Speltimmen v29–32

[krank]

Speltimmen! En tråd för diskussioner om spel vi spelat på sistone.

Enkla riktlinjer/målsättningar jag själv tänkte följa:

• Helst ett nytt spel varje vecka (även om trådarna kommer en gång i månaden).
• Helst spela minst 60 minuter.
• Det ska vara ett spel jag köpt på Steam men inte spelat än, eller åtminstone spelat mindre än 60 minuter av.

Sen skriver jag en liten kommentar om spelet, vad jag tyckte och så. Ibland kanske jag sätter nåt betyg.

Mitt mål är att förbättra mina stats på SteamHour. Det vill säga, ha färre spel jag aldrig startat eller som jag spelat väldigt kort tid.

Ni gör såklart vad ni känner för =)

Jag har utformat ett betygssystem jag tänker använda mig av när jag känner för det. Använd det om ni vill:

75 – spelet är trasigt, snudd på objektivt ospelbart. Mekaniken är trasig, spelet har fruktansvärda buggar.
80 – Jag kunde tvinga mig igenom den första timmen, men stängde av så snart jag uppnådde den. Fungerande, men plågsamt tråkigt/jobbigt spel.
85 – "Meh". Det här spelet var väl... öh, okej antar jag. Det var inte plågsamt att spela, men det är inte heller speciellt lockande att återvända till det.
90 – Det här spelet fortsätter jag ha installerat, eller skriver upp på min lista över spel jag vill återvända till senare. Eller så kan jag rekommendera spelet.
95 – Jag tänker spela vidare på det här spelet IDAG. Och du borde verkligen spela det också.

 

[krank]

Jag började veckans misstag redan igår kväll, när jag tänkte "Om jag kanske skulle spela typ ett uppdrag eller två Terror from the Deep; det var ju ett tag sedan".

Fem timmar senare…

Alltså, det här är ett spel jag börjar spela… om inte en gång om året så nästan. Det är ett spel som verkligen suger in mig, och jag borde veta vid det här laget att det aldrig någonsin blir "typ ett uppdrag eller två".

Man skulle nu kunna tänka sig att jag på alla dessa år borde ha blivit bättre på spelet, men det har jag ju inte. Även nu när jag kör OpenXCom-versionen som ju fixar svårighetsbuggen och spelar på Beginner-svårighetsgraden så får jag så himla mycket pisk. Jag hamnar alltid efter – när det kommer fiender med skal som är för hårda har jag ganska långt kvar tills jag har vapen som slår igenom skalen. När det kommer Large UFOs så är jag minst en månad eller två från att ha jaktubåtar som klarar av att göra något åt dem och inte bara bli sönderskjutna. När jag hittar min första alien-koloni är jag långt ifrån redo med min utrustning.

Nej, det här är inte ett försök att få er att ge mig en massa tips. Jag vet att det finns en massa strategiguider på internet, men jag vill inte använda dem. Det är illa nog att jag kollade upp hur man forskar fram Ion Armor.

Sedan är det absolut inget felfritt spel. Det är en framhafsad uppföljare som mest försökte göra "mer och större" vilket leder till en del stora och mest frustrerande kartor. Det har, precis som ettan, en skitjobbig och inte-kul-alls mind control-mekanik.

Men det är det första X-comspel jag spelade och för mig har det oslagbar stämning.

Bara ett uppdrag till…

BETYG: 95

 

[bortom12e]

för mig har det oslagbar stämning.

Håller helt med. Bland de mer stämningsfulla spelen som finns.

 

[krank]

Jag har fortfarande mest spelat TFTD, och jag börjar där närma mig något slags endgame (även om jag klantat till det och kommer få krångla lite innan jag får åka till slut-basen).

Men, jag har också köpt Metal Gear Solid-samlingen igen; denna gång till Switch! Så jag har spelat 90 minuter av Metal Gear Solid.

Jag spelar på Easy eftersom jag dels är dålig på actionspel och dels saknar tålamodet som krävs för att göra saker om och om och om igen när det är svårt i just actionspel. Men 90 minuter räckte för att ta mig fram till och genom Revolver Ocelot-fighten och filmen efteråt.

Kontrollerna är vad de är (skapade innan man hade två analoga spakar) och man kan inte sikta och skjuta samtidigt. Men det funkar ändå, åtminstone på enkel svårighetsgrad. Manuset är… manuset är Kojima-klunkigt och allmänt dåligt. Kojima gör gärna cinematiska spel, och ser man till story, pacing och cinematografi så lyckas han ju. Det är mest bara det att alla repliker är rent skrattretande. Men ja, det är ju dåligt på ett roligt och klassiskt Metal Gear:igt vis, så det funkar ju. Det vore inte riktigt Metal Gear Solid om manuset inte var klyschigt och osammanhängande.

