Spelrapport HemLinCon 2021

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,619
Location
Göteborg
I helgen var det ju traditionellt LinCondags. Sveriges näst största rollspelskonvent och varje år brukar jag fundera på om LinCon eller GothCon var bättre. Oftast är svaret "GothCon", men det är aldrig självklart. Nu har ju LinCon flyttats i år, så då försökte vi oss på ett HemCon istället. Vi har ju haft en del onlinekonvent på HemCons Discord-server, och jag har blivit förvånad över hur kul jag tycker att det är, även om det såklart är roligare med ett "riktigt" konvent. Helgens konvent får jag nog ändå anse misslyckat. Vi var några krigare som dök upp ibland, men på det stora hela var det inte tillräckligt med uppslutning för att förtjäna att kallas "konvent". Vare sig folk är trötta på onlinespel, prioriterade annat eller vad som nu hände, så var vi väldigt få som dök upp när det var som bäst, och flertalet pass fick ställas in eftersom det helt enkelt inte fanns någon att spela med. (Obs, jag anklagar ingen för något! Ingen har något moraliskt ansvar att dyka upp och spela rollspel med mig.)

Men! Jag lyckades få till tre spelpass under helgen, i alla fall, och de var bra pass, så det är ju fortfarande bättre än en vanlig helg utan spel alls! Så jag har haft en kul helg med spel med trevliga människor, även om det var lite mindre än jag hade hoppats.

Första passet var en omgång av @Sodivra s Berättelser från Staden, första utgåvan, tillsammans med @Murmelgnu och @Lukas. Han har ju nyligen nysläppt spelet på forumet, så jag hade läst igenom det och konstaterat att det fortfarande kändes intressant att lira. En del detaljer som jag hade glömt kändes fräscha och innovativa, som att man kan spela ett tillstånd (typ "Ångest") eller en plats eller föremål i en scen. Mekaniken kändes lite splittrad, i det att den var uppbyggd för att man skulle försöka vinna som sin rollperson, men eftersom man byter rollperson i varje scen så blir det lite splittrat. Känns som att spelet härstammar från tiden innan vi riktigt rett ut det där med "play to lose" och spelstilar, och att konfliktsystemet finns med lite för att man måste ha ett konfliktsystem. Men på det stora hela känns det fortfarande som ett kul spel, och jag skulle kunna tänka mig att spela det igen. Kanske hacka det som jag gjorde med Psychodrame och bara slopa konfliktsystemet och använda setupreglerna och biten med kapitel och att spela personer, tillstånd, platser och föremål. Det tror jag skulle rocka.

Vår berättelse hette "Som hand i grön handske" och följde den försiktige kontoristen Fritjof Rudvågh och hans äventyr med den hemliga organisationen Gröna handsken. Tillsammans med konstsamlaren Isadora Prakt utforskade han glömda mysterier om Claudius Vandervijk, en mystisk filosof som levt i Staden för hundratals år sedan, och dennes teorier om hur Staden är ett levande väsen. Det blev en mysig och mystisk berättelse om grävandet i gamla hemligheter. Trevligt!

1621150292087.png

På torsdagkvällen spelade jag sedan en omgång Anatman med @Kim Nolemo, @Björn den gode, @Hellzon, och @DeBracy. Jag har tänkt ett tag att Anatman skulle fungera fint för onlinespel om jag bara lade upp alla korten på playingcards.io, och det gjorde jag och det gjorde det. Vi spelade Homo novus + Sinnets mörka vrå, och fick en sådan där hjärnvridande berättelse som Anatman kan leverera. Ett framtida samhälle övervakar sina medborgare genom att skanna deras hjärnor efter förbjudna tankar. Jag spelade Zebedee Pereira, som kan undgå skanning och därför är lite av kärnan i motståndsrörelsen. Han tar in andras minnen och personlighetsdrag i sin egen hjärna för att hans "klienter" ska kunna undgå att åka fast för dessa tankar. Det innebär dock såklart att klienterna själva inte vet att de är en del av motståndsrörelsen. Utanför landet arbetar Doktor Avagyan på att få till en fristad där de alla kan leva utan övervakning. När hon skickar ett sändebud med informationen om att hon lyckats så måste Pereira söka upp de andra i rörelsen och ge dem tillbaka sina riktiga jag.

