Stämma
Guds tvångstanke
Världssmidet är ett av mina stora nöjen i livet. Varje gång jag läser om en religion, ett samhälle, ett krig eller vad det månde vara, rycker det i fingrarna på mej att få skapa ett eget. Världssmidet ser jag som en kreativ användning av lärdomen: Historieforskningen, fornkunskapen, religionsvetenskapen, antropologin, litteraturen. Allt blir till rika källor att ösa ur.
I denna tråd tänkte jag redogöra för mitt arbete med att skapa en fantasyvärld från grunden. Mest för att jag tycker att kreativa processer är spännande och för att jag då hoppas att andra skulle kunna tycka att min var intressant. Om någon får inspiration till något eget är det ju bara lyckligt.
Eftersom jag skapar världen mest för mitt eget höga nöjes skull så finns inte så stort fokus på att göra den spelbar. Vill man ha en metod för att skapa en spelbar värld kan man exempelvis följa Gygax 75-metoden
Detta första inlägg behandlar utgångspunkten för arbetet: konceptet, hopsamlandet och ordnandet av inspiration. Och, självklart, namnet:
SKALDRAGAV
Namnet är taget från ett gammalt övergivet projekt, och jag gillade det på tok för mycket för att det skulle få ligga övergivet i en byrålåda. Vad namnet betyder får vi komma till sedan. Nu handlar det främst om att skaffa sej en grunduppfattning om vad Skaldragav är för slags värld.
Ofta kommer impulsen till att smida en värld från en idé jag fått om en person, en historisk händelse, ett samhällesskick eller vad det kan vara. Från detta frö gror sedan världen. Men jag gillar att ha ett sammanhang av idéer som fröet kan gro i innan jag skrider till verket med detaljerna. Inledningsvis skriver jag då ner några grundidéer om vad världen är och vad den innehåller. Idéerna kan vara hur detaljerade eller skissartade som helst. Bara dom finns där.
Skaldragavs grundtankar:
-En drakar och demonersk värld: Ett bisyfte med Skaldragav är att det ska tjäna som skådeplats för eventuella DoD23-äventyr som jag kan tänkas hittapå. Utgångspunkten är därför en slags medelfantasy.
-Liminala portaler: Här och var i Skaldragav finns platser där man går vilse. Man har inget val: Sikten skyms eller blir så enformig att man skulle kunna vara precis varsomhelst, och så är det också. Den som går in i Tusenstigaskogen eller seglar ut på Randsjön kan hamna när som helst och var som helst. Makterna som avgör vilka som försvinner och var dom hamnar är helt okända. Många släkten har kommit till Skaldragav genom dessa tröskelnejder. En vanlig tanke är att man kan nå olika världar genom tröskelnejderna, men sanningen är att man endast färdas genom tiden. Men tidsvidderna man kan nå är så fjärran att världen är helt oigenkännlig, så att den tycks som ett annat universum.
-Dvärgar bor i flyttblock, inte i grottor.
-Tursar, inte orcher.
-Magin härrör från stjärnbilder.
Något jag gör ibland, men långt ifrån alltid, är att välja några verk eller kulturfenomen som får tjäna som inspiration till skapandet. I Skaldragavs fall har jag ett par i åtanke:
-00-talets rollspelsfantasy: Jag är nostalgiker och ett millenieskiftets barn. Riotminds Drakar och Demoner och WotC:s Dungeons and Dragons 3-3,5 har funnits som ett bakgrundsbrus i hela mitt medvetna liv. Jag har just nu som impuls att förkovra mej djupare i dessa, och det kommer nog färga Skaldragav. Vem kan förresten värja sej mot Khoras' charm?
-Denna tråd med gamla fantasybilder på RPG-pub.
-Drakar och demoner-material från hela spelets historia
-Xeelesekvensen av Stephen Baxter: En science fiction bokserie om kosmiskt mäktiga tidsresande utomjordingar och människornas samspel med dessa. Jag ville ha något som avvek från standardfantasyfåran. Sekvensen passar bra med både tidsresor och en slags poetiskt perspektiv på världsalltet.