BETYG: 90. Jag vill spela vidare vid något tillfälle.

 

[krank]

För ett tag sedan gjorde GoG mig uppmärksam på att spelet Echoes of the End kommit i något slags ny "Enhanced Edition". Jag var måttligt intresserad, men så såg jag att spelet skapats av Myrkur Games. Och… känner jag inte igen det namnet? Jo, det gör jag ju. Jag har en gammal elev, en som jag hade i programmering, som jobbar där, på Island, som gameplay-programmerare på Myrkur.

Och det förändrade saken. Klart jag köper gamla elevers spel!

Och nu har jag spelat två timmar av det. Tanken var en timme, men riktigt så gick det då inte.

Så… Fantasy med ganska svagt isländsk smak; relativt linjärt action-äventyrs-pusslande med AA-polish. Det är snyggt; det är väldigt snyggt. Kontrollerna är helt OK. Spelmekaniken är det inget större fel på. Jag ser några grafikbuggar, och råkar också ut för ett par andra, vanliga buggar där t.ex. ett quest låser sig. Men inte värre än att man kan ladda senaste checkpointen. Det är ändå väldigt stabilt.

Plotten: En far är död, och hans två vuxna barn går hans sista vaktrunda. Fadern vaktade "wards", kristallformationer som introt säger oss håller ondska borta. Och där såg vi också att det här kommer sluta illa; att om bara ett par timmar kommer en av dessa wards att förstöras, rivas sönder.

Men; syskonen går runt, löser pussel, hoppar runt, slåss mot gobliner som heter något annat som jag glömt nu. Systern, som man spelar, har magiska krafter i ett samhälle där sådana inte är så väl ansedda. När hon i en strid använder sina krafter för att stjäla fiendens livskraft fattar man varför. Pappan har tränat henne, och varit sträng. Sonen är mer carefree, och har levt med sin mamma inne i stan istället för här ute i vildmarken. Det verkar som att syskonen har olika mammor.

Överlag är det väldigt välskrivet, och röstskådespeleriet är top notch, åtminstone mellan syskonen. Jag känner rejäl kemi, och storyn som berättas om deras relation, om pappan och världen känns inte forcerad. Det är ganska mycket det som håller mig kvar efter den där första timmen – trots att det blir mindre och mindre pussel, och mer och mer strid. (Striderna är liksom inte dåliga, men strid är nästan alltid tråkigt i de flesta spel).

På två timmar kommer jag igenom första "kapitlet". Jag hittar alla hemligheter utom en i det första, jag gillar att spelet belönar mitt utforskande och snokande.

Överlag… Jag vet inte om jag kommer att återvända till det här spelet. Vi får se. Som med alla såna här spel räknar jag med att spelet kommer att tro att jag vill ha fler och svårare strider med tiden, och det vill jag ju verkligen inte. Men det är en hyfsat intressant plot, även om skurkarna åtminstone såhär långt känns platta och ointressanta. Ett expanderande imperium som främst värderar makt och kraft? Gäsp.

Jaja.

BETYG: 90−

 

[krank]

Jag har spelat 63 minuter av Cthulhu: The Cosmic Abyss.

Så… Förstapersons-mysterielösande-spel där man noga undersöker miljön och drar slutsatser och pusslar. Lovecraftsk mytvärld plus near-future-scifi där man spelar en agent som jobbar för Delta Green Ancile, en organisation som i århundraden utrett och bekämpat mytvärlds-hot.

Introt, den första timmen, är otroligt bra. Klart sämre skrivet än Echoes of the End var, men dugliga rösisar och framför allt fantastisk stämning. Och allt är jättesnyggt, trots att det uppenbart är ett AA-spel med lite jank här och där.

Jag har läst att spelet ska vara extremt buggigt längre fram, och jag har sett antydningar till en "corruption"-mekanik som jag inte interagerat med ännu; jag brukar tycka att såna är roligare i teorin än i praktiken. Men ännu så länge är det här bara riktigt jäkla bra, och helt och hållet up my alley. Lite datorspelsversionen av vad jag gillar i rollspel, helt enkelt – utforskning, genomsökning, utredning, pusslande, mysterier.

BETYG: 90+