Temat är inspirerande men hur få det speligt?

[Basenanji]

Ok, jag har (på Instagram) hittat den här fantastiska illustratören/konstnären Marcel Deneuve som gör helt amazing material i en sorts sci-fi estetik. Marcels webbsida

Han kallar det bl a för ”Megaworld” och jag blir superinspirerad att göra nåt rollspeligt av det…men blir plötsligt helt tom på idéer. Åtminstone om vi tänker oss ett speligt rollspel. Liksom, även om bilderna är jättefina, vad handlar dramat om? Vilka händelser kan rollpersonerna dras in i? Vad står på spel?

Den här tråden handlar helt enkelt om att inspirerande tematik ibland är svår att göra till roligt rollspel. Allt känns rätt tills jag frågar mig vad man gör i spelet, och då blir det plötsligt svårt att komma på ett bra svar.

Den här känslan kommer över mig ofta och inte minst i samtal om vad som vore roligt att spela.

Känns det igen?

 

[JohanL]

Microscope och satsa på samhället och världsbygget?

 

[Magnus Seter]

Megaworld var inte något människan byggde. Det var något vi hittade. Men världen var tom.

Allt verkade ticka på, energi fanns, livsuppehållande system fungerade i stort sett. Inte överallt förstås.

Så vi flyttade in. I en värld vi nu måste förstå, dechiffrera, utforska. Och svara på frågan om vad som hände dem innan oss …

Och vad lurar i de mörka hörn vi ännu inte utforskat?

 

[JohanL]

Håller för övrigt med om att något coolt visuellt kan vara inspirerande och hjälpa till att sälja in idén, men det sträcker sig inte längre än så i sig - sedan behöver man annat också, särskilt vad som driver plott och konflikter.

 

[JohanL]

Megaworld var inte något människan byggde. Det var något vi hittade. Men världen var tom.

Allt verkade ticka på, energi fanns, livsuppehållande system fungerade i stort sett. Inte överallt förstås.

Så vi flyttade in. I en värld vi nu måste förstå, dechiffrera, utforska. Och svara på frågan om vad som hände dem innan oss …

Och vad lurar i de mörka hörn vi ännu inte utforskat?

Funkade i Mass Effect!

 

[Faehrengaust]

Känns det igen?

Ja, den har jag gått på någon gång. Men ser något häftigt och vill göra en kampanj baserat på det, men det blir tomt i huvudet.

Det är inte så konstigt egentligen. Bilderna i t.ex. Megaworld visar "bara" en miljö, inte en handling. Ett äventyr eller en kampanj är främst en handling medan miljön är sekundär - det är en kuliss.

Det är som när man titta på en riktigt snygg film utan vettig handling. Det är visuellt tilltalande, men ändå blir det inte spännande. Samma sak i en del dataspel.

Det bästa är så klart när man får handling och miljö att klicka så att det uppstår en synergi.

 

[verlandes.]

Påminner lite om BLAME! av Tsutomu Nihei (som känns som en oerhört spelbar miljö).

 

[Basenanji]

Megaworld var inte något människan byggde. Det var något vi hittade. Men världen var tom.

Allt verkade ticka på, energi fanns, livsuppehållande system fungerade i stort sett. Inte överallt förstås.

Så vi flyttade in. I en värld vi nu måste förstå, dechiffrera, utforska. Och svara på frågan om vad som hände dem innan oss …

Och vad lurar i de mörka hörn vi ännu inte utforskat?

Snyggt Magnus och skulle du sitta bakom SL-skärmen så hade jag gärna spelat din idé!

Men håller du med om att man måste göra något med tematiken för att det ska bli spelbart? Jag tänker att tematiken (bilderna här) egentligen inte explicit säger att "världen var tom", det är ditt smarta tillägg och med det kan jag se massa olika lovande scener framför mig. På samma sätt kan jag tycka att många andra inspirerande teman saknar något för att funka i rollspel.

Jag tycker @Faehrengaust är inne på något: inspirerande tematik är bra, men kanske inte alltid tillräcklig? Möjligen saknas någon sorts konflikt eller något att kämpa om. Och då kanske inspirerande tematik behöver presenteras annorlunda?

För övrigt vill jag tacka för alla fina tips som ges i tråden!

 

[JohanL]

Så vi flyttade in. I en värld vi nu måste förstå, dechiffrera, utforska. Och svara på frågan om vad som hände dem innan oss …

Tillägg: Det här har andra också gjort.

 

[Magnus Seter]

"världen var tom"

När jag kollade bilderna var det som slog mig just att världen var tom på människor. Det var enorma miljöer, men få människor. Så jag tänker att tomheten, frånvaron av de ursprungliga invånarna är temat. En stillhet, en sorg, en atmosfär av storslagenhet, utan att någon finns där.

 

[Magnus Seter]

Tillägg: Det här har andra också gjort.

Säkert. Jag beskriver mig som "världens minst kreativa rollspelsförfattare", så att någon redan gjort nått jag föreslår är jag helt öppen för.

Det känns som att Doctor Who har gjort några sådan grejer.

Det kan bli bra ändå, tror jag.

 

[God45]

Vill du göra vad som helst rollspeligt? Nästan allt kan passa in i en av de 3 ”lata” kategorierna! De lata kategorierna är:

1: Ett mysterium! Kan du sätta ett mysterium i miljön? Nästan alltid! I Megaworld tänker jag att man åker runt och undersöker varför olika datorsystem gjort något fel. Asimov inspirerade mordmysterium fast där ”mordet” är att något gått fel på en meganivå.

2: Kan det vara ett dungeon crawl? Med Megaworld är det lätt, det är en cool miljö att undersöka. Krydda med pyssel eller strid om du vill.

3: Såpopera! Kan man vara något med stora känslor här? I Megaworld tänker jag att man är levande infrastruktur, liksom man spelar en transformer som kan bli en bro eller en portabel energikälla. Exalted Alchemicals som inspiration fast i ett PbtA system.

 

[krank]

För mig är det ju rätt enkelt, för vilken miljö som helst kan bli kuliss för min föredragna spelstil.

Med andra ord: Klart vi löser mysterier, och utforskar! Vem har byggt världen, och varför? Ingen nu levande minns. Tar staden ens slut någonstans? Varför är stora områden formade som futuristiska megastäder – men helt tomma på liv? Det finns massor att undersöka.

Det finns kanske inte så mycket att slåss mot, men det behövs ju inte =)

 

[Rickard]

Coriolis har precis samma problem med bilderna. Svåra att förklara med ord, svåra att bilda sig en uppfattning om.