Nekromanti Suburban fantasy??

Jade

Warrior
Joined
20 Nov 2001
Messages
254
Location
Rockmetropolen Hultsfred
Hejsan hoppsan alla glada och mindre glada....

Det har nu fallit sig som så att jag har gått och fastnat för genren "suburban fantasy".
Detta trots att jag har en fruktansvärt luddig uppfattning om vad det innebär egentligen.
Jag har dessutom två ganska långtgående projekt som involverar två världar som jag hittills kalalt för just suburban fantasy, och jag skulle gärna vilja att de passar in i det begreppet.

Så därför tänkte jag fråga er, kära forumiter, hur NI definierar suburban fantasy? :gremtongue:


Sen är jag också väldans glad för tips angående
-Böcker
-Spel
som kan passa in i suburban fantasy.
 
Urban Fantasy har jag lite begrepp om, och föreställer mig fantasy i en modern värld, typ Gaimans grejjer. SUBurban Fantasy är jag däremot obekant med.

Skulle jag spela urban fantasy skulle jag spela Changeling och Nobilis.
 
Tja ett mellanting mellan Neil Gaimans bok Neverwhere, serierna Tjuvvärlden och Discworld (Allt som händer i Ank Morphork)...

/Ulfgeir
 
En ganska glad och tillbakalutad genre, ser jag det som, som framförallt blandar in myternas magi i det allra mest vardagliga i samtiden.

Thor och grabbarna vandrar liksom inte på vår jord i skepnaden av bejublade hollywoodstjärnor och mångmiljonärer, utan de är taxischaffisar och vanliga, enkla personer. Deras målsättningar och problem är till viss del lika påtagliga som vanliga, urbana människors.

Urban Fantasy-hjälten är sagornas motsvarighet till Spindelmannen, kan man säga, och absolut inte Stålmannen.

---

Det stora kluret med Urban Fantasyn ska nämligen alltid vara "har författaren gjort sagorna mer vardagliga, eller har hon gjort vardagen mer sagolik?" - Det är det som är hela kärnpunkten i genren, tycker jag. Missar man det så kan det enkelt bara bli tom sensationalism.

---

De bästa Urban Fantasy-rollspel jag känner till är Gurgeh's Millennium samt Changeling.
Chronopia och Staden ser jag dock egentligen inte som Urban Fantasy, även om det på vissa håll inte är några relevanta skillnader mellan genrerna. Skillnaden är väl att Chronopia och Staden försöker bygga upp en sorts "stad-myt" och upphöja stadslivet till något större-än-livet. Det finns inte någon dekonstruktion av gamla myter i dessa spel. Därför faller de ur ramen.

/Rising
som hoppas att det inte är några stora skillnader mellan suburban fantasy och urban fantasy, utan att det bara är två olika namn som givits en och samma genre beroende på i vilka kulisser de utspelat sig.
 
Det har nu fallit sig som så att jag har gått och fastnat för genren "suburban fantasy".
Detta trots att jag har en fruktansvärt luddig uppfattning om vad det innebär egentligen.

Heemm, du är ju inte ensam om att ha en luddig uppfattning om vad det är.. :gremblush:
Men ananrs så kan jag nog, som de andra, rekomendera att du kollar in b. la milleniun, Pratchett & liknande litteratur/spel..

/ Johan K, som funderar på att fixa lite käk
 
Om du nu menar Urban fantasy och inte suburban fantasy som jag inte har hört talats om, men väl kan tänka mig hur det kunde se ut, så har rising redan definerat det.

Det enda jag vill tillägga är att spelet Little Fears mycket väl kan bli urban fantasy. En mycket läskig version av Urban Fantasy

chrull
 
Om du nu menar Urban fantasy och inte suburban fantasy som jag inte har hört talats om
Jag har sett dett omnämnt här och var. Där Urban Fantasy har storstadens alla element (ödsliga tunnelbanestastioner, regnvåta gator mellan höga hus, ungdomsgäng, etc), har Suburban Fantasy förortens mest typiska sidor (välklippta gräsmattor, cyklande tidningsbud, hemmafruar som bakar kakor, glassbilen som fångar små barn...).

