terje
xenomorf mystiker
Fler karaktärer än vad som är brukligt med S&S men "Throne of the Crescent Moon" av Saladin Ahmed känns definitivt som om att den passar in i en modernare version av genren.
Ja den tyckte jag om! Djinnen var intressant.
Fler karaktärer än vad som är brukligt med S&S men "Throne of the Crescent Moon" av Saladin Ahmed känns definitivt som om att den passar in i en modernare version av genren.
Bör poängteras att min gliring till Jordan var gjord med kärlekJag har faktiskt läst en av Robert Jordans Conan-böcker. Den var hygglig så vitt jag kan minnas.
The Bad
* Nu möter Conan elefanten i rummet... tornet! Det visar sig vara en rymdvarelse med elefanthuvud som levt i hundratusentals år, fått sina magiska hemligheter stulna av den onda trollkarlen och nu är hans fånge. Elefanten berättar sitt livs historia, och berättar hur Conan ska göra för att besegra trollkarlen. (Och det innebär att elefanten offrar sitt liv.) Conan gör så. Trollkarlen besegras och Conan lämnar tornet som rasar ihop bakom honom.
* Och det fungerar okej som novell, men det var betydligt intressantare när Conan fattade sina egna beslut och inte bara följde ett trollkarlsdödarrecept. I ett rollspelsäventyr hade det inte fungerat alls.
Ja, du har rätt. Det som saknades var någon sorts drama på slutet. Nu beskrev elefantmannen exakt vad Conan skulle göra för att besegra trollkarlen, och sedan gjorde Conan exakt så, och så var det slut. Något spänningsmoment, eller lite motstånd från trollkarlen, så hade det varit perfekt.Jag tror jag fattar hur du menar ur ett rollspelsperspektiv, men det där är ju i mina ögon den bästa delen av berättelsen! Inte nog med att Yag-Kosha är en väldigt häftig varelse så vänder scenen helt upp och ned på förväntningarna - den svärdssvingande barbarhjälten ställs inför den ickemänskliga utomvärldsliga varelsen, och svara inte med våld utan med medkänsla!
Jag tror jag fattar hur du menar ur ett rollspelsperspektiv, men det där är ju i mina ögon den bästa delen av berättelsen! Inte nog med att Yag-Kosha är en väldigt häftig varelse så vänder scenen helt upp och ned på förväntningarna - den svärdssvingande barbarhjälten ställs inför den ickemänskliga utomvärldsliga varelsen, och svara inte med våld utan med medkänsla!
Fler karaktärer än vad som är brukligt med S&S men "Throne of the Crescent Moon" av Saladin Ahmed känns definitivt som om att den passar in i en modernare version av genren.
Pepp på den här tråden! Har läst Moorcock och Howard redan, men det var kul att göra Jirel bekantskap, och jag håller f.n. på att bekanta mig med Kane. Läste Fafhrd & GM för lääänge sen i Ä-spels översättning, har tänkt att jag ska läsa mer av det tidiga, även om det var ganska gubbsnuskigt i nån av de senare böckerna, lite porrnovell bitvis om man ska va ärlig. GM är under marken och ser diverse tablåer som ja, det är porrmanus typ..Robert E Howard - Conan, Kull, Solomon Kane
Jag tycker nog man bör läsa Howard för att verkligen ha koll på S&S, och även om det finns rasism och sexism där så är det inte kärnan i berättelserna. Ska du bara läsa en Conan-historia så föreslår jag The Tower of the Elephant eller Red Nails.
Catherine L Moore - Jirel of Joiry
Den bästa berättelsen är The Black Gods Kiss.
Fritz Leiber - Fafhrd & Grey Mouse
Sikta på några av de tidigast utgivna berättelserna.
Michael Moorcock - Elric, Hawkmoon, Corum
Det har kommit en herrans massa Elric, det som är mest relevant som dekonstruktion och utveckling av S&S är de tidigast utgivna berättelserna.
Karl Edward Wagner - Kane
Charles Saunders - Imaro
Det är ganska skralt på den fronten tycker jag. Hela upplägget med ensam hjälte som drar runt och råkar ut för saker har adopterats av andra genrer. Sätt Jack Reacher i en fantasyvärld, liksom.Finns det någon bra S&S som är skrivet nyligen? Eller ja, under 2000-talet?
Kan tipsa om hans novellsamling Engraved on the Eye också.Tack för tipset! Har börjat läsa honom nu. Är bara något kapitel, men so far so good!
Även "Cugel's Saga" och uppföljaren "Eyes of the Overworld" av Vance, som utspelas i samma värld som "The Dying Earth" kan nog räknas som S&S.
Skulle folk säga att Sökandet efter det drömda Kadath är en svärd&svarkonst historia men där huvudpersonen varken är en framstående svärdssvingare eller svartkonstnär?