Nekromanti Tärningsmystik

[Gurgeh]

I tråden om tärningspölar eller singeltärning skrev ceruleanfive:

Apropå psykologi och singeltärningar har jag dock noterat ett annat intressant fenomen. Ett tag lät jag spelarna slå initiativ med samma tärning som de slog sina handlingsslag med. De blev dock griniga när de fick väldigt bra initiativ, eftersom det innebar att de hade "slösat" ett så lyckat slag på initiativet. När vi hade olika tärningar var det inte längre något problem.

Sedan skrev anth:

Ett liknande fenomen när vi slår gruppinitiativ är att en spelare slår initiativ tills denne misslyckas (gruppen får agera efter motståndarna) - då anses denne persons tur vara slut och näste spelare får slå initiativ.

Sånt här tycker jag är spännande: uppenbart irrationella ritualer som uppstår runt bevisligen slumpmässiga fenomen. Naturligtvis inser alla inblandade att det egentligen inte fungerar såhär, men eftersom vi inte är mer än människor bygger vi ändå gärna upp mystiska förklaringar.

Så vad har ni för märkliga halvreligiösa föreställningar om tärningar och slump i era spelgrupper?

 

[God45]

Två av mina spelare har gått till en häxa en av dem känner ( det är Lund så alla känner en hög weirdos). Så de fick en Wicka ritual utförd över sina tärningar.

En annan spelare blev avundsjuk när detta hände och iscensatte en satanisk rit där hon försökte frammana en demon till att bo i hennes tärningar.

En gammal spelare mikrovågsugnade en d20 som ett exempel åt de andra tärningarna. Han hade också en ceremoni där han belönade duktiga tärningar en gång där han spelade Sovjets national sång...

Och alla bygger ju små torn åt random nummer demonen. Och lägger tärningar med högsta sidan uppåt.

 

[Mundo]

Två av mina spelare har gått till en häxa en av dem känner ( det är Lund så alla känner en hög weirdos). Så de fick en Wicka ritual utförd över sina tärningar.

En annan spelare blev avundsjuk när detta hände och iscensatte en satanisk rit där hon försökte frammana en demon till att bo i hennes tärningar.

En gammal spelare mikrovågsugnade en d20 som ett exempel åt de andra tärningarna. Han hade också en ceremoni där han belönade duktiga tärningar en gång där han spelade Sovjets national sång...

Och alla bygger ju små torn åt random nummer demonen. Och lägger tärningar med högsta sidan uppåt.

Min man håller på att ta sin Masters i psykologi. Kanske skulle rekommendera projektet "Rollspelare och tärningar" som hans Master-tes.

 

[DeBracy]

Vid ett spelpass hade en spelare en tärning som slog så jäääävla dåligt. Vi knuffade upp den mot spelledarens skärm och vips slog han skitdåligt också. Sen lyfte han på skärmen för han anade oråd. It was cursed. Cursed I tells ya!

Jag brukar byta tärning om den jag först valt ger dåliga utfall flera gånger i rad.

Jag menar också att du kommer slå högre grundegenskaper om du slår t6:orna en och en istället för i en näve.

 

[Khan]

Numer har jag ingen tärningsmystik för mig, eller ens en tydlig favorittärning. Jag tror mycket beror på att jag spelat Fria Ligans spel såpass mycket nu att jag är van vid pölar, pölar samt åter pölar.

Men...

I min ungdoms dagar, när jag spelade Exalted, var det hysteriskt viktigt att alla T10:r låg rätt i fina hexagoner med ettan uppåt. När jag var ännu yngre och spelade Western, DoD och andra spel som använder sig av T20 måste den ligga i centrum med ettan uppåt vid Western, tjugan uppåt vid DoD, omgiven av en cirkel av andra tärningar (skadetärningar, tex) även de med ettan uppåt.

Tanken var att den siffra som låg underst, alltså den man ville slå, ska vila tills det är dags att arbeta, medan den sämsta siffran måste arbeta hårt hela vägen fram tills den används genom att visa sig. Det gäller att få fel sida på tärningen trött så den inte orkar streta emot när det är dags att slå den. Tärningsdressyr.

 

[Mundo]

När ett spel har många T6or kan jag lägga upp dem i små pölar. En tärning med ettan uppåt, två tärningar med tvåorna uppåt, etc. Och jag blandar aldrig färger.

Om en tärning slår dåligt så får den ligga själv och skämmas också använder jag inte den mer under kvällen. Ibland kan jag bli rasistiskt, och dra alla tärningar över en kam.

"Min blåa T6a slog dåligt, då tänker jag inte slå med några fler blåa tärningar ikväll, man vet ju hur de är, hmpf!"

