dig, och be sedan spelaren att försöka spela på något annat sätt.
• Försök att i förväg tänka ut hur din rollperson förhåller sig till de andra rollpersonerna och deras respektive egenheter. I vissa fall kan du till och med behöva ta ett snack med en annan spelare hur ni ska spela era rollpersoner tillsammans. T ex om ni ska hålla igång en konflikt om ledarskapet under hela kampanjen, utan att någon av er brukar våld mot den andre.

 

[Sodivra]

Det ses ibland som lite dålig stil att länka till gamla diskussioner, men jag har själv tänkt på det och skrev ett litet inlägg här:

https://www.rollspel.nu/threads/44156

Jag själv fruktar och hatar bråk mellan envisa rollpersoner som inte leder någonstans. Jag menar... Drama, det är ballt. Jag älskar känslomässiga och viktiga dramascener, men precis som jag inte vill se huvudpersonerna tjafsa på ren envishet i en film i en kvart så vill jag inte ha det rollspel.

Jag skulle vilja betona tre saker för dina spelare, i den här ordningsföljden:
1) Låt aldrig "Jag gör bara vad min rollperson skulle gjort" komma ivägen för vad alla tycker är kul rollspel. (En fråga om spelstil, förstås)
2) När rollpersoners debatt inte är intressant längre så är det inte rollpersonerna som bråkar längre, utan spelarna. (Precis som du säger) När du kommer på dig själv med det här, sluta. Slå ett tärningsslag om'et.
3) Bjud på dig själv. Låt de andra rollpersonerna vara ballare än din när det passar.

 

[krank]

Har jag missat något?
Är det någon tanke som egentligen är överflödig?
Har någon annan lyckats lösa såna här problem på något fiffigt sätt?

Jag har tack och lov lyckats vara hyfsat stroppig vad gäller val av spelgrupp de senaste åren, så jag har sluppit problemen; jag är inte såpass kåt på att vara spelledare att jag står ut med vad som helst.

Men; utifrån det beskrivna problemet tror jag att du har hittat bra tankar och lösningar. Du kan också be dem fundera över det här med personlighetsdrag - om man är tjurig, varför är man det, och i vilka situationer? Vad kan få en att lägga sin tjurighet/stroppighet/etc åt sidan? Kort sagt, få dem att fundera kring sina rollpersoner på den nivån. Vem vet, kan funka.

 

[wilper]

Varför spelar ni vakthållning? Har inte rollpersonerna mer spännande saker att göra?

Kan det vara så att spelarna får fnatt för att de är uttråkade?

 

[krank]

Varför spelar ni vakthållning? Har inte rollpersonerna mer spännande saker att göra?

Kan det vara så att spelarna får fnatt för att de är uttråkade?

Det var också en grej jag tänkte på, även om jag inte uttryckte den på det sättet:

Kan det vara så att SL och spelarna har olika agendor? jag tycker ju att man definitivt ska spela vaktskiften etc, men en möjlig tanke är ju att spelarna är mer av Whoff! Bang!- typen, dvs mer actioninriktade, att det ska "hända grejer" och "kännas som en film"...

Första steget är att inse att det finns ett problem och vari det består...

 

[EvilSpook]

Har upplevt samma saker som du i några fall. Det har mycket med spelarnas omognad att göra. De tror att de spelar sina karaktärsdrag men väljer att överspela de jobbigaste sidorna. Enligt min erfarenhet har det inte alls med spänningen i äventyret eller andra yttre faktorer utan det är snarare spelarna själva och deras relation.

Själv spelar jag inte med såna spelare längre - det är inte kul. De har oftast förstått när jag har pratat med dem men klarar inte att ändra sitt spelande. Berätta för dem att de riskerar sin plats i gruppen och släng ut dem ifall de inte ändrar sig.

//EvilSpook

 

[wilper]

Mmm, jag tror det kan vara så. Hade det varit min grupp så hade jag helt enkelt sagt till spelarna att jag spelar rollspel för att ha kul, och att de bråkar sinsemellan inte är kul för mig. Om de hade varit öppna för diskussion så hade vi diskuterat saken och förhoppningsvis hittat en spelform som alla kan trivas med.

MIN erfarenhet av ungdomar vid spelbordet är att de kan vara nog så skärpta och engagerade, bara man behandlar dem som om man förväntar sig att de skall vara det. Mina grupper är vanligen äldre än dina, men på konvent har jag spellett mycket yngre grupper.

 

[Mannen i skogen]

• Till nästa spelmöte får de i uppgift att formulera (på en lapp) vad de som spelare förväntar sig av att spela rollspel. Utifrån vad de skrivit tänker jag sedan ha ett snack om hur vi tillsammans lägger upp spelet, jag som SL, de som spelare, för att kunna uppfylla så mycket som möjligt av våra förväntningar. I det samtalet tänker jag föreslå att man ska ge och ta - ibland är min rollperson coolast, ibland är någon annan det. Samtalet får förstås också handla om vilken stil vi vill ha på spelet.
• Dessutom måste de bestämma hur deras rollpersoner ser på att de faktiskt är satta att jobba i en formell arbetsgrupp.
• Till sist ska jag tipsa om att