Vi hade ett par riktigt sköna scener. Hellzons rollperson Doktor Ludvigsen arbetade på att framställa kloner som skulle användas under flykten. Tanken var att dessa skulle ersätta medlemmarna och fortsätta leva ut dessas liv utan vetskap om att de var kopior och att originalen hade varit medlemmar i motståndsrörelsen. Men Pereira bar med sig en hel del av Ludvigsens personlighet, inklusive hennes empati, och doktorn hade skapat kloner av sig själv, som själva saknade empati och som hatade Ludvigsen. Dessa hade flytt och var ute i staden, så Ludvigsen anlitade en lönnmördare för att jaga rätt på dem och döda dem. När Pereira gav tillbaka Ludvigsen hennes empati och hon insåg att hon skickat en lönnmördare för att döda tänkande människor så var det en riktigt ball och stark scen. Och för att göra saken värre hade lönnmördaren @, spelad av BDG, programmerat sig själv med ett hat mot synteter (klonerna) för att kunna motivera sig själv till att döda, så när Ludvigsen vill avblåsa mordet är det såklart inte möjligt.

En annan cool scen var när jag gav tillbaka minnena till Sa'id Fierro, som under sin tid utan vetskapen om motståndsrörelsen gått med i en anti-syntetisk hatgrupp och dessutom skaffat fru och barn. Även shootout-scenen i den gamla kyrkan var riktigt guld, och det minimalistiska konfliktsystemet fungerade problemfritt. Allt som allt en höjdaromgång.

1621151412358.png

Fredag morgon var vi för få som dök upp, och det blev inget spel. Fredagkvällen spenderades på releasepartyt för Söndrade vi falla, vilket var jättetrevligt, och där blev det en riktigt bra uppslutning med … kanske femton pers? @GnomviD, @wilper och Ronja pratade om spelet och processen, jag pratade lite om att skriva äventyr, Markehed (finns på forumet?) pratade om att göra om ett DYD-scenario till lajv och @w176 pratade om att spelleda spelet. Allt som allt kul och trevligt, och såklart jätteroligt att spelet/äventyret är släppt.

Lördag morgon återigen för få för att spela, men på kvällen lyckades vi få ihop fyra pers för en omgång Prosopopée. Det var jag, @DeBracy, @Bunny och @Hellzon. Prosopopée är alltid mysigt, och vi fick till en riktigt skön sagostämning om en liten stad invaderas av växtlighet som krossade dess byggnader. Bunny var den som mest växte i underlighet, och hans rollperson som började med lätt frostig hy slutade som en person som utstrålar kyla från hela sin varelse, och omsveps av en mäktig vind. Det blev inte riktigt lika knarkigt som Prosopopée kan bli ibland, men det tycker jag heller inte att det behöver vara. Det är inte ett mål i sig att det ska vara knäppt, och vi fick en skön besjälad sagostämning som jag tyckte mycket om.

1621151975215.png
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,523
Location
Fallen Umber
Nu är jag ju allmänt dålig på att delta i saker, jag säger att jag kanske ska dyka upp och sen gör jag aldrig det, så jag är kanske fel person att yttra mig. Men jag hade varit mycket närmare att spela om jag hade vetat något om vad som skulle spelas, och när. Ett enkelt schema på discorden hade underlättat mycket.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,619
Location
Göteborg
Ett enkelt schema på discorden hade underlättat mycket.
Tja, det utannonserades på discorden när passen skulle vara: 10 och 19. Att annonsera vad som skulle spelas skulle ju kräva mycket mer organisation och ett helt omtag av hela konceptet. HemCon är ju typ ”istället för Indierummet”, och det innebär att vi inte planerar vad som ska spelas. Vi samlas och pitchar spel och bestämmer oss när det är dags, precis som i Indierummet. Att definiera i förväg vad som ska spelas skulle ju innebära att man måste kolla vilka som ska dyka upp och när, fråga vilka som vill arrangera pass, riskera att vissa inte vill spela det som annonseras, och så vidare. Och det går lite emot hela spontanspelgrejen som Indierummet alltid kört på.
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,523
Location
Fallen Umber
Tja, det utannonserades på discorden när passen skulle vara: 10 och 19. Att annonsera vad som skulle spelas skulle ju kräva mycket mer organisation och ett helt omtag av hela konceptet. HemCon är ju typ ”istället för Indierummet”, och det innebär att vi inte planerar vad som ska spelas. Vi samlas och pitchar spel och bestämmer oss när det är dags, precis som i Indierummet. Att definiera i förväg vad som ska spelas skulle ju innebära att man måste kolla vilka som ska dyka upp och när, fråga vilka som vill arrangera pass, riskera att vissa inte vill spela det som annonseras, och så vidare. Och det går lite emot hela spontanspelgrejen som Indierummet alltid kört på.
Ja, det är möjligt att jag inte tänkte tillräckligt mycket på Indierumskopplingen. Jag känner bara att om någon sa "vi ska spela Prosopopée kl 19" är det lättare att dyka upp, än att bara se om det blev något spel av något oklart spel just då.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,619
Location
Göteborg
Ja, det är möjligt att jag inte tänkte tillräckligt mycket på Indierumskopplingen. Jag känner bara att om någon sa "vi ska spela Prosopopée kl 19" är det lättare att dyka upp, än att bara se om det blev något spel av något oklart spel just då.
Ja, det kan jag tänka mig är sant. Sedan har ju tidigare inte biten "om det blev något spel" varit ett problem, eftersom det har varit tillräckligt stor uppslutning för att det ska bli något spelat på varje pass. På första HemCon var det ju i stort sätt dubbla grupper på varje pass.
 