Jag har också redan nu idéer till ett par händelser i Skaldragavs historia. Jag bestämmer en ordning för dessa, så att jag har någon slags ramverk att förhålla mej till. Då skapar jag en historisk skiss som så:
-Urtiden: Från tomma rymder invandrar droterna, älvornas gudar, och med sitt sken tillintetgör dom tûlernas, dvärgamödrarnas, riken av mörker. Tûlerna bygger Skaldragav som ett skydd mot ljuset. Kamp mellan droterna och dom grymma systrarna. Drakarnas ankomst och härjningar.
-Dom röda alvernas välde i högfjällen.
-Dom första människornas ankomst.
-Dom senare människornas ankomst.
-Staden Xaras grundas.
-Det yttersta döendet: Nedom en vissen sol ligger Skaldragav som ett ödeland. Allt är öken utom en ensam oas med tre kullar, kallad Aziltim. Där lever människorna som världens enda tänkande släkte. Andra människor kallas skuggfolket, och är dom som förvisats från oasen. Då skuggfolket invaderar Aziltim för att åter njuta av dess frukter förstörs oasen och livets sista högborg på Skaldragav. Dom fientliga skarorna drar ut i olika riktningar mot ökenhorisonten. Där försvinner dom och anländer eoner tidigare som dom första och senare människorna.
Idén om en historisk skiss har jag tagit av Ben Robbins. Jag använder skissen med som ett slagt fiktivt När då då?. Den ursprungliga skissen blir en ram för världens historia. Alla skeenden som man sedan kommer på kan man pussla in före, mellan och efter det första skelettets hållpunkter.
Var börjar man nu, när jag fått lite ordning på mina första idéer? Där man känner lusten att skapa. Det trevliga med att ha en historisk skiss är att man får någon uppfattning om världens olika stadier utan att man måste befatta sej med dom omedelbart. Hittills brinner jag av idéer om människornas samhälle i den yttersta framtiden. Jag är också frestad att ta reda på vad dom röda alverna är för ena. Men i nästa inlägg kommer jag troligen börja från början, med urtidens gryning.
I denna tråd tänkte jag redogöra för mitt arbete med att skapa en fantasyvärld från grunden. Mest för att jag tycker att kreativa processer är spännande och för att jag då hoppas att andra skulle kunna tycka att min var intressant. Om någon får inspiration till något eget är det ju bara lyckligt.
Eftersom jag skapar världen mest för mitt eget höga nöjes skull så finns inte så stort fokus på att göra den spelbar. Vill man ha en metod för att skapa en spelbar värld kan man exempelvis följa Gygax 75-metoden
Detta första inlägg behandlar utgångspunkten för arbetet: konceptet, hopsamlandet och ordnandet av inspiration. Och, självklart, namnet:
SKALDRAGAV
Namnet är taget från ett gammalt övergivet projekt, och jag gillade det på tok för mycket för att det skulle få ligga övergivet i en byrålåda. Vad namnet betyder får vi komma till sedan. Nu handlar det främst om att skaffa sej en grunduppfattning om vad Skaldragav är för slags värld.
Ofta kommer impulsen till att smida en värld från en idé jag fått om en person, en historisk händelse, ett samhällesskick eller vad det kan vara. Från detta frö gror sedan världen. Men jag gillar att ha ett sammanhang av idéer som fröet kan gro i innan jag skrider till verket med detaljerna. Inledningsvis skriver jag då ner några grundidéer om vad världen är och vad den innehåller. Idéerna kan vara hur detaljerade eller skissartade som helst. Bara dom finns där.
Skaldragavs grundtankar:
-En drakar och demonersk värld: Ett bisyfte med Skaldragav är att det ska tjäna som skådeplats för eventuella DoD23-äventyr som jag kan tänkas hittapå. Utgångspunkten är därför en slags medelfantasy.