 

[Skarpskytten]

Jo, när vi var yngre höll vi nog på med rätt mycket vidskepelse modellen "den här tärningen har gjort sitt". Och jag är ju inte det minst vidskeplig, men bytte ändå mystiskt T20 mitt i förra spelpasset för att den första inte levde upp till mina förväntningar. Varefter jag självklart slog sjukt bra hela spelmötet ...

Efter en sällsynt dålig räcka slag (i Blood Bowl förvisso, men jag hoppas anekdoten platsar här ändå) gjorde en bekant till mig en cirkel av sina tärningar. Den "dåliga" tärningen placerades i mitten, inom "synhåll" från alla andra. Sedan eldade hen upp syndaren, androm till varnagel. Historien förtäljer ej om hens tärningar blev "bättre" av detta eller ej.

 

[Rymdhamster]

Naturligtvis inser alla inblandade att det egentligen inte fungerar såhär

Vi generalliser visst lite utifrån enstaka företeelser här, tror jag =D

 

[Makaron]

Min man håller på att ta sin Masters i psykologi. Kanske skulle rekommendera projektet "Rollspelare och tärningar" som hans Master-tes.

Snälla gör det. Jag vill läsa resultatet (nevermind att jag antagligen skulle förstå ungefär 1/3)

Efter en sällsynt dålig räcka slag (i Blood Bowl förvisso, men jag hoppas anekdoten platsar här ändå) gjorde en benkant till mig en cirkel av sina tärningar. Den "dåliga" tärningen placerades i mitten, inom "synhåll" från alla andra. Sedan eldade hen upp syndaren, androm till varnagel. Historien förtäljer ej om hens tärningar blev "bättre" av detta eller ej.

Vet inte om vi känner samma personer, men har hört något liknande. Har inte själv gjort något så pass extremt (än...), men dock. Tärningskarantän är ett känt koncept, där hamnar alla de tärningar som missköter sig. En 1:a då och då går an, alla kan ha otur, men flera dåliga slag i följd, så åker den bort ett tag och får skämmas. Annars brukar jag ha några tärningar jag växlar slag mellan, så att de sins emellan strävar efter att bli bättre (när de inte är i karantän).

Givetvis läggs tärningar med högsta sidan uppåt, de måste tränas till hur de ska bete sig. Och prata med dem, förklara hur (och att) de ska uppföra sig.

Till figurspelen har jag också fått vanan att "värma upp" tärningarna med ett eller två slag innan varje match. Detta eftersom jag "alltid" slår bättre i slutet av matchen än i början (ibland signifikant så). Genom uppvärmningen kommer jag förhoppningsvis till brytpunkten snabbare.

 

[Rymdhamster]

så åker den bort ett tag och får skämmas.

Jag brukade tänka så, fram tills att jag nästan brände ut mig på jobbet, så nu är jag lite mer förstående till mina tärningar och betraktar det istället som en återhämtningsperiod där tärningen får en chans att samla på sig lite ny energi.

Jag har också implementerat något av ett rotationsschema för att undvika att slita ut mina tärningar.

 

[anth]

I min ungdoms dagar, när jag spelade Exalted, var det hysteriskt viktigt att alla T10:r låg rätt i fina hexagoner med ettan uppåt. När jag var ännu yngre och spelade Western, DoD och andra spel som använder sig av T20 måste den ligga i centrum med ettan uppåt vid Western, tjugan uppåt vid DoD, omgiven av en cirkel av andra tärningar (skadetärningar, tex) även de med ettan uppåt.

Tanken var att den siffra som låg underst, alltså den man ville slå, ska vila tills det är dags att arbeta, medan den sämsta siffran måste arbeta hårt hela vägen fram tills den används genom att visa sig. Det gäller att få fel sida på tärningen trött så den inte orkar streta emot när det är dags att slå den. Tärningsdressyr.

Jag har lite liknande saker för mig:

Slår man högt så vänder man på tärningen så en låg siffra är uppåt (med baktanken är att det är större chans att slå högre än vad tärningen visar).
Alternativt att ha en rad med d20 framför sig, slår en tärning dåligt lägger man den tärningen i "skäms-hörnet" och tar en ny tärning.

Detta har egentligen inget med vidskeplighet att göra, utan handlar mera om att man ska ha något att sysselsätta händerna med medan man spelar.

Skulle jag verkligen vilja hitta bra tärningar skulle jag gå mer vetenskapligt tillväga:
Man lägger tärningen i ett glas vatten (tärningen sjunker).
Fyll på med salt tills den flyter.
Få tärningen att spinna med hjälp av ett finger.
Om samma siffra kommer upp väldigt ofta är tärningen obalanserad.
Nej, man behöver inte "spinna" tärningen flera hundra gånger i vattenglaset för att upptäcka obalanans - eftersom tärningen flyter upptäcks obalanser efter något dussin spins.

https://www.youtube.com/watch?v=VI3N4Qg-JZM

 

[Rymdhamster]

Fyll på med salt tills den flyter.
/QUOTE]
Beroende på tärning kan det funka med vanligt koksalt, men för många tärnignar krävs det magnesiumsulfat för att få dem att flyta (även kallat epsomsalt, som är det som nämns i beskrivningen till videon Anth länkade till. Jag själv insåg dock inte skillnaden först).

