Tja... DoD har iofs 2 sidor varav 1 sida tas upp av illustration och en halv sida av statblock så typ en halv till trekvarts sida kvar till beskrivning där slumpmöte och äventyrsuppslag även ingår.
En kan som sagt improvisera fram allt, men just "jätte" som exempel har ju iaf i mina ögon ett väldigt spektrum mellan minsta och största. Stor som ett hus? Som en ek? Som ett berg? Och om jag improviserar fram "fel" som del i ett skrivet äventyr så kommer jag behöva anpassa äventyret för att få det att vara rimligt.
Det där låter ju asballt!
Vilket ju visar vilket perspektiv jag har. För mig är en berättelse med fantastik något som inte behöver vara konsekvent, och det är till och med en av de spännande sakerna med fantastik, att man kan böja på logiken för att uppnå spännande effekter. Mytologin gör ju definitivt detta, där storleken på en jätte eller en gud varierar beroende på sagan. Men jag har ju ingen immersion som kan brytas, så eventuellt blir det lättare för mig.
Ja, och det beror ju på hur nära besläktad med myten eller sagan man tänker sig fantastiken. För mig är de distinkta kategorier – fantastiken ser jag litteraturhistoriskt som en konsekvens att man valde att behandla myternas och sagornas innehåll med den inre konsekvensen hos den realistiska romanen. Det är en unik kombination, inte ett försök till ren emulering av äldre berättelseformer.Det där låter ju asballt!
Mycket välformulerat, i relation till en del tidigare trådar om vad som är fantasy.
Jätten och draken är den storlek som SL säger att de är. Det spelar ingen roll om det står en längdangivelse i monsterboken.
Om det är viktigt för spelarna får SL så klart justera speldata för att matcha spelarnas förväntan på farlighet i förhållande till storlek. Om SL väljer att göra jätten större eller mindre än vad som står i monsterboken måste hen ju ändå göra den operationen, som sagt, om det är viktigt för spelarna. Om jätten har massor av KP, stor träffchans (eller 100% träffchans, som i DoD) och gör massiv skada, är den farlig oavsett om den är 4 eller 7 meter. Så vad tillför det att monsterboksförfattaren bestämt att jättar är X meter?
Jag hör till den andra skolan, i synnerhet när det gäller fantasy, science fiction eller liknande. Utspelar det sig i vår värld är det så klart trevligt om miljön och vanliga saker känns trovärdiga. Men om spel- eller äventyrsförfattaren anger för många detaljer känns det inte som att jag spelar mitt spel, utan deras. Eller ännu värre, som att jag försöker rollspela en bruksanvisning till en hushållsapparat.
Jag håller med dig om vi talar om fantasy, men jag vet inte om man kan säga det om fantastik i allmänhet, beroende på vad vi lägger in i termen. Tänker att det finns fantastik som är utanför den angloamerikanska Tolkieninspirerade fantasyn. Tittar man på wuxia, magisk realism, fantastique och annat så föreställer jag mig, utan att vara expert på området, att fokuset på realism i världsbygge är mycket svagare. I fantastique är ju det omöjliga och ologiska i prinsip en del av genredefinitionen. Wikipedia:
