hyperdrive
Veteran
Hur behåller man balansen i ett stort rymdäventyr där avstånden mellan stjärnorna är ofattbart, mängden människor oöverskådligt och antalet beboliga planeter fler än jag kan räkna på höger hand? Jag har extremt svårt att skriva trovärdiga berättelser och fastnar alltid i fällan där kvalitét tävlar med kvantitet.
Ta det magiska templet till exempel. Det ska innehålla signifikanta hemligheter som har stor betydelse för en hel galax. Hur ser sådana hemligheter ut och vad är sannoliketen att åtminstone 100000 äventyrare (0.001% av befolkningen) just nu vanhelgar dess heliga murar.
Tricket jag brukar använda mig av är att låta rollpersonerna bekanta sig med det vardaliga först. Det lokala värdshuset. Glädjen i ett varmt mål mat. Hur mycket ett vänligt ord till en fattig bonde kan betyda. Och så vidare. Att som i vissa filmer börja med att spränga bort en hel planet tar liksom udden av inlevelsen.
Hur ser era sci-fi intriger ut? Kan ni dela med er av lite krönikor?
Ta det magiska templet till exempel. Det ska innehålla signifikanta hemligheter som har stor betydelse för en hel galax. Hur ser sådana hemligheter ut och vad är sannoliketen att åtminstone 100000 äventyrare (0.001% av befolkningen) just nu vanhelgar dess heliga murar.
Tricket jag brukar använda mig av är att låta rollpersonerna bekanta sig med det vardaliga först. Det lokala värdshuset. Glädjen i ett varmt mål mat. Hur mycket ett vänligt ord till en fattig bonde kan betyda. Och så vidare. Att som i vissa filmer börja med att spränga bort en hel planet tar liksom udden av inlevelsen.
Hur ser era sci-fi intriger ut? Kan ni dela med er av lite krönikor?
