Nekromanti Spelvärldens utveckling

quisling

Warrior
Joined
24 Jan 2004
Messages
206
Location
Göteborg
För er som tar upp tråden om Mörkret så kan man ana vartåt det barkar för Mundana. Men vad har annars förändrats i era kampanjer? Hur har händelseutvecklingen förlöpt? Det hade varit intressant att ta del av; i syfte att stjäla idéer av er, naturligtvis.

Vi har i huvudsak spelat i Consaber och detta sammanfattar nuläget (år 1515) även om inte alla händelser beskrivs (bland annat upplopp mot cirefalier, ett tokonskt uppror och några andra betydelsefulla händelser under 1512 och 1513).

Consaber September 1515

Efter föregående års händelseutveckling som kulminerade i fredsavtalet med det Cirefaliska samväldet stod det sabriska riket redo att möta hotet från Thalamur. Det var då huvudstaden lamslogs av blodflödet samtidigt som frakktirakiska stammar enades under en mystisk ledare och tågade ned från Urmamassivet och härjade i Uriens. Söderns arméer kallades in och marscherade för att slå tillbaka hotet, och man lyckades besegra frakstammarna i en serie slag längs med floden. Till synes ledarlösa splittrades de i plundrande band över hela grevskapet.

I Calnia ledde en serie av händelser till att Legio Colonans överhuvud, avslöjad som en av thalakatribunalernas ledare, dräptes av hovmagikern Verdruakh. Skandalen ledde till att det kungliga rådet avkrävde och fick Legio Colonans tribut i form av att alla deras magistrar kunde kallas till armétjänstgöring vilket skedde under sensommaren. Specialförband sändes ut i norr och söder med olika instruktioner samtidigt som andra flottan eskorterade de sista handelsskeppen i hamn innan avtalet med det cirefaliska samväldet och det avträde av handel som det innebar trädde i kraft. Första flottan seglade norrut, liksom stora element av den andra med ett fåtal skepp sparade för att skydda Danbreann och Calnia.

I Calnia hade andra förändringar skett. Primoden hade mördats och till hans efterträdare utsågs primoden av Turina, som i sin tur genom en serie av kompromisser efter greven av Ebrins och baron Do Vil Res död och dennes riddarordens exkommunicering. I Turina efterträdes primoden av den strängt troende Jagellan från det lägre prästerskapet på landsbygden. Baronessan Kolmar upphöjdes till grevinna av Ebrin och utsåg i sin tur sin systerdotter (nu baronessan) Kolmar och (nu baron) örlogsadmiral Faradan till nya vasaller.

Den nya ordningen i Turina varade inte länge. Efter en serie händelser där mördare från det cirefaliska samväldet i det tysta nedkämpades av Gladio Sabria så mördades den prominenta adelsfamilen Lirewanns yngste son, Willem. Inga nyheter om vem som låg bakom läckte ut till en början, men sedan admiral baron Faradan arresterat en arkitekt från Caserion och företrädarna för det cirefaliska handelshuset Yzmitzor så antogs det allmänt att det var en cirefalisk komplott – de giriga cirefalierna ansågs allmänt vara fullt kapabla att inte vara nöjda med att dominera världshandeln för ett decennium framöver. Att familjen Lirewann hade många affärer med cirefalierna var kanske del i motivet.

Sedan manifesterades Daakkultens herre, Daak, och många vittnade om mirakulösa händelser och visioner. Brinnande Daakkors syntes över altaren. Stadens styrande sammankallades och primod Jagellan förkunnade att herren kommit till rikets hjälp i det svåraste stund. Han hade vid kusten krossat den thalasiska flotta som annars hade angripit Consaber. Nu krävde han enhet och gudsfruktan av det sabriska folket.

Samtidigt hade i tysthet en omdaning av underrättelsetjänsten, Gladio Sabria, skett. Överstelöjtnant Praxiteles fängslades och den nye överstelöjtnanten Toc rekryterade en ny typ av agenter, kallhamrade mördare och våldsverkare, och rykten spreds snabbt om nattliga visiter och en veritabel klappjakt på någon. När investeraren herr Ankarcrona mördades föll skulden snabbt på Gladio Sabria, men ingen vågade klaga direkt till hertigen.

Efter några dagar dök efterlysningar upp över hela staden. En grupp om fyra män och kvinnor söktes för morden på herr Ankarcrona, herr Lirewann och två av Ankarcronas söner. En av de efterlysta var den tredje och yngste sonen, Heryn Ankarcrona, som tydligen fullständigt spårat ur av skäl som var skäl till mycken spekulation bland de som valde att tro på anklagelserna. Av de andra var två av cirefaliskt blod, en bastard till caserions förre ambassadör i Calnia, och en ung cirefalierhäxa. Den fjärde var liksom Heryn ett bekant ansikte i Turina, Tarkion, den tirakiske poeten.... (de nuvarande rollpersonerna, såklart)
 

duncan_UBBT

Swordsman
Joined
9 Aug 2009
Messages
716
Location
Skövde
Den nuvarande kampanjen påbörjades för ett par år sedan och har pågått ett par gånger i veckan med olika spelgrupper, varför den är ganska spretig.