Nej, man behöver inte "spinna" tärningen flera hundra gånger i vattenglaset för att upptäcka obalanans - eftersom tärningen flyter upptäcks obalanser efter något dussin spins.

Behövs inte ens några dussin. Om du lägger tärningen i lösningen, ändrar siffra på den med fingrarna och den snurrar tillbaka av sig själv så är den obalanserad. Om den alltid ligger kvar på siffran du själv snurrar till (pröva några olika) så är eventuella oballanser ytterst små. Man ser ganska tydligt om tärningen inte beteer sig som den ska.

 

[zonk]

Ibland har vi växlat mellan olika uppsättning T6:or, det har känts som att vissa av dem slått högre än resten. Men det är ju faktiskt inte omöjligt att olika tillverkare fått till olika välbalanserade tärningar, så jag vet inte om det är enbart vidskepelse...

 

[Feuflux]

Jag har tre tärningsset som jag roterar mellan när vi spelar DnD5. Så länge ett sköter sig får det återkomma nästa spelpass, men var det för många dåliga slag så åker det ut och får ställa sig sist i kön.

 

[Skarpskytten]

Vet inte om vi känner samma personer, men har hört något liknande.

Händelsen ägde rum i Lund på 90-talet. Tärningsmystikern i fråga har ett adligt namn.

 

[Zire]

Min fru tyckte att våra tärningar negativt särbehandlade henne, så hon köpte en uppsättning egna som jag inte får använda.

Naturligtvis så ska tärningar ligga med det önskade resultatet uppåt[SUP]*[/SUP]. För att öka sannolikheten att få det resultatet så ska tyngdpunkten vara lägst där, och med tiden faller partiklar inom tärningen i gravitationens riktning. Visst det kanske handlar om miljoner år, men en enda partikel kan räcka för att rucka sannolikheten tillräckligt för att nästa avgörande slag ska ge ett resultat i min favör!

Sånt här är så mycket mindre viktigt när man är spelledare...

[SUP]*[/SUP]Det är för att man är lat. Egentligen borde man ställa T6or till att balansera på 1-2-3 hörnet med vinkel mot ytorna motsvarande värdet på dem.

 

[ceruleanfive]

Haha, spännande läsning! Jag har nog aldrig varit med i en särskilt skrockfull spelgrupp, mig veterligen.

Det vanligast förekommande felslutet är nog helt enkelt "Nu har jag slagit dåligt tre gånger i rad. Nästa gång MÅSTE det ju logiskt sett gå bra."

 

[anth]

Efter en sällsynt dålig räcka slag (i Blood Bowl förvisso, men jag hoppas anekdoten platsar här ändå) gjorde en bekant till mig en cirkel av sina tärningar. Den "dåliga" tärningen placerades i mitten, inom "synhåll" från alla andra. Sedan eldade hen upp syndaren, androm till varnagel. Historien förtäljer ej om hens tärningar blev "bättre" av detta eller ej.

Det är tydligen inte så ovanligt som det låter.
En annan person lade undan den dåliga tärningen och "avrättade" den sedan genom att krossa den med en hammare, samtidigt som han hade ställt upp övriga tärningar på rad så de kunde se på avrättningen.

 

[Khan]

Naturligtvis så ska tärningar ligga med det önskade resultatet uppåt[SUP]*[/SUP]. För att öka sannolikheten att få det resultatet så ska tyngdpunkten vara lägst där, och med tiden faller partiklar inom tärningen i gravitationens riktning. Visst det kanske handlar om miljoner år, men en enda partikel kan räcka för att rucka sannolikheten tillräckligt för att nästa avgörande slag ska ge ett resultat i min favör!

Det låter som du förhåller dig till dina tärningar på ett rent fysiologiskt plan, där psykologin får stå tillbaka för det faktiskt tangentiella. Jag är personligen skeptisk, då jag efter att ha läst flera aleala studier från ett hyperfiktivt institut i Schweiz kommit fram till att det viktiga inte är gravitation utan mental inställning i tärningens egenartade inställning till prestation (se tidigare inlägg), därav bör det önskade resultatet ligga nedåt. Annars hjälper inte tärningens eget ego till i frågan.

 

[Skarpskytten]

Det är tydligen inte så ovanligt som det låter.
En annan person lade undan den dåliga tärningen och "avrättade" den sedan genom att krossa den med en hammare, samtidigt som han hade ställt upp övriga tärningar på rad så de kunde se på avrättningen.

"Great minds think alike" ... ?