En författare som jag sett omnämnd i sammanhanget är Rachel Pollack och hennes Unquenchable Fire. Har dock inte läst den själv, så jag kan inte säga hur typisk den är.

/Mikael
 
det var väl något sånt jag anade. och tänk, även där passar little fears alldeles utmärkt.

chrull
 
Om fantasyn ska vara suburban och inte urban kan jag bara komma på en författare att rekommendera, och han räknas sällan som fantasyförfattare, och behöver knappast rekommenderas eftersom alla känner till honom ändå: Stephen King.
Oavsett vad man tycker om King (själv tycker jag att han är en lysande berättare, som alltför ofta inte har något intressant att berätta om och då fyller ut tomrummet med blod; hans noveller är bättre än hans romaner) måste man erkänna att han är väldigt bra på att blanda det välkända och trevliga (lekkamrater, äppelpaj, cykelturer och medelklassamerikaner som dricker öl och grillar) med övernaturliga och skrämmande element. Just det borde vara vad suburban fantasy ska gå ut på, även om jag inte hört termen förut.

Och så rekommenderar jag Millennium till de som inte tittat på det. Där finns det älvor som stjäl trädgårdstomtar. Om inte det är suburban fantasy vet jag inte vad som skulle vada det! :gremwink:

/tobias
 
Rinkeby all the way, baby!

"...Suburban Fantasy förortens mest typiska sidor (välklippta gräsmattor, cyklande tidningsbud, hemmafruar som bakar kakor, glassbilen som fångar små barn...)."

Om vi ska använda den definieringen så skulle det innebära att suburban fantasy är en väldigt amerikansk genre. För vem tänker väl på muffinsbakande hemmafruar och gräsmatteklippande män med pipan i mun när man pratar om förorter i Sverige? :gremsmile:
 
Re: Rinkeby all the way, baby!

Om vi ska använda den definieringen så skulle det innebära att suburban fantasy är en väldigt amerikansk genre.
Precis som Urban Fantasy är... det är kanske därför de båda har amerikanska namn. :gremtongue:

Att huvudfåran förblir amerikansk går nog inte att undvika. Och tolkar man "Suburbia" som Rinkeby hamnar rätt långt från originalet. :gremgrin:

/Mikael
 
Vilse i bakverket...

Ojoj. Efter att ha läst alla dessa tips och förslag inser jag att jag har varit HELT ute och cyklat.. (Tror dessutom att jag menade "urban" fantasy, men förvanskade det till suburban fantasy någonstans på vägen. jisses)

Det är då inte svårt att gå vilse i fantasyns undergenrer...

Och ändå är jag en sådan där sort som tycker om att kunna definiera mina projekt... Och då är frågan, vad ska mina två projekt föreställa om de inte hamnar under "urban fantasy"???

I korta drag kan man säga att det handlar om två olika världar med "klassiska" fantasyelement (drakar, alvliknande folk, andra skumma folkslag, magi) men som har fått utvecklas fram till någon form av "modern tid". Mitt ena projekt, Ariah, har en teknologinivå liknande vår. För att ta ett exempel...

Aja, man får väl gå och rota efter genrebenämningar....
 
Re: Vilse i bakverket...

Och då är frågan, vad ska mina två projekt föreställa om de inte hamnar under "urban fantasy"???
I korta drag kan man säga att det handlar om två olika världar med "klassiska" fantasyelement (drakar, alvliknande folk, andra skumma folkslag, magi) men som har fått utvecklas fram till någon form av "modern tid". Mitt ena projekt, Ariah, har en teknologinivå liknande vår.

Det låter som en sådan där fantasyberättelse som inte är "fjantasy" och som inte platsar in i det Krille brukar kalla JET--mallen. Jag vet inte om det finns något uttalat genrenamn på den fantasyform du beskriver, men det låter som om det skulle påminna liiite om Castle Falkenstein och sättet som jag spelar Chronopia på (okej, där är den teknologiska nivån fortfarande på magisk medeltid-nivå, men socialt sett så är det väldigt modernt (det finns en salongskultur, en långt utvecklad feminism, en sexuell revolution, filosofer som påminner om Sartre och Wittgenstein, och ungdomar har sin egen kultur och sina egna livsstilar, osv)). Nå, dina idéer är något helt annorlunda och jag tror definitivt att du kan fylla ett intressant tomrum.

