Speltimmen v33–36 2025

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
37,164
Location
Rissne
Speltimmen! En tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

Enkla riktlinjer/målsättningar jag själv tänkte följa:
  • Helst ett nytt spel varje vecka (även om trådarna kommer en gång i månaden).
  • Helst spela minst 60 minuter.
  • Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.
Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Mitt mål är att förbättra mina stats på SteamHour. Det vill säga, ha färre spel jag aldrig startat eller som jag spelat väldigt kort tid.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygssystem jag tänker använda mig av när jag känner för det. Använd det om ni vill:

75 – spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 – Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 – "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 – Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 – Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.
 
Jag har börjat spela 40k Rogue Trader.
Är inte något stort fan av 40k när det kommer till storskaliga strider, men gillar Rogue Trader mörka och grittyness.

Tyvärr är inte all kommunikation voiced, vilket ger så mycket karatktär till personerna i spelet.
Har bara spelat 10 timmar men eftersom man kan bygga sina karaktärer så olika så känns det meningsfullt att levla upp.

Ger betyget 90
 
Jag visste från första gången jag såg en trailer för Shadow Labyrinth att jag skulle köpa och spela det.

Så vad är det då? Det är en metroidvania med rätt dugliga kontroller, lite beklaglig flashspelsgrafik (ni vet, saker animeras som klippdockor) och en anime scifi drama bullshit story som utvecklas allt eftersom.

Man spelar en Mystisk Typ i Kåpa, som vaknar upp på vad som möjligen är en fängelseplanet; man har inkarnerats i den här kroppen av en varelse som verkar försöka fly den. Innan man vaknade upp fick jag som spelare dels köra ett kort segment som ett mecha-supervapen som sprang runt på ett stort rymdskepp och försökte försvara det innan vi eventuellt kraschlandade på planeten, en krasch som betraktades av vad jag antar är en ännu ej introducerad NPC. Jag fick också se en humanoid figur i något slags abstrakt rymd kallas in i en av flera portaler av en geometrisk blobb av något slag; jag antar att det var huvudpersonens "själ" som lockades in att inkarneras i den här Mystiska Typen?

Kort efter att vi inkarnerats försöker vi plocka upp ett svärd men det verkar skyddas av ett kraftfält, men den geometriska blobben dyker upp och ger oss en stor robot-underarm som vi kommer använda som "protes"? I alla fall, vi kan plocka upp svärdet och nu kan vi utforska den här labyrinten, under ledning av varelsen vi hittat.

Efter att första bossen besegras, så tar plötsligt vår guide-varelse över vår kropp och… äter upp resten av bossen, vilket ger oss en ny kraft som låter oss navigera mer.

Så… Weird bullshit metroidvania. Jag känner mig rätt säker på att jag inte kan lita på att den här guidevarelsen vill mitt bästa. Eller nåns.

Men. Alltså.

Det är pac-man. Varelsen är pac-man. Kraften man låser upp är att förvandlas till en pac-man som kan glida längs vissa väggar och låta wakka-wakka när man plockar upp små energipellets.

När varelsen tar över ens kropp och äter saker, så blir den en stor monstruös svart rökmonster-pacman.

Grimdark scifi anime bullshit Pac-Man.

Det är en så konstig och dum idé och den spelas så totalt straight-faced att jag helt enkelt inte har något försvar mot den. Plus att jag gillar metroidvanias, och till skillnad från t.ex. Silksong är spelet inte snålt med sina kartor =)

BETYG: 90
 
Jag spelade f.ö. Shadow Labyrinth på Switch 2. Tyvärr finns ingen fysisk utgåva av Switch 2-versionen av spelet. Men det finns för Switch 1-versionen, och det finns ett gratis uppgraderingspaket på Nintendos onlinebutik.

Det här med att även Nintendo rör sig bort från fysiska spel… I don't like it.
 
Jag har spelat Slider. Det är gratis på Steam.

OK, man ska springa runt på en karta och hitta grejer åt NPC:er. Fast kartan är ett 3x3-rutnät som man hittar bitarna av allteftersom och flyttar runt i ett såntdär 3x3-pussel där man ska få alla bitar i ordning. Jag är jättedålig på såna.

Nåväl, sista pusslet på varje karta (antar jag, jag är på andra kartan) är att få bitarna i ordning. Innan dess ska man utnyttja att det går att flytta runt världsbitar för att lösa de andra pusslen. Ganska kul ändå, fast svårt rätt fort. 95 på krankskalan.
 
Nu har jag spelat demon igen...

Worldwide Rush är transportspel. Dra bussturer mellan städer (i Irland, Storbritannien, Nederländerna och Danmark i demot, i hela spelet ska man nog få köra i hela världen), dra vägar och järnvägar också för det finns tydligen inte redan. Jag blev väl inte frestad att springa benen av mig och köpa spelet fast det släpptes idag. 85 på krankskalan.

