Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Sedan 1974 finns en lag i Argentina där presidenten skyddar folk mot att bli varulvar. Har man sju söner eller döttrar på raken (det måste vara sju av samma kön i en veva) kommer den sjunde att bli varulv, men detta kan man stoppa genom att ha rätt sorts gudförälder, något som Argentinas president tagit på sig att vara. Under Milei propageras det nu för att avskaffa den lagen. Varulvslobbyn gör framsteg?

Första förvandling är entydigt definierat - första fredagen efter trettonårsdagen.

Försöken att avskaffa lagen ingår i ett paket av gamla lagar som bland annat förbjuder prygel, omfattande registreringar av brevduvor, att färg-TV är lagligt, att man får sätta folk i karantän för smittkoppor, och så vidare.
Dags att investera i argentinska silvergruvor. Det här kommer bokstavligen att bita dem i rumpan!
 
Det var en så spännande fråga att jag ägnade en stund åt att läsa på om saken. Och utöver Cybots svar ovan så är bly en dyrare metall, du får MASSOR MASSOR med muskötkulor för samma mängd som en enda kanonkula.

Vidare, det finns en viss risk att en mjuk kanonkula deformeras så gravt att den fastnar i kanonen när du skjuter, och det är jättedåligt när det sker, för plötsligt är det inte aj-aj hos skurkarna längre utan hos dina egna när kanonen exploderar.

Sedan såg jag en hypotes om att en mjuk kanonkula skulle vara sämre på att studsa fram längs marken, vilket var hur man ville göra under fältslag. för att öka chansen att träffa många gubbar med ett enda skott.
Öka chansen att träffa något alls. Det finns beskrivningar från 30-åriga kriget att under en artilleriduell där det hade regnat så mycket att marken sög fast kanonkulorna snarare än att låta dem studsa så sköt protestantiskt och kejserligt artilleri på varandra i en hel eftermiddag innan man hade gjort slut på sitt tillgängliga krutförråd och endast med runt ett dussin skadade totalt.

Utan studs så var kanoner i princip helt ineffektiva (om man inte skjöt på stora mål som befästningar eller skepp). Explosiva granater fanns, men mörsare (som sköt sina skott i en hög båge, vilket var nödvändigt för att få någon räckvidd utan studs) hade så dålig precision att de i princip bara användes under belägringar och (i små kalibrar) för att bryta upp kavallerianfall (hästar gillar verkligen inte när det smäller och kastas upp stora moln av jord/grus).

När det gällde bly. Bly var...inte dyrt men inte billigt heller. Dyrare än järn, men bly framställdes som en biprodukt av jakten på koppar och silver. Mycket av europeiskt silver och koppar kom ifrån polymetallisk sulfidmalm, vilket ofta betydde stora mängder blyglans.
Så i Sverige t.ex. så var Falu koppargruva, Sala silvergruva och Garpenberget källor till enorma mängder bly.
 
Last edited:
Apropå artilleri så experimenterade man under en kort period med så kallade läderkanoner. Namnet är dock lite missvisande eftersom kärnan faktiskt består av ett tunt eldrör i metall som sedan är virad med rep och läder(-band).

Tanken var att få fram en lätt och rörlig kanon som kunde användas som eldunderstöd. De var dock inte så lyckade. Repen och lädret gjorde att metallröret isolerades och värmen gjorde snabbt att kanonerna blev obrukbara - eller rent av livsfarliga för de egna.

Sverige var inte först med att tillverka dem, men det var Sverige som testade dem först i strid. Testen varade bara tre år (1628-1631), sedan gav man upp idén. Andra arméer höll på något längre, men det är ett 1600-tals fenomen av typen "spännande experiment".

Men, experimenten hade ett värde. Man upptäckte att lätta och rörliga kanoner var effektiva och hade en roll att spela. Snart utvecklades lätta regementskanoner helt i metall som hade tre mans besättning och kunde dras av dessa eller en häst. De sköt snabbare och längre än dåtidens musköter.

---

Intressant nog så användes läderkanoner under en längre tid och i större antal i Korea. De var inspirerade av de Europeiska kanonerna men de var inbundna i någon form av pappersmaterial blandat med någon form av fett. Koreanerna gillade dessa lätta kanoner och de hade något mindre