Allt kan man säga börjar med en grupp rollpersoner som efter en del äventyr råkar väcka en uråldrig gudom långt nere i arkepelagen. Det är havets gud som legat vilande, splittrad i tre delar, sedan de stora havens tidsålder. Gruppen måste reparera sitt misstag genom att ta den juvél i vilken gudens essens finns fångad och kasta ner den i det djupaste schaktet i Mundana, som råkar ligga beläget på världens tak. Gruppen reser långt upp på isvidderna och möter många faror.

Cirefaliska kolonisatörer tog sig något tidigare norrut mot de stora slätterna där de påbörjade byggandet av en ny koloni. Raunerna tog till en början emot dem, men i takt med att mer pengar började läggas såg de raunländska horderna större vinning i att själva ta över styret och slog sig därför tillsammans och kastade ut cirefalierna. Med blodad tand fortsatte de söderut och ödelade Caserion. De plundrade allt av värde och tog en stor del av befolkningen som slavar.

Vissa flydde eller höll sig gömda under invasionen. När raunerna drog sig undan slog de sig samman med ashariska och drunokiska nybyggare som såg sin chans att bredda sina territorier. Stadsstater började växa upp cirefalierna som ville återta sitt land hölls undan i många år. Området kallades i folkmun för "Forna Caserion".

I Soldarn träffas en ny grupp äventyrare i en liten by. Snart börjar de höra talas om att ett odjur härjar i trakten. Gruppen måste gå till botten med vad som pågår. Spåret leder dem till ruinstaden Yold där besten dräps.

En annan grupp är magikergillet Magitoriumet i Asharien. Gruppen ger sig ut på en expedition till Ebhron för att söka visdom hos de mäktiga trollkarlarna. Expeditionen avbryts dock tvärt efter att ha släppt fri en enorm salamander på ett oskyldigt alvsamhälle. En av gruppen deltagare blir galen och hans kamrater tvingas åka hem tomhänta för att ta hand om honom.

Efter ett tag får gruppen ett nytt uppdrag. Det är en kvinna i Nimto som behöver deras hjälp. Äventyret leder dem söderut genom Asharien för att avslutas i Yold. En mäktig demonfurste berättar där för dem om världen och vad han kan erbjuda dem om de väljer att följa honom. En del i gruppen står fast och låter sig inte säljas, men en del är inte lika starka. Demonen lyckas fly och gruppen splittras. En får dock ett uppdrag från demonen innan den ger sig av, som leder dem vidare.

Gruppen tar sig upp i bergen norr om Asharien där de träffar en mycket gammal tirakkvinna. Hon är den enda överlevande från en fjärde tirakstam som exiterade för många tusen år sedan. Hon berättar att hennes stam i hemlighet jagats ned och att deras berättelse finns i en bok som stulits av en schaman från Takalorr. Jakten på boken för dem till Röda Ögats stam där de får erfara på nära håll tirakernas upprustning inför ett kommande övertagande av hela ögruppen. Efter att ha funnit boken stjäl de ett enormt krigsfartyg från ett av Mundanas mäktigaste handelshus och sätter av på en resa mot Tirakernas Urhem. De utsätts för många faror längst med vägen, råkar göra sig fiende med många och vänner med ett fåtal. Till slut finner de platsen och måste slåss mot den ondska som en gång tvingade tirakerna att fly.

Under tiden träffas en annan grupp i häktet i Talon där de rekryteras att ta sig till Holms Utö och fråga ut en gammal man. De lär sig dock att deras uppdragsgivare ljugit för dem och att mannen sitter där oskyldigt anklagad. Gruppen lyckas ta sig därifrån genom att låtsas ha funnit det de sökte, men tar sig tillbaka till Talon där de brutalt mördar sin uppdragsgivare. Iväg far de till platsen för en skatt som fången talade om och blir rika män. En gûrd ställer dock till med en del problem när han stjäl en stor del av skatten strax innan de kommer dit. Bland dyrbarheterna även en banérprydnad som senare visar sig vara av rätt hög vikt. Gruppen reser till Takalorr och söker upp gûrden, och råkar i förbifarten rädda tiraksläktet.

En riddare med sitt följe befinner sig i Rampor och inleder ett korståg mot de otrogna. Han är dock en hederlig man och vägrar skada de som endast lever sina liv i fred. Hans heder och tro lyckas få staden att delvis konvertera till Daaks lära, även om Den Samoriska Läran fortfarande existerar parallellt.

Gruppen kommer hem från Takalorr och går delvis sina egna vägar. De träffas dock igen när de kallas till Västmark för att fina en enorm juvél som kallas Diamantäpplet. Äventyret innebär stora påfrestningar från gruppen, som inte alla klarar sig helskodda genom utmaningarna. Juvélen blir dem ifråntagen och de tvingas jaga efter tjuvarna. Jakten för dem till Rampor, där de finner att tjuvarnas skepp tagits av stormen och att diamanten är borta.

Samma grupp befinner sig nu åter i Västmark där de jagar sanningen bakom ett talande huvud de funnit.


