Nekromanti Teaser från nya alvboken: Ishanieda coronye

Joined
7 Dec 2001
Messages
1,052
Location
Stockholm
Arbetet med Alver - Sångarens ätt fortsätter och just ny knåpras det på kapitlet om alvisk kultur. Tänkte dela med mig utav en av de nyskrivna texterna från avsnittet "alvisk underhållning" som jag gillade då den känns mycket passande för sanaristammen. Observera att det är inte säkert att texten kommer att återges exakt som den presenteras här då den förmodligen kommer att beskäras en del samt kompletteras med en förtydligande illustration.

Ishanieda coronye
Ishanieda coronye (”maktens cirklar”) är ett spel som är mycket uppskattat hos sanaristammen och som är ökänt för att kunna ta mycket lång tid att spela, ibland till och med flera år. Varje stad med sanari har i regel minst ett sådant spel som fortlöper hela tiden. Vanligtvis träffas man en bestämd dag i veckan i en byggnad dedikerad särskilt för spelet. I mitten av rummet finns ofta en flera meter i diameter stor spelplan. Runt spelplanen sitter spelets domare, de olika lagen (som ibland bara innebär en person) och i en yttre cirkel kring dessa sitter åskådarna. En spelomgång innefattar sällan mer än ett par spelrundor, då varje runda kan ta åtskilliga timmar att spela, vilket naturligtvis gör det mycket tråkigt för personer som inte förstår det strategiska elementet i det hela. Vad som ofta är det som tar upp mest av tiden är själva förhandlandet och intrigerandet lagen emellan kring varje rundas drag. Varje lag brukar i regel försöka alliera sig med en eller flera andra lag samtidigt som de försöker argumentera med de andra lagen varför dessa inte ska ge sig på det egna laget. Det förekommer även rikligt med lappskickande de olika lagen emellan och inte sällan springer det budbärare fram och tillbaka mellan de olika lagen medan budgivningen pågår. Vissa lag använder sig till och med av hemliga tecken sinsemellan för att kunna förmedla saker till varandra utan att de andra lagen ska veta att de ens har någon kontakt.
Spelet kan spelas av 2 till 24 lag. Spelbrädet ser ut som fem stycken koncentriska cirklar. Varje cirkel utom den innersta är uppstyckad i flera lika stora delar som alla kan identifieras genom en unik symbol. Den yttersta cirkeln är indelad i 48 sådana delar. Den näst yttersta i 36, nästföljande cirkel 24 och cirkeln närmast den innersta cirkeln är uppdelad i 12 delar. De olika delarna är värda poäng beroende på vilken cirkel de tillhör. Delarna i den yttersta cirkeln är värda 1 poäng styck. Delarna i den näst yttersta är värda 2 poäng styck, nästföljande cirkels delar är värda 4 poäng styck och delarna i cirkeln närmast den innersta är värda 10 poäng styck. Den innersta cirkeln räknas även den som en del som är värd 36 poäng.
Spelet är indelat i flera rundor. Varje runda går till så att alla lagen i hemlighet bjuder valfritt antal marker på en eller flera av delarna på spelbrädet till speldomaren (första rundan börjar alla lagen med 12 marker vardera). Efter budgivningen är klar placerar domaren ut dessa marker på spelplanen. Det lag som efter detta har högst antal marker i en del ”vinner” delen och låter sina spelmarker ligga kvar, då varje lag har sin egen specifika form av marker kan man på så sätt se vem som kontrollerar området. Alla marker som inte vinner någon del plockas bort. Varje lag får därefter poäng för varje del som de kontrollerar och varje poäng som erhålls är det samma som en ny spelmark som de kan använda i nästa rundas budgivning (tillsammans med alla eventuella sparade marker från föregående rundor). Ett lag som efter poängräkningen inte längre har några marker kvar räknas som utslaget.
Skickliga spelare av ishanieda coronye är mycket högt ansedda inom sanari och inte sällan också fruktade för sin intrigerande förmåga då det i regel är vad som krävs för att nå någon framgång i spelet. Det är dock till och med en lagstiftad regel att spelet inte får fortsätta (i form av exempelvis vidare intrigerande) utanför spelsalen, något som förvånansvärt ofta också följs.
I Haléa teren pågår ofta ett spel mellan de tolv ätterna med ett lag vardera bestående av de bästa spelarna från varje respektive ätt. Dessa spelomgångar följs noggrant av stadens invånare och det anses mycket prestigefullt att vinna. Ätterna Olinael, Valaina och Vathae är ofta de som brukar slåss om segern.

Sebastian - skriver vidare
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,207
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Jag tycker det verkar intressant, och ser fint ut, men texten kan mycket riktigt behöva kortas ned och illustreras.

Men en invändning: du kan inte beskriva linjerna som 'ätter' - det liknar ju misstaget som begicks i Thalamur (dvs att 'ätter' plötsligt blev enorma samfund med tusentals medlemmar utan något anmärkningsvärt släktskap med varandra), och står i konflikt med vad som tidigare etablerats. Linjerna är ju något helt annat än ättenamnen. Möjligtvis kan linjerna vara något i stil med de koreanska klanerna i vår värld; dvs klannamn som associeras till någon specifik ursprungsplats och gemensam förfader. Men då har koreanerna ändå cirka 250 sådana klaner, medan Sanaris linjer bara är 12, och Sanari har ju vanliga familjenamn dessutom, det har inte koreanerna.