-Liminala portaler: Här och var i Skaldragav finns platser där man går vilse. Man har inget val: Sikten skyms eller blir så enformig att man skulle kunna vara precis varsomhelst, och så är det också. Den som går in i Tusenstigaskogen eller seglar ut på Randsjön kan hamna när som helst och var som helst. Makterna som avgör vilka som försvinner och var dom hamnar är helt okända. Många släkten har kommit till Skaldragav genom dessa tröskelnejder. En vanlig tanke är att man kan nå olika världar genom tröskelnejderna, men sanningen är att man endast färdas genom tiden. Men tidsvidderna man kan nå är så fjärran att världen är helt oigenkännlig, så att den tycks som ett annat universum.
-Dvärgar bor i flyttblock, inte i grottor.
-Tursar, inte orcher.
-Magin härrör från stjärnbilder.
Något jag gör ibland, men långt ifrån alltid, är att välja några verk eller kulturfenomen som får tjäna som inspiration till skapandet. I Skaldragavs fall har jag ett par i åtanke:
-00-talets rollspelsfantasy: Jag är nostalgiker och ett millenieskiftets barn. Riotminds Drakar och Demoner och WotC:s Dungeons and Dragons 3-3,5 har funnits som ett bakgrundsbrus i hela mitt medvetna liv. Jag har just nu som impuls att förkovra mej djupare i dessa, och det kommer nog färga Skaldragav. Vem kan förresten värja sej mot Khoras' charm?
-Denna tråd med gamla fantasybilder på RPG-pub.
-Drakar och demoner-material från hela spelets historia
-Xeelesekvensen av Stephen Baxter: En science fiction bokserie om kosmiskt mäktiga tidsresande utomjordingar och människornas samspel med dessa. Jag ville ha något som avvek från standardfantasyfåran. Sekvensen passar bra med både tidsresor och en slags poetiskt perspektiv på världsalltet.
Jag har också redan nu idéer till ett par händelser i Skaldragavs historia. Jag bestämmer en ordning för dessa, så att jag har någon slags ramverk att förhålla mej till. Då skapar jag en historisk skiss som så:
-Urtiden: Från tomma rymder invandrar droterna, älvornas gudar, och med sitt sken tillintetgör dom tûlernas, dvärgamödrarnas, riken av mörker. Tûlerna bygger Skaldragav som ett skydd mot ljuset. Kamp mellan droterna och dom grymma systrarna. Drakarnas ankomst och härjningar.
-Dom röda alvernas välde i högfjällen.
-Dom första människornas ankomst.
-Dom senare människornas ankomst.
-Staden Xaras grundas.
-Det yttersta döendet: Nedom en vissen sol ligger Skaldragav som ett ödeland. Allt är öken utom en ensam oas med tre kullar, kallad Aziltim. Där lever människorna som världens enda tänkande släkte. Andra människor kallas skuggfolket, och är dom som förvisats från oasen. Då skuggfolket invaderar Aziltim för att åter njuta av dess frukter förstörs oasen och livets sista högborg på Skaldragav. Dom fientliga skarorna drar ut i olika riktningar mot ökenhorisonten. Där försvinner dom och anländer eoner tidigare som dom första och senare människorna.
Idén om en historisk skiss har jag tagit av Ben Robbins. Jag använder skissen med som ett slagt fiktivt När då då?. Den ursprungliga skissen blir en ram för världens historia. Alla skeenden som man sedan kommer på kan man pussla in före, mellan och efter det första skelettets hållpunkter.
Var börjar man nu, när jag fått lite ordning på mina första idéer? Där man känner lusten att skapa. Det trevliga med att ha en historisk skiss är att man får någon uppfattning om världens olika stadier utan att man måste befatta sej med dom omedelbart. Hittills brinner jag av idéer om människornas samhälle i den yttersta framtiden. Jag är också frestad att ta reda på vad dom röda alverna är för ena. Men i nästa inlägg kommer jag troligen börja från början, med urtidens gryning.