Under den tid som kampanjen pågått har en hel del andra äventyr spelats, bland annat med andra spelledare, varför jag inte kommer ihåg exakt vad som hänt hela tiden.
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,207
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Okej, här får ni den långa versionen (skyll er själva som frågade :gremsuck:). Vissa utvecklingar i slutet av tidslinjen saknas, ni kan hoppa direkt till avslutande diskussion om ni vill se dem:

2967/1512

Tenavron Cevarin fin Vathae lokaliserar efter decenniers hårt arbete de legondomsusade Jadedrakarna. Tillsammans med hus Cuvri'an och sina vapendragare börjar han arbeta för att samla ihop relikerna. Cuvri'an motarbetas av De Tysta som ogärna vill se jadedrakarna falla i orätta händer. Situationen eskalerar till rena strider. Letharion visar sig ha varit allierad med de Tysta sedan gammalt och förråder sina vänner, men dör själv. I slutändan får de Tysta erkänna sig besegrade och jadedrakarna övergår till Cuvri'an.


[redigera] 2968/1513

Kantonand Thoyagon mördas av sin hustru, Lian Hagarsdotter, hans kanton hamnar sedermera under Cuvri'ans kontroll. En politiskt tveksam manöver som dock sker med administrat Khruns goda minne.

En koalition av östrauniska horder under Jahangir av Den silverna ökenvargen och Uriangkathai av Den eviga vinden anfaller Consaber via Tokon. Den eviga vinden drar sig nästan omedelbart ur kriget och återvänder till stäppen, och kraftigt försvagade besegras återstående rauner grundligt av Consabers försvarare. Uriangkathai blir kraftigt stigmatiserad bland raunerna, men anledningen till hans svek förblir höljd i dunkel.

Silverrävarna grundas på Verduhrakhs initiativ.


[redigera] 2969/1514

Dibukkulter härjar i Colonan, den vedervärdige Vitala har återigen tagit kontrollen över norra Colonans nekrokulter och bedriver ett obarmhärtigt guerillakrig mot den nordcoloniska adeln.

Hus Cuvri'an fortsätter sitt märkliga maktspel i norra Colonan och lägger allt mer mark under sig. Cuvri'an är i slutet av året det hus i Legio Colonan med näst störst landegendomar.

Izman Regelius vinner Svärdsspelen i Hadarlon.

Det kortlivade May'axatl-riket går under i samband med intensiva stridigheter under vilka dess härskare avlidit. Rykten gör gällande att en mäktig artefakt förts ut ur riket under kaoset.

[redigera] 2970/1515

Raunländska plundringståg i Colonan och Thalamur. Den silverne ökenvargen, decimerad och bitter, är fortsatt aggressiv.

Raunernas översteprästers, De Tysta, högsäte Monoliten angrips och plundras av drakväktare och kamorfen Ni'hârmá. Ett föremål med gudomliga krafter blir stulet, och hamnar omsider i Verduhrakhs klor.

Oneirotropins existens bekräftas slutligen av Legio Colonan, efter att en monolit med mätbart oneirotropisk natur funnits på en öde ö i Stora arkipelagen.

Certani och Tanstari rekryteras av hus Cuvri'an.

Den försvunna ruinstaden Yanginor återupptäcks högt upp i Colonbergen. Rauner ledda av Ni'hârmá slåss mot Verduhrakhs hantlangare för kontroll över staden. Fokus för stridigheterna verkar vara klockorna i stadens högsta torn.


[redigera] 2971/1516
[redigera] Februari

I Soldarn uppstår ett våldsamt alviskt uppror på grund av en soldisk adelsmans övergrepp på alvpopulationen. Troll härjar ungefär samtidigt, och stort kaos utbryter.


[redigera] Maj

Sammandrabbningar mellan skogsfolk och alver, soldiska soldater och en okänd fraktion i Soldarn.

[redigera] Juli

Svärdsspelen i Hadarlon ställs in då inbördeskriget i Soldarn eskalerar.


[redigera] Januari

Kraden Nanorgóna gör sitt återinträde på Mundanas storpolitiska scen. Han har i hemlighet uppfört maktbaser på Cai och i Ebhron och verkar ha storslagna planer.

Nhim-Karak reanimeras av Nanorgóna, trots drakalliansens försök att hindra honom.

Verduhrakh iscensätter sin egen död för att vilseleda Nanorgóna.

[redigera] Oktober

Calnia plågas av en mardrömsartad vederstyggelse som hemsöker staden nattetid.


[redigera] November

Nanorgóna flyttar fram sina positioner, och i en våghalsig och smågalen bid to power angriper han kungliga slottet i Calnia direkt. Vilda strider utbryter runt om i Calnia. I slutänden dödar Liann Nanorgóna, något denne verkar märkligt nöjd med.

[redigera] December

Första Snön räddas av Cuvri'ans förkämpar.

[redigera] 2972/1517

Urmörkrets avatar, De Tystas överstepräst Orlik, förleder raunerna och lyckas till sist få dem att förbereda ett anfall mot Drunok. Förevändningen är en övertygelse om att en uråldrig fiende (Mörkret) har infiltrerat Drunok likt en farsot, men i själva verket är raunerna själva lika infekterade. Orlik och hans gelikar spelar ut alla mot varandra för att sarga både Drunok och raunerna så mycket som möjligt inför Mörkrets antågande.


