Syn på ålder på karaktärer

[Troberg]

Inspirerad av diskussionen om hårfästen: Hur ser ni på karaktärers ålder?

När jag var yngre så gjorde jag dem ofta yngre, dels för att de skulle kunna leva längre (som om det någonsin berott på ålder i rollspel...), dels för att systemen förr ofta gav bättre stats då, och då brydde jag mig om sånt.

Nu ser jag annorlunda på det. Unga karaktärer är oftast tråkiga, med lite bakgrund, lite erfarenhet osv. Nu kan en medelålders eller äldre karaktär oftast locka mer.

Diskutera vad ni tycker.

 

[Svarte Faraonen]

Yngre än mig, för att jag tycker om att drömma mig bort till känslan av potential som inte slösats bort.

 

[verlandes.]

Historiskt har jag nog mest spelat äldre rollpersoner, men de senaste två jag rattat har varit mellan 25-35. Det ska sägas att det är rätt sällan jag får chans att spela, så ta det med en nypa salt.

 

[Rickard]

Jag ville spela äldre tills jag var 25 och sedan ville jag bara spela yngre.

Reflekterade väldigt mycket kring min önskan om ålder.

Nu tycker jag knappt att det är viktigt med ålder.

Det roliga är istället situationen rollpersonen hamnat i och dess utveckling från denna punkt.

 

[Necronauten]

När jag rollspelade i tonåren så var ju en gammal karaktär typ 40år(!)...

Såklart beror det mycket på vilket spel jag ska köra. Men jag har nog samma tankesätt att unga kan ofta kännas lite oerfarna och tråkiga, vilket gör att jag hellre spelar dom som är nära mig själv i ålder eller äldre.

 

[EvilSpook]

Diskutera vad ni tycker.

Om man bortser från det mekaniska (det är ju ändå en allmän diskussion).

Så tycker jag att det är lite charmen med rollspel att kunna spela alla typer av åldrar, kön och personligheter.
Det är kul att fundera över vad en 17 åring skulle göra som skiljer från en 50 åring eller en 70-åring.
Sen upptäcker man ju med tiden hur mycket saker man utvecklar med åldern (kunskaper om relationer, förväntningar, värderingar, förmåga att läsa av situationer, att ge saker rätt proportioner, att sätta saker i sammanhang, att bli avtrubbad etc.) som man inte riktigt förstod fullt ut som ung och som dåligt avspeglas i grundegenskaper och färdigheter.

Men som sagt - kul att spela lite olika!


//EvilSpook

 

[Faehrengaust]

Beror på kampanj, men oftast yngre. En äldre person har rimligen redan mycket i bagaget som jag som spelare inte fick chansen att spela igenom. En yngre är mer formbar, dvs i början av sin bana.

Personligen gillar jag utvecklingen som startar från ett relativt oskrivet blad och där man inte vet vart det ska ta vägen.

 

[Samiloth]

Som ung spelade jag ofta ungdomar (yngre än 30), nu beror det mer på kampanjen. Jag skulle säga att unga är vanligare, mellan 20-25, för att ha kvar naiviteten, att det ska vara lite si och så med konsekvenstänkandet och ha mycket kvar att lära, inte bara färdighetsmässigt utan även i mognad.

Det händer dock att karaktärerna är lite äldre, om de ska vara erfarna, bättre och röra sig i andra cirklar än ungdomarna. En Cyberpunk kampanj vi hade så var de 35 år och krigsveteraner, så ingen av de karaktärerna var och posade som påfåglar på uteställena och försökte vara tuffa. De var proffs och visste att de var mycket kompetenta jämfört med normala 2020 karaktärer.