GnomviD

Heresiark
Joined
15 Oct 2008
Messages
869
Location
Lule
Jag hann delta i ett spelpass detta HemCon. På torsdag förmiddag, medan Genesis spelade Berättelser från Staden med sitt gäng, plockade @Bunny , @Hellzon , @Kim Nolemo och jag fram den gamla pärlan Medan världen går under och begav oss till en framtid om en dystopisk stad, där medborgarskapet gav tillträde till ett bekvämt liv, men där kostnaden man var tvungen att betala var att låta sig omprogrammeras för att passa in. Planeten var uttömd och ekologiskt förstörd, såpass att dess måne hade krackelerat och störtat till marken. Stadens välstånd var beroende av å ena sidan arbetet som icke-medborgarna i kåkstaden utförde där och på kraterfältet, samt på de naturresurser som extraherades från kolonin Landfall på planeten Kaputo, där människorna hade valt att leva helt annorlunda än i Staden. Ja, ni hör.

Det blev en fin berättelse! Bunnys Tristin Cooke hade givit upp sin gamla identitet och försökte febrilt bevisa sig vara en produktiv medborgare och behålla sin position, medan Kim spelade stadens princeps Alambia Tem, som ville bli sedd som en vis och rättvis härskare istället för en tyrann. Hennes ambitioner blev särskilt utmanade av motståndet som min rollperson Quotoolorièa lade fram, som representant för Kaputos urfolk med en önskan att hindra expansionen från Landfall. Samförståndet som Alambia försökte uppnå ville inte riktigt landa hos dem. Mellan alla dessa spår vävde sig Hellzons Frenkel. Han var en fattig malmjägare, som hade tappat sin älskade Bingo när denne blev medborgare och Tristin (Bunnys rollperson). I sin önskan att komma bort från kraterfälten rörde han sig in och ut ur staden, övervägde medborgarskap men bestämde sig sedan för att bege sig till Landfall. När Quotoolorièa gjorde klart för honom att medborgarskapet snart skulle utsträckas även dit, som Alambia hade hotat med, slog sig Frenkel istället samman med urfolkets plan till uppror.

Även icke-medborgarna utanför Staden deltog i detta uppror och då efter att Staden hade tappat båda sina periferier började den att kollapsa under sin tyngd. För att behålla ordningen utrustade Alambia en polis med särskilda befogenheter och urholkade därmed den formella demokratin i staden. Passande nog gick hon under när denna polis mördade henne. Sic semper tyrannis. Frenkel fann ett nytt liv på Kaputo, medan Quotoolorièa blev kvar i Staden som en kontakt mellan planeterna. När hon kunde tänka sig att lämna den hade det sista skeppet till Kaputo gått. Tristin Cooke tror jag dog under upproren, men här kanske Bunny kan fylla ut.

Det var flera år sedan jag sist spelade Medan världen går under, men det är ännu lika bra. En briljant liten pärla, som alltid ger goda berättelser.

MVGU-hemcon2021.png

Det blev som sagt mitt enda spelmöte. Fredagen gick åt till boksläppet för Söndrade vi falla, som var fruktansvärt trevligt och höll på in på småtimmarna, som en riktig fest. Följaktligen var jag inte riktigt i skick att spela på lördagen. Nåväl! Tack, alla som dök upp och pratade.
 
Top