[redigera] Januari

Hus Cuvri'ans förkämpar inser att Nanórgona lyckats hålla sin själ vid liv genom att gömma sig i henéaalvens Första Snöns kropp

[redigera] Februari

Cuvri'an allierar sig slutligen med Nanorgóna, tvärt emot Verduhrakhs direkta order, och hjälper denne att ta sig ner till resterna av en eterseglare som vilar under Haléa Teren. Genom den uråldriga magitech som finns kvar i eterseglaren kan Nanorgóna återskapa sin kropp och med den allt av sin forna styrka. Nanorgóna är nu igen en av Mundanas absolut kraftfullaste magiker.

[redigera] Mars

Nanorgóna använder sin nyfunna styrka för att trotsa drakalliansen och utropar sig åter igen till härskare över Edron.

Konflikter utbryter inom Cuvri'an angående relationen till Nanorgóna. Verduhrakh och de flesta av husets medlemmar propagerar för att Nanorgóna måste bekämpas, en mindre grupp ledd av Tenavron vill istället alliera sig med ärkemagikern.


[redigera] April

Tenavron försvinner efter ha allierat sig med Nanorgóna.


[redigera] Oktober

Nanorgóna gör ett nytt försök att fullborda sitt magnum opus, den ritual som kostade honom allt senaste gången han försökte sig på den. Ritualen kapas dock av Yakthanoga som gömt sig i Tenavrons kropp. Yakthanoga kommer farligt nära att omskapa sig själv till en gudahärskare av fruktansvärd kraft. Han stoppas dock i sista stund av drakalliansen. Flera drakar, däribland Jandlinatjari, får dock betala med sina liv för segern.
[redigera] November

Vrimzikiels upprorshär skingras i en strid vid Mitheras utkant. Vrimzikiel själv lyckas dock undkomma.

[redigera] 2973/1518
[redigera] April

Raunländska horder med Den eviga vinden och Den silverne ökenvargen i spetsen angriper Illtariet i Drunoks utkant, ledda av Uriangkathai och Jahangir, och avancerar fort vidare in i Drunok. De allierar sig med häxmästaren Moróga i Utmark. Raunkriget tar sin börjar.

[redigera] Maj

Drunoks prinsessa Rianna tas tillfånga av raunerna. Hon befrias, men mördas ironiskt nog så fort hon kommit i 'säkerhet'. Den skyldiga, en slavinna till en suspekt mûhadinsk häxmästare, skonas till livet sedan kungen fått häxmästarens huvud på ett fat. Vrimzikiel, involerad i en konspiration för att släppa in raunerna i Arlon, tillfångatas. Resterna av hans upprorshär skingras helt.

En av sanaris autokrater, Vetherian, mördas i Kisharnias torn av en fraktion sanariädlingar som vill hämnas hans experiment med den magiska sjukdomen 'Vita döden', som dödade många alver i småbyar i Sunaris periferi för fyrtiotalet år sedan. De ansvariga grips fort, men dvärgar och cirefalier som tros ha varit involverade undkommer. Saken tystas fort ned och är för allmänheten okänd.


[redigera] Juni

Den mystiske Gaoste dal'Avon vinner svärdsspelen, som för tillfället arrangeras av ashariska rikemän och hålls vid pyramiden på Ashaslätten på grund av kriget i Soldarn.

Rauner från Den silverne ökenvargens hord erövrar Urag-Ghan och Raunflodens norra stränder.


[redigera] Juli

Vrimzikiel dör av okänd anledning i en fånghåla i Marek Pomian.


[redigera] September

Jahangir dödas av drakväkterskan Inalea, i raunernas ögon en hämnddemon man skrämmer barn med. Hon räddas undan De Tystas prästerskap av ett gäng tappra vänner. Kaos utbryter i Den silverne ökenvargens hord. Raunerna inleder en kostsam jakt på Inalea.


[redigera] Oktober

En jargisk legion under general Zenos Inakim förmås på något sätt att förråda sin kejsare och sitt fosterland och tåga över gränsen en masse för att hjälpa till i kriget i Drunok. Det visar sig senare att general Zenos på något sätt blev lurad, men han belönas efter kriget med en hertigtitel i Drunok.

Prins Rion av Drunok ertappas som en förrädare och grips i Ramdors ruiner. Arlon faller strax därpå, belägrat sedan länge, och konungen lyckas nätt och jämt räddas undan genom en lönngång. Drunoks motståndshär vinner sin första seger mot en raunländsk styrka vid Grimssalar, och sedan kungen räddats återsamlas man vid Silverfloden långt söderut. Häxmästaren Moróga dödas då hans fängslade drake, Golhbrand, bryter sig fri och äter upp honom. Draken försvinner sedan bort på himlen.


[redigera] November

Valdusborg, Drunoks mäktigaste fäste, belägras av Den vita horden. Försvararna håller ut tillräckligt länge för att den legendariske Kumbanigash den Svarte ska hinna anlända med en mäktig här av vandöda, tiraker och rauner, och Den vita horden blir nästintill utplånad. Drunoks armé förenas med Kumbanigashs och besegrar tillslut raunerna och Morógas här i slaget om Arlon. Storkhagan Uriangkathai går med på fred i Drunok i utbyte mot fortsatt inflytande över området genom sin dotters äktenskap med konungen.

November - Orlik förpassas tillfälligt från Mundana av Kumbanigash i slaget vid Arlon, och draken Jandlinatjari övertygar åter en gång Uriangkathai att ge vika.


[redigera] December

Lischen Alariel och rauner som inte accepterat freden sprider ut en våldsam magisk farsot, Vita Döden, i Drunok och väcker de döda till liv. Stort tumult utbryter då Kumbanigash armé skingras av Alariels vandöda, och den bräckliga freden är redan hotad. Mardrömmen avslutas dock snart av ett gäng hjältar som söker sig till Alariels fäste i Kraalenmassivet och där dräper Alariel och draken Rekhem, hans allierade. Det sista motståndet mot freden; avfälliga drunokiska riddare och Mórogas splittrade armé, flyr till Utmark.

Alariel har bindgalen hoppat av Tia'shi Tarivei och lagt beslag på Udanars krona, en urmäktig artefakt prins Rion sökte i Ramdor. Den ger honom otroliga krafter. Han och Rekhem bryr sig numera bara om att förstöra så mycket som möjligt, och servera Drunok på ett silverfat till Urmörkret. Alariel utplånas till sist i dödsriket självt av drakväktaren Ishan, schamanflickan Thizara och några andra, medan Rekhem samtidigt dräps av ett gäng hjältar med Kumbanigash, Herr Lart av Zoriánorden och cirefaliern Nicoz Mehzinor i spetsen. Innan dess har Alariel lyckats väcka en slags mörkerherre som dvaldes i Kraalens djup, men Kumbanigash lyckades med nöd och näppe utplåna honom. Eller...?

I slutet av året bryter ett nytt krig ut mellan Thalamur och Consaber. Thalaskiska härar under Takhim Zelon och Davor Khavos gör en blixtoffensiv in i Colonan och ockuperar allt land fram till gränsfloden mot Consaber, där kriget snart når ett stillestånd. Kholon-renk-Ghor-Drezin belägras.

Under året sker någon sorts märklig förändring i andeplanets vävnad, kännbar av spiritister och schamaner över hela Mundana. Det är De fyra tornen som ligger bakom, och drakarna lyckas bara stoppa Västerns torn från att fullborda sin del av ritualen.'

Enstaka vittnesmål gör gällande att Mithera var varmt och blomstrande en del av året. Ingen kan emellertid bekräfta detta, och senare år verkar skogen lika frostbiten som vanligt.

[redigera] 2974/1519

Raunprinsessan Bortaï den Fagra gifts bort med kung Akalla Gahallan av Drunok, och Drunok inträder i en outtalad allians med Den eviga vindens hord.
Det soldiska inbördeskriget mattas av och stagnerar, och en bitter fred uppstår så småningom utan att någon sida backar. Relationerna mellan adeln och konungen är fortsatt mycket spända, men utan öppen konflikt.
Mûhad i nytt krig med Ansale-Idon.
Nomadhövdingen Toktamishs välde i Eumo växer, och utgör ett allt större hot mot Momolan.
I kraggbergen har ett litet kungarike börjat uppstå under kung Siegber av Rjalta, som hjälpte Drunok mot raunerna. Några ballader av kraggtrubaduren Trent, som dog hjältedöden mot Rekhem, sprids ända bort till Asharien.
Skärsmytslingar mellan alver och dvärgar i Sunari. Anledningarna förblir okända, men stridigheterna kretsar kring Aralion-berget.
Henéaslavarna som slutligen frigavs av Kraalen-dvärgarna i utbyte mot Rekhems frånfälle och delar av hans skatt når omsider Kamor, där de finner en fristad hos Vargtass stam. Förhoppningsvis har Sanarialliansen ingenting fått veta.
Draken Syantecaran provocerar fram ett nytt krig kring Blå havet med Ansale-Idon som huvudsaklig spelpjäs. Som vanligt är hennes motivationer gränslöst vaga.
Kraden Nanórgona ansluter sig åter till Västerns Torn, och tar Gebashan Häxkonungens plats på Dödstronen. Den försvagning av barriären mellan världarna som Tornen åstadkom är fortsatt kännbar, och Orlik återvänder till Mundana. Mörkret drar närmare från Menon-Aun till Alarinns nejder.

[redigera] 2975/1520
[redigera] Juni

Haramelo Mazdrac d.y. vinner Svärdsspelen i Hadarlon.

Abraxes häver Dahzûrs rit.

Fortsatt krig i Rhung-Alari. Den thalaskiska flottan är svårt sargad av Consabers överlägsna sjömakt, men Colonan hålls i ett järngrepp. Dvärgarna i det belägrade Kholon-renk-Ghor-Drezin har inte hörts av, fästet ligger helt tyst och förslutet. Thalamur förbereder en slutlig storoffensiv in i Consaber. Cirefaliska kapare angriper sabriska fartyg.

Damarien fortsätter mobilisera med stöd av Jargien. Vad de planerar vette gudarna.
I ett sturskt infall av drottning Bortaï av Drunok kräver Den eviga vinden att få en kämpe inbjuden till Svärdsspelen i Hadarlon. Om så inte sker, hotar Uriangkathai att förklara krig mot Soldarn.

Toktamish dör i Zahalin.

Motsättningarna de thalaskiska magikraterna emellan blir allt starkare.

Xinu får tag i drakväkterskan Inalea i An-Thalamur, och torterar ur henne många av drakväktarnas hemligheter. Hon förs i fångenskap vidare till magikraten i Colonan. Kumbanigashs fäste i Kirath angrips av Xinus tjänare.

Bortom Blå havet har kamorfer av både Dakhû'r-nu och Xiannu fått upp spåren efter en legendarisk artefakt som ska kunna ledsaga dem till ett tempel med gåtfulla krafter. De söker med ljus och lykta efter den, och lösningen på dess mysterium.

L'wethmes tron i Skugglanden står tom alltsedan dennes död för Nicoz Mehzinors händer. Skugglandets andra furstar låter än så länge denna avfälliga del av Det svarta hovet vara.

Flera magiker vid Kungliga Akademin i Calnia mördas, däribland Hosgar av Caer Mhorn, huvudlärare vid tropometriska institutionen och Julian Mino av Flarne, rutinerad alkemist från hus Lynesse. Detta förebådar de fortsatta angreppen mot den Kungliga Akademin i slutet av året.

Charankahet vaknar.

Den Röda Triskelen skickar sin första expedition till De Yttre Öarna och inleder kontakter med dess härskare, kung Hanno

Kungliga akademin i Calnia angrips av sabotörer och lönnmördare. I slutändan visar sig angreppet vara ihopkokt av gordrier och riktat mot akademins stasisfängelser. Efter att ha fritagit en av fångarna försvinner gordrierna från Calnia.

Thalamur invaderar Consaber under hösten, med spektakulär framgång, och tränger djupt in på Urma Bréann innan offensiven saktar ned under vintern.

[redigera] 2976/1521

Thalamurs offensiv mot Consaber har gått i stå under vintern, och man belägrar nu Uriens och för en segdragen kampanj mot Tokon.

Thalaskiska styrkor invaderar Danbréann på våren, de får snart förstärkningar genom portaler från det thalaskiska fastlandet. Portalerna kollapsar emellertid, och thalaskerna slås tillbaka.

Ökad lenongaaktivitet i norra och centrala arkipelagen.

En drunokisk sommartornering angrips av jargiska ryttare.

Mhîm Matruk Wolani dödas under sommaren.

Drunoks huvudstad Arlon angrips inifrån av vandöda horder, som hovmagikern Thizara ger sitt liv för att stoppa.

Thalaskiska agenter infiltrerar Araxianiternas kloster på den Vita Jungfrun. De kommer därifrån med ordens allra heligaste reliker.

12:e oktober - Colonans Dibukkult under Vitala Rommer erövrar slottet Thoyagon från Thalamurs armé.
De viktigaste händelserna som förändrat världsläget i min spelgrupps Mundana är antagligen följande:

- Västerns Torn, en mäktig magikerfraktion i Västlanden, försökte använda en nekrotropisk influx (cirka 20 år före 2067) för att återuppväcka Nanórgona. De misslyckades, men Nanórgona vaknade av egen kraft, och började genast plotta för att befria världen från gudarna och drakarna.

- Raunerna anföll Drunok i ett misslyckat försök att rensa ut Urmörkrets agenter, men var i själva verket själva manipulerade av Orlik, Urmörkrets härold. Kriget slutade, efter många vedermödor för Drunok, med att Drunoks kungaätt ingick en äktenskapsallians med klanen som leder Den eviga vindens hord.

- Västerns torn och tre andra magikerfraktioner genomförde den antika Dazhûrs rit, för att försvaga barriärerna mellan Mundana och Skugglandet och Antichton, i hopp om att uppnå en chockeffekt som skulle tvinga Mundanas ledare att mobilisera mot det annalkande mörkret. Hela riten usurperades emellertid av Abraxes, Dimmornas herre, som återställde barriärerna (och därmed presumably begränsade urmörkrets förmåga att tränga in i Mundanas drömvärld), men antagligen vävde in något av sina egna plotts i väven, och därigenom fick en undisclosed ability att påverka hela Mundana.

- Inbördeskriget i Soldarn tycks ha löst sig, men kungen har förlorat mycket anseende, och alverna i skogarna är numera öppet fientliga till riket efter diverse övergrepp.

- Draken Syantecaran, Menon-Auns härskare, har inlett nya offensiver mot Mûhad, och erövrat vissa områden, men drevs slutligen tillbaka från Alkarzan, och ett osäkert dödläge har uppstått. Syantecaran vill i själva verket ta kontrollen över så mycket mark och arméer som möjligt för att använda dem mot Urmörkret, men denna plan har han inte delgett mûhadinerna, som ständigt blir mer och mer manipulerade av Dakhû'r-nu, den uråldriga kamorfraktion som hoppas kunna använda Mörkret för att ta makten över mänskligheten.

- Thalamur lyckades (på okänt vis) lamslå Kholon-renk-Ghor-Drezin, och blixterövra Colonan, varpå de inledde en framgångsrik invasion av Consaber. Kriget är ännu inte över, men Consabers situation är desperat och man har förlorat det mesta av Urma Breann.

- Efter härolden Orliks frånfälle i Drömriket har Arkonten, Khazdurnis, ett fruktansvärt monstrum från Antichton, flugit genom rymden till Mundana, kallad av Sällskapet. Arkonten hjälpte dem sedan att krossa jargiens nordliga kolonier, och Sällskapet icensatte fort sina planer och tog makten över Gordrion i en statskupp. Mzan Rezrek är död, men hans dotter Meleka och ett kotteri av andra mörkermän sitter nu vid spakarna. Sällskapet tycks ha attackerat Xanto mycket nyligen, och av allt att döma erövrat staden.

- på isvidderna har den degenererade Åttonde stammen tagit över, hjälpta av Arkonten. Hela resten av veddofolket är stadda på flykt söderut, och på kollisionskurs med raunerna, som har egna problem: Den möjligen degenererade Åskhorden är på väg att återvända en masse efter sekler i det okända fjärran östern, och tycks ha otäckta ting i sitt ledband. Raunländska horder drivs undan eller inkorporeras i Åskhorden.

- I Stora Arkipelagen har förseglingarna brutits som höll det vansinniga gudaväsendet Vågentiteten fängslat på Luberos, med otroligt dramatiska resultat. Ett väsen vid namn Rauthvaari har tagit kontroll inte bara över Vågentiteten utan också den uråldriga magikerfraktion, Söderns torn, som härskade på Luberos, ön har rest sig ur havet och vuxit till den storlek den hade i forntiden innan vågentiteten fängslades, och Vågentitetens inflytande sträcker sig ut som en chockvåg över havet.

- I Garandor har Fraktionens ledare, Hjaon Rincan, mördats, och dådet skyllts på den uråldriga ninjafraktionen Maharathaïm, traditionellt arkipelagens patriotiska beskyddare i skuggorna. Maharathaïm har olagligförklarats och svarat med att förklara krig på Fraktionen, men det kan vara aktörer i det fördolda som provocerat fram alltihop, och tyrannen Sho Boka Sham-Ukin, kung av Talavan, kan mycket väl ta tillfället i akt att inleda nya offensiver mot Fraktionens områden. Sabrierna i Arkipelagen befinner sig i en prekär situation eftersom de skickat det mesta av sin vapenföra personal tillbaka över havet för att kriga mot thalaskerna.

- En avatar eller tjänare åt Xinu har i Krolimbergen förjagat Kumbanigash Häxmästaren, och slängt ut lamiorna från Kirath. Kumbanigash, förr härskare över tirakiska och odöda härar, är reducerad till en ensam om än potent figur, medan lamiorna är stadda på flykt och inte har någonstans att ta vägen, eftersom det uppstått en smärre schism med kultens gren i Damarien (säkerligen orkestrerad av Damariens Xinuavatar, Ariandra).

- Mhîmen av Mûhad, Matruk Wolani, har dödats av sina konkubiner på uppdrag av ärkedrottning Telle, som antagligen plottar ihop med Salodan den Store, som nu lär erövra tronen. Detta är oroande eftersom Salodan i sin tur dels är starkt anti-jargisk, och dels manipulerad av sin kamorfvisir Thantetmes.

- Under 'Den blodiga sagonatten i Kasmodiah' slås Ximor, Rakhoris ledare, ihjäl under oklara omständigheter. Det hela tycks röra sig om en intern uppgörelse inom Rakhori eller mellan magikrater, och i ljuset av det stagnerande kriget i Consaber blir sprickorna inom Thalamurs ledande skikt allt större: den krigshetsande fraktionen med Jesbin i spetsen har fått ett kraftigt uppsving iochmed kriget, men känner därför en ständig press att uppnå nya militära framgångar, och Sanguis thal Qatadas frånfälle har skapat en saftig intrighärva om vem som ska ta över Ivanitribunalen; med Ximors frånfälle tycks det falla på en av hans döttrar, Sharra, men en annan dotter, Shirvan, har gått i exil och tros numera samarbeta antingen med sabrierna eller rivaliserande magikrater, då i synnerhet Alean Ninarian och Im-Berefel.

- Drakväktaren Bendars hustru är gravid med ett barn som tros vara Tempelherren, Urmörkrets tredje och sista härold innan peripetin verkligen är här. Ett annat barn som också tros vara Tempelherren har dock fötts i Drunok av en darkensk flicka, tidigare i Sällskapets våld. Detta barn, Ittma, tas numera omhand av ett hemligt sällskap i Chadarians hopp som instiftades av Thizara, Drunoks förra hovmagiker och inkarnationen av Ekinna, en glömd gudinna från världen under förra mörkret. Thizara har sedermera genomgått sin apoteos, och åter blivit Ekinna, men var hon är och vad hon planerar är det ingen som vet.

- Spänningarna ökar i gränslandet mellan Drunok och Jargien. Drunoks kung önskar sig fred, men hans drottning och hennes far Uriangkathai av Den eviga vinden vill inget hellre än ha ett saftigt krig, och Jargien hotar ständigt att dra in Drunok i en pågående militär konflikt mellan principerna av Merun och Maulio, där den förra anklagar den senare för att genom drunokiska bulvaner ha haft ihjäl hans son under en turnering i Arlon. Det hela är mycket oroande eftersom Salodan den Store samtidigt bestigit den gyllene tronen i Mûhad, och med aunurierna mystiskt passiva kan tänkas mobilisera mot Jargien.