Sanaris namn ser ju ut såhär:
Certani Turalian fín Olinael (+ då t'un Sanari t'an Heleie t'an Uisean t'an etc)
Tenavron Cevarin fín Vathae
Eleia Sevane fín Valaina

Och där är det Turalian, Cevarin, och Sevane som är ättenamnen. Olinael, Vathae och Valaina är ju linjenamnen, vilket är något helt annat, indeed.

Edit: fast nej, nu tänkte jag lite på saken på vägen till affären, och det slog mig att, det är ju skillnad på familj och ätt. 'Ätt' är dock synonymt med 'släkt', men en släkt består ju av flera enskilda familjer med släktband till varandra. Och det andra namnet i följd i alvers namn beskrivs i 'Alver' som ett -familjenamn-, så det var kanske fel av mig att kalla det för 'ättenamn', se nedan. Däremot, en ätt implicerar alltjämt ett släktskap; man gifter sig (förökar sig) -inte- inom en ätt. Léarams tredje namn, efter person- och familjenamn, kan ju sägas vara ett ättenamn, eftersom hus/klan normalt är synonymt med 'ätt' och 'släkt'. Sanaris tredje namn, Linjenamnet, är mer komplicerat dock. Detta eftersom Léaram har 68 hus och klaner, vilket blir ungefär 5147 pers per hus/klan. Detta i sig är en bisarr siffra om vi jämför med typiska europeiska historiska ätter, tex York, Lancaster, Natt & Dag, Folkungaätten, som jag har svårt att tänka mig någonsin var uppe i mer än säg något hundratal personer åt gången. Sanari, dock, har mer än 16 000 personer per linje, och att då kalla linjerna för 'ätter' ter sig i min mening något bisarrt.

Emellertid, klanbegreppet hade kanske kunnat funka. Det finns enorma klaner IRL. Jag har läst någonstans att typ alla indier och pakistanier med efternamnet 'Khan' räknar sig tillbaka till någon klan i norra Punjab under typ -vedisk- tid, och om så är fallet, har vi där ett exempel som kan legitimera omnämnandet av Sanaris linjer som 'klaner'. Att få barn med varandra räknas liksom inte som inavel även om man båda heter 'Khan' eller 'Kim'. Däremot, att få barn med varandra om man båda heter 'Natt och Dag' eller 'Tudor', är mer åt inavelshållet, och Natt och Dag och Tudor beskrivs aldrig som klaner, utan ätter. Jag skulle således ha undvikit begreppet 'ätt' i samband med linjenamnen, om jag inte -verkligen- ville kapitalisera på inavelsfaktorn hos Sanari. Speciellt som samma linjer som finns nu, verkar ha funnits i nästan tiotusen år - det är liksom hela holocen. Om det bara fanns tolv ätter från början, och de inte fått in något nytt blod i genpölen sedan dess...åh gud. (Nu kan de ju få barn med både människor och alver av andra stammar, dock).

Låt mig försöka sammanfatta det här svammlet. Det här tycker jag verkar vara en rimlig rangordning efter storlek, i Mundana:

Par
Familj
Ätt/Hus/Släkt
Klan/Linje
Stam
Folk
Ras
Art (Fast det verkar synonymt med 'folk' i De bestialiska folkens fall)
Genus (Tirakerna och trollen lär tex vara ett genus, och kamoferna och ödlefolket)

Så här skulle jag då resonerat ang. alvernas släkter:

Om en léaram heter Tienn Morhaim síol Rudani, så är hennes -familj- Morhaim, medan hennes -hus- är Rudani, som inte är stort nog att kvala in som klan. Om någon däremot heter Tienn Morhaim síol Dah'touin, är det luddigare om 'Morhaim' bara är en familj, eller en större släkt inom den väldiga klanen Dah'touin.

Om en thism heter Eithene Visa'an vhic Retalion, är Visa'an en familj, och Retalion ett hus - dvs en ätt.

Om någon heter Certani Turalian fín Olinael, kan Turalian vara en enskild familj, men sannolikt är det snarare en ätt inom -linjen- Olinael, som är alldeles för stor för att kunna beskrivas som ätt. Den hade däremot kunnat beskrivas som en 'klan', men det hade kanske gett lite Léaram-vibbar.

Ursäkta raljerandet. Jag kände bara att frågan var lite mer komplex än jag först fick den att verka, och behövde tänka högt en stund.

- Ymir, invänder likfullt, alltså
 
Joined
15 Nov 2004
Messages
3,428
Location
Maastricht
Omslagsbilden har varit med i Fenix nummer 4 och 5 2007. Kanske fler (Dock vet jag inte om det är den slutgiltiga då jag inte är med och arbeter med boken).
Då får jag ordna de nummren :gremsmile:
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Well, låter som ett klurigt spel det här ja.. =)
Hursomhaver, kommer vi att få någon mer teaser av boken. alltid kul att se lite vad som komma skall i boken.
 
Top