Nekromanti spel utan förberedelser

[Higa]

Ja, det är ju sant. Och när jag läste igenom trådstarten igen så såg jag att jag hade missat det fullständigt.

Tanken är ganska intressant. Det hade nog blivit ganska kul, men nog så krävande av alla inblandade (en sorts storytelling brainstorming). Om jag hade varit spelledare (om han behövs) så hade jag förmodligen hemfallit till att lösa situationer som krävde regler med de regler jag och spelarna är mest vana vid: WFRP eller White Wolfs.

Risken är att både spelarna och spelledarna skapar slitna klichéer i sina karaktärsbeskrivningar och miljöbeskrivningar. Eller kanske åt andra hållet: en fullständigt bisarr värld? Vilket i sig skulle vara ganska intressant.

 

[Sodivra]

Ja, det är ju sant. Och när jag läste igenom trådstarten igen så såg jag att jag hade missat det fullständigt.

Tanken är ganska intressant. Det hade nog blivit ganska kul, men nog så krävande av alla inblandade (en sorts storytelling brainstorming). Om jag hade varit spelledare (om han behövs) så hade jag förmodligen hemfallit till att lösa situationer som krävde regler med de regler jag och spelarna är mest vana vid: WFRP eller White Wolfs.

Risken är att både spelarna och spelledarna skapar slitna klichéer i sina karaktärsbeskrivningar och miljöbeskrivningar. Eller kanske åt andra hållet: en fullständigt bisarr värld? Vilket i sig skulle vara ganska intressant.

Improviserade spel utan setting och scenario men med regler finns det flera. Solar System (spellett, kampanjspel) och Archipelago (spelledarlöst, kampanjspel eller One-shots) till exempel. Eller Play with Intent som RasmusL länkar till ovan, som inte har typiska resolutionsregler men väl strukturer för hur man spelar.

Universalis är ett annat spel man kan titta på som skrev i samberättarspelens trevande barndom... men efter några omgångar hade jag tröttnat ganska hårt på det.

 

[Zappelina]

Jag ær lite inne på samma sak dær som Arvid (om jag førstår rætt), att vissa regler finns ju ændå. (Så varfør inte sætta ord på dem?)

Jag upplever att vissa regler hjælper kreativiteten på vægen. Sen behøver man inte nødvændigtvis ha bestæmt alla reglerna på førhand, æven om jag føredrar att ha också en del bestæmt innan.

Det finns ju spel som vældigt tydligt fokuserar på det kollektiva skapandet. Jag har spelat ett som heter "Mortal Coil" t.ex., dær man under spelets gång før anteckningar om lægsta gemensamma næmnare, eller vad deltagarna gemensamt kan godta. Alla måste samtycka till varje ny fakta som introduceras i spelet, men vem som helst får intrudecera sådana fakta inte bara spelledaren. Så ær det en ekonomi i det istællet før, eller som komplement till, xp. Men det finns naturligtvis fler och kanske bættre tips hær på forumet.

Jag har provat att spelleda med en hjælp-spelare nær inte hela gruppen varit lika intresserd av samskapande Det har funkat rætt bra. Alltså, då har vi varit två eller tre i en grupp som træffats utanfør speltiden och funderat øver olika karaktærer, vad man vill uppnå eller generellt kring plotten, stæmning vad som. Det underlættar också i spelledandet att ha en spelare med som man redan ær lite samkørd med, har en del gemensamma hållpunkter med och sånt, kanske en que eller vad nåtrlt.

Det blir væl en fråga om vad du menar med att det inte får straffa sig på andra sætt. Vad de andra sætten ær? Vad ær det du inte vill gøra avkall på?

 

[JohanKarlsson]

Det blir væl en fråga om vad du menar med att det inte får straffa sig på andra sætt. Vad de andra sætten ær? Vad ær det du inte vill gøra avkall på?

Det jag framför allt tänker på är väl risken att storyn blir sämre utan förberedelser. Kanske mer cliche-artat, och med mindre intressanta komplexiteter?
Framför allt om spelledaren kanske råkar vara lite trött den dagen eller nått.
Har man förberett så behöver man ju inte prestera lika på topp just på speldagen.

 

[Zappelina]

Jag tror egentligen att det krävs lika mycket av spelledaren vare sig hon förbereder eller ej, i alla fall om komplexiteterna skall beröra fler än henne själv. Jag upplever att det är i stunden, tillsammans runt spelbordet som komplexiteter ivaratas. För det handlar just om det, i mina ögon, att ivarata. Det spelar mindre roll vad spelledaren förberett om inte spelarna är sugna på att plocka upp bollen.

Storyn och den interna logiken kan nog bli lidande ibland om man improviserar mycket. Tidigare nämnda mortal coil adresserar det problemet med en checklista som fylls i efterhand, AW med listor på moves och en tydlig agenda. Det finns nog andra exempel om du vill hitta regelsystem som försöker hjälpa.

Om det är story du vill fokusera på och om du vill undvika chlicheer så kanske du kan hitta ett system där du (om du ska leda) kan belöna kreativa ideer? Antingen i spelet eller utanför de faktiska reglerna.

Om du gör spelgruppen medveten om vad du vill uppnå och vad du inte vill ska hända så kan man arbeta gemensamt mot ett mål