- En slags härskarring i form av en kristallros är på vift i Västlanden, och intensivt åtrådd både av Abraxes och kamorferna i Dakhû'r-nu. Hur illa det är om endera av dem får tag i den är svårt att säga, men den tycks vara nyckeln till en plats kallad Världens hjärta varifrån magiker får en avsevärd förmåga att projicera makt över världen, och om Abraxes, redan en superlativ magiker -och- i kontroll över effekterna efter Dazhûrs rit, dessutom får tillgång till Världens hjärta bör Mundana nog bäva. Det kan dock vara så att Abraxes just nu har mer pressande problem, eftersom han en gång kom till Mundana från Antichton, och Arkonten nu inget hellre vill än slå sina tvenne odöda käftar i Abraxes förrädiska kött.


summa summarum ser det just nu väldigt mörkt ut för stabilitet, trygghet och harmoni i världen, speciellt som folk får konstigare och konstigare drömmar var natt som går, och dunkla väsen av köld och natt redan läckt in i Skugglandets perifera delar, likt vatten alltid ofelbart kommer hitta hålen i botten av ett kärl.
 

Laowai

Hero
Joined
29 Sep 2009
Messages
1,164
Location
Stockholm
Wow... det där MÅSTE vara det längsta inlägget ever. Sjukt mkt imponerande content Ymir. Hade varit coolt att få hjälpa till att skapa det där som spelare :gremsmile:
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,207
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Re: Långa inlägg [OT]

Nope. Det här är längre, och det här, och det här, och det här klockar in på 48688 tecken, nästan dubbelt så mycket inlägget vi diskuterar, och är nog därmed det längsta jag skrivit på forumet, om jag inte glömt bort någon mastodont. Och när jag senast såg statistik över de längsta foruminläggen någonsin fanns det ett par som var längre än mina (minns inte vilka, tyvärr, men Rising var definitivt upphovsman till något av dem).
 

Laowai

Hero
Joined
29 Sep 2009
Messages
1,164
Location
Stockholm
Ymir said:
Nope. Det här är längre, och det här, och det här, och det här klockar in på 48688 tecken, nästan dubbelt så mycket inlägget vi diskuterar, och är nog därmed det längsta jag skrivit på forumet, om jag inte glömt bort någon mastodont. Och när jag senast såg statistik över de längsta foruminläggen någonsin fanns det ett par som var längre än mina (minns inte vilka, tyvärr, men Rising var definitivt upphovsman till något av dem).
Jösses amalia... det där inlägget ensamt är typ fler tecken än jag har skrivit sammanlagt här på forumet. Får se till att läsa det någon dag också :gremsmile:
 

quisling

Warrior
Joined
24 Jan 2004
Messages
206
Location
Göteborg
- Västerns torn och tre andra magikerfraktioner genomförde den antika Dazhûrs rit, för att försvaga barriärerna mellan Mundana och Skugglandet och Antichton, i hopp om att uppnå en chockeffekt som skulle tvinga Mundanas ledare att mobilisera mot det annalkande mörkret. Hela riten usurperades emellertid av Abraxes, Dimmornas herre, som återställde barriärerna (och därmed presumably begränsade urmörkrets förmåga att tränga in i Mundanas drömvärld), men antagligen vävde in något av sina egna plotts i väven, och därigenom fick en undisclosed ability att påverka hela Mundana.
Fick detta några effekter för magisystemet? Nu kontrades riten, som jag förstår det, men ändå?

I vår kampanj har thalaskerna med hjälp av rollpersonerna genomfört en ritual som just försvagat barriärerna mellan aspekterna och mellan aspekterna och mundana. Till följd av det fungerar nu magin annorlunda, vid alstring men också för den som lär sig att behärska det i form av vad man kan göra med den med färdigheten besvärjelse.

Anledningen till att jag frågar är att det inte var alldeles enkelt att gå in och ändra på de regeltekniska förutsättningarna för magin; det blev halvbra, helt enkelt. Kanske har ni något att dela med er av?
 

Ymir

Liten kantbaron
Joined
18 May 2000
Messages
11,207
Location
Malmö/Lund Metropolitan Axis
Hade jag spellett grejen med riten idag hade den haft mycket större och mer genomtänkta konsekvenser. Som det var, emellertid, fick den inga klara regeltekniska effekter jag kommer ihåg, utöver att nerfa schaman-rollisen Thizara, i det att hon upptäckte att hon inte längre kunde uppgå fysiskt på andeplanet och manifestera sig på någon annan plats i världen. Jag har dock ingen aning om detta hände före eller efter att Abraxes återställde/usurperade ritens effekter. Dazhûrs rit har också i en annan kampanj fått plottmäsiga konsekvenser genom att den påverkade Vågentitetens fängelse på Luberos, och tog Vågentiteten närmare sitt återinträde i världen.

Det är Word of God att Abraxes magi blivit mäktigare efter att han usurperade ritualen, men eftersom Abraxes i princip aldrig hade figurerat i kampanjen i en direkt roll före denna händelse är skillnaden inget som riktigt gått att märka.
 

Gemstone

Swordsman
Joined
21 Aug 2005
Messages
422
Location
Stockholm
I våran spellvärld har följande förändringar skett (skrivet ur karaktären Rethvan Bzerns perspektiv):
Spellogg
Jag orkar inte göra en post av det eftersom det redan är formaterat och klart på wikin.
 
Top