Jag skulle nog ändå använda genren "fantasy" om jag vore du, och slå ett slag för att bredda den genren (vilket den verkligen behöver!). Eller, om dina berättelser har någon uttalad känslomässig inriktning (såsom en punk-, skräck- eller humorbetoning) så skulle du kunna gå på den linjen i valet av genrebenämning. Men, om din berättelse har samma ambition som det jag tyckte var kärnan i Urban Fantasy-genren, då skulle jag använda den genren även om den till ytan skiljer sig åt från de berättelser som utspelar sig i fantasykryddade versioner av vår verklighet.

Berättelsens art är nog viktigare än miljön den utspelar sig i, i just den genreindelning som du står inför.
 
Re: Askim all the way, baby!

För vem tänker väl på muffinsbakande hemmafruar och gräsmatteklippande män med pipan i mun när man pratar om förorter i Sverige?

Jag, för jag växte upp i en sådan miljö, ett medelklassvillaområde i utkanten av en svensk storstad.

Nej, far rökte inte alls, men på somrarna klippte han gräsmattan med en smattrande och stinkade helvetesmaskin så att vår trädgård skulle bli lika prydlig som grannarnas. Min mor var lärare och bakade en hel del kanelbullar under de långa sommarloven. Hemglassbilen tutade sin fanfar varje vecka.

Visst kan det döljas mörka fantasyelement även här: spöken, slash-seriemördare, illasinnade vättar, förbannelser, etc.
 
Re: Askim all the way, baby!

"Nej, far rökte inte alls, men på somrarna klippte han gräsmattan med en smattrande och stinkade helvetesmaskin så att vår trädgård skulle bli lika prydlig som grannarnas."

Vad är din far för en far egentligen! Sånt ska en far tvinga sin son att göra! :gremgrin:
 
Varvsberget all the way, baby!

Själv växte jag upp i en villaförort. Välbärgade människor (oftast skiftesarbetare, tjänstemän eller ingenjörer på stans två bruksindustrier) bodde i villaförort, de övriga i radhus- eller lägenhetsförort - inga höghus, landet strax bortom knuten i nämnda förorter, oavsett ekonomisk status. De flesta som inte var inflyttade hade morfar och farmor som vart bönder eller skogsarbetare eller statare eller fiskare.

Sverige är Norrland för mig - fortfarande mer rural fantasy än urban fantasy. Även om det är lite längre norrut, så rekommenderar jag Mikael Niemis Kyrkdjävulen och Blodsugarna i sammanganget.

Erik, egotrippad jävel

PS: Farsan rökte pipa men det var mamma som klippte gräsmattan. Hon bakade däremot inga muffins men var faktiskt gatans enda hemmafru tills jag var typ 8.
 
Re: Vilse i bakverket...

Nå, dina idéer är något helt annorlunda och jag tror definitivt att du kan fylla ett intressant tomrum.

Oh! :gremshocked: Uppmuntran av bästa sort.. Wee! *gör ett försök till piruett* Måste man ju nästan rusa iväg och fixa med det med en gång.. tjihi... *snickra, hamra, pilla, mickla*

Eller, om dina berättelser har någon uttalad känslomässig inriktning (såsom en punk-, skräck- eller humorbetoning) så skulle du kunna gå på den linjen i valet av genrebenämning.

Tjao... Det ena projektet har, helt omedvetet, fått en mörkare ton... Lite tonårsångest light, kan man kanske säga.. Iaf delvis...
Det andra projektet är lite mer jävel-elakt-humoristiskt-med-glimt-i-ögat-halvkomiskt... ?
 
Rakt på sak

vad ska mina två projekt föreställa om de inte hamnar under "urban fantasy"???

I korta drag kan man säga att det handlar om två olika världar med "klassiska" fantasyelement (drakar, alvliknande folk, andra skumma folkslag, magi) men som har fått utvecklas fram till någon form av "modern tid".
Jag skriver också om en fantasy-aktig värld i någorlunda modern tid. Jag kallar den "fantasy".
 
Back
Top