Eriksholm: The Stolen Dream är smygaspel ala Commandos och Shadow Tactics. Fast det är mindre våldsamt - man förlorar direkt om man blir upptäckt istället för att kunna rädda situationen med ultravåld, eftersom man spelar en ung flicka som inte har de resurserna.
Väldigt snyggt men lite plottrig grafik - som någon sagt är vakterna blårockar och smälter in i bakgrunden, hade de varit rödrockar hade de varit lättare att se. Fast de är väl karoliner, det är överhuvudtaget väldigt mycket insprängd svenska, fast i en steampunkvärld som lånat mycket från Dishonored.
Jag kanske köper det om det blir billigt. 90 på krankskalan.
 
På PC fortsätter jag mest spela Quake 2, men nu har jag spelat 90 minuter ungefär av RAIDOU Remastered: The Mystery of the Soulless Army på min Switch 2.

Och… ja, well. Man spelar Raidou, detektiv och demonframmanare som tydligen kombinerar highschool med att vara en detektiv och att bekämpa mörkrets krafter. Spelet ännu så länge är ganska linjärt; man får ett fall och så springer man runt och undersöker platser och pratar med folk för att låsa upp nya platser och personer. Väldigt mycket i min smak alltså.

Sen finns element av slåss också. Det här är ju ett spel i Megami Tensei-serien, men till skillnad från Smin Megami Tensei och Persona så är det här realtid. Det är fortfarande sådär JRPG:igt att man går in i "stridsläge" när man ska slåss och det blir typ en delvis separat arena (åtminstone var det så med träningsstriderna), men sen springer man runt i realtid, dodge:ar, och använder light/heavy attacks och så Plus magier, och man kan skjuta. Kontrollerna för det här känns helt OK ändå; det är inte det bästa actionspelet som nånsin actionspelat men ännu så länge känns det inte som att det är här fokus ligger heller.

Och eftersom det är ett Megami Tensei-spel finns såklart demoner som man kan rekrytera, levla upp och kombinera. De har olika skills och spells. Ja, eldmagin heter Agi.

En ny grej är att demon-skills även kan användas i ens undersökningar – tankeläsning, tända eld på folk(s passioner) osv. Det är lite kul, om än inte speciellt fritt eller så. Man kan ännu så länge inte vara kreativ; man kan använda de skills spelskaparna tänkt sig när de tänkt sig det.

All in all ett trevligt spel jag är sugen på att fortsätta med, och som dessutom var en i mina ögon mycket bättre kandidat för att rollspelifieras än SMT3 (som ju ligger till grund för det officiella SMT-rollspelet).

BETYG: 90
 
Fakutori är väldigt mycket spel för att vara ett demo. (Det "riktiga" spelet är inte släppt än.) Ytterligare ett sånt där fabriksbyggarspel där man kör runt saker på rullband och bygger mer avancerade saker av dem. Twisten den här gången är att det är i sidovy, så man får hantera att en del material faller och andra svävar uppåt. Men är det rullband "bakom" så faller de inte. Man ska nog inte tänka för mycket på vad det är för perspektiv.

Ja och så är det olidligt gulligt. Alla materialen har små animefejs och alla tutorials berättas av feer i overall och hjälm. Jag har spelat sju timmar i demot och är inte klar, och vill ha det färdiga spelet när det kommer. 95 på krankskalan.



Strange Horticulture är gratis på Epic ett tag till. Driv ett litet växthus, ibland kommer det kunder och behöver specifika växter, då får man slå i en botanikbok och försöka lista ut vilken av ens växter de behöver baserat på beskrivningar av blad, kronblad, doft och annat kul. Och ibland får man mer eller mindre kryptiska vägbeskrivningar och ska ge sig ut och välja rätt ruta på en karta för att hitta fler växter och sidor till botanikboken.

Och så är det nån slags mörk fantasy/1800-tal med druider och grejer. Och så kan man gosa med sin svarta katt. Folk säger att det är kort så jag vill nog spela klart. 90 på krankskalan.



I Trackmania kör man bil. Vroom vroom. Såvitt jag fattar är banorna designade av andra spelare, och det är rätt varierande hur kul de är, en del är dryga och gjorda för att det ska vara svårt att ens komma i mål. Det är rätt korta banor, vilket väl funkar med att man ska spela om banorna tills man får en bra tid på dem, men det vore ju kul om de höll lite längre. Jaja, grejen är iallafall att man är uppe på väggar och har sig. Det går rätt fort alltså.

Ja och så är spelet så internetskadat att när man startar det så får man välja på Weekly Shorts, Campaign, Track of the Day och Library. Eller så byter man till "live" istället för "solo" så får man också upp Ranked, Arcade och Events. Jag tycker inte om sånt här mög, men jag inbillar mig att Campaign är huvudläget. Det är rätt kul att köra fort ändå. 85 på krankskalan.
 
Back
Top