Speltimmen v5-8

[krank]

Speltimmen! En tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

Enkla riktlinjer/målsättningar jag själv tänkte följa:

• Helst ett nytt spel varje vecka (även om trådarna kommer en gång i månaden).
• Helst spela minst 60 minuter.
• Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Mitt mål är att förbättra mina stats på SteamHour. Det vill säga, ha färre spel jag aldrig startat eller som jag spelat väldigt kort tid.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygssystem jag tänker använda mig av när jag känner för det. Använd det om ni vill:

75 – spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 – Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 – "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 – Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 – Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[krank]

Jag köpte och spelade lite över 60 minuter av Front Mission 3: Remake.

Som namnet antyder är det alltså ännu en Front Mission-remake; den här gången av FM3 som ursprungligen kom till Playstation.

Storyn är hittills ganska dum och inte så välskriven, med framför allt en rätt osympatisk och omogen huvudperson. Men jag har insett att man inte spelar Front Mission för storyn… Utan för att få spela ett spel med mechas och turbaserad strid. Det är en niche där FM-spelen är mer eller mindre ensamma, möjligen bortsett från Battletech.

Spelet som sådant är det egentligen inget fel på. Som med framför allt det första spelet har en hel del charm gått förlorad när allt ska bli högupplöst 3D med modern "realistisk" grafik, men det är snyggt nog. Animationerna är lite floaty, men det var de nog back in the day också. Det syntes bara mindre när mechsen var sprites halva tiden. Men jag blir lite sugen på att gå tillbaka och kolla.

De verkar ha använt en hel del halvdassig uppskalnings-AI. Jag hade gärna haft möjlighet att välja att se de lågupplösta originalfilmerna och -bilderna istället. För det här ser inte så bra ut.

Men ja, jag lär fortsätta spela. Men inte just nu. och så har jag just refundat spelet. Varför? För att specifikt den här PC-porten är ganska dålig. Framför allt är kontrollerna inte PC-mässiga. När jag ska spela turbaserade spel på PC förväntar jag mig att kunna välja enheter, eller åtminstone välja vart de ska gå, med musen. Här används musen enbart i menyer. Man flyttar alltså istället pekaren för vart ens wanzer ska gå med WASD och bekräftar med Enter.

Genomgående har jag varit väldigt oimponerad av PC-versionerna av Front Mission-remakesen. De känns verkligen som en synnerligen slapp eftertanke. Ingen av dem har haft bra musstöd – samtidigt som Front Mission 1 till Nintendo DS hade perfekt stöd för pekskärm/mus. Och det kom 2007!

Jaja, ska jag ändå spela med handkontroll så gör jag nog hellre det på Nintendo Switch, och jag har dessutom nyss beställt en fysisk cartridge med spelet på. Den kommer ta nån månad att levereras, men å andra sidan är jag inte riktigt klar med tvåan ännu heller…

BETYG: 85− som PC-port, 90 som spel

 

[krank]

Jag såg att MENACE kommit ut på Steam, så jag köpte det trots att det bara är early access.

Det här är alltså typ ett X-com.

Ganska ofärdigt – bitvis otydligt interface och lite små grafiska buggar osv. Men kul game loop, dugliga kontroller. Jag gillade deras suppression-system där även missade skott ger betydlig effekt på fiendens moral, så det var väldigt lite "jag hade 80% i träffchans, missade, inget hände". Och moral hade konkreta och rimliga konsekvenser.

Ingen overwatch så man kan inte fegspela hur mycket som helst, vilket är dåligt om an som mig är fegspelare. Och åtminstone de två uppdrag jag hann med hade åtminstone som del-objective att klara dem inom ett visst antal rundor.

Varje enhet är typ en troop med ledare + (slumpmässigt namngivna) soldater; soldaterna dör som hit points typ. VIlket var en kul lösning. Och sånt som hände i striden ger långsiktiga effekter men inte på ett tråkigt vis – en av mina troops var nära att dö men blev helad av en annan, och då fick den första egenskapen typ "hesitant" i de kommande fem striderna, där den får färre action points, medan den som hjälpte till fick en moralboost för att den fått känna sig hjältemodig.

Jag saknade intressant story. Just nu är det mest "ni är space marines, här för att… öööh…" och fienderna är nån form av pirater som jag 100% skiter i. Enligt en del recensioner blir det inte mer spännande än så på åtminstone rätt lång tid.

Och så gillade jag inte att man inte kunde spara under uppdrag. Den här typen av spel kan ju ha rätt långa uppdrag…

Spelet är fint, har helt OK ljuddesign och fina mellansekvenser. Det känns AA mer än AAA, men det är ju OK.

BETYG: 90− (Jag hoppas på mer i framtiden)

 

[krank]

Jag köpte Metal Gear Solid Delta.

Alltså jag vet inte hörni. Metal Gear Solid-spelen; gillar jag dem eller är det bara nåt jag intalar mig? Jag gillar ju plottarna, estetiken, idéerna. Men jag vetefan om jag gillar gameplay. Jag börjar mer och mer inse hur många spel jag spelat där core gameplay är något jag liksom tvingar mig igenom, något jag står ut med, för att komma åt det jag egentligen vill ha (utforskningen, estetiken, storyn). De spel där jag faktiskt gillar gameplay… jag är tydligen jäkligt smal i min "egentliga spelsmak".

Så ja, det här är Metal Gear Solid 3, fast med möjlighet till bättre (moderna) kontroller. Det är fortfarande svårt att smyga. Det är fortfarande frustrerande att bli upptäckt om och om och om igen. Och det utspelar sig fortfarande i en jäkla djungel, och djungler är överlag rätt jobbiga, råkiga och estetiskt ointressanta miljöer. Och det är fortfarande ett prequel-spel där man som spelare tvingas stå ut med mer primitiva och sämre versioner av alla praktiska verktyg Solid Snake har i ettan och tvåan.

MGS2 utspelade sig mycket på en oljeplattform. Mycket mer min sorts miljö.

På det hela taget är det här nog inget dåligt spel. Det är bara ett spel som liksom går mer all-in på de delar jag inte gillade med MGS1 och 2. Jag menar, nu ska jag alltså smyga men får inte ens en praktisk radar med view cones utritade!? Det är som att spela en Metroidvania utan karta eller där man bara kan köpa karta i efterhand.

Jag är ganska osugen på att återvända till det här spelet, men det är inte för att det är dåligt. Det är för att jag är dålig. Eller för att det är en dålig matchning, helt enkelt.

Jag är mer nyfiken på hur MGS4 kommer att funka för mig, nu när det ska befrias från sitt PS3-fängelse under året.

(Vad jag egentligen skulle vilja se är en sån här remake av MGS1 men det lär jag ju få titta i stjärnorna efter)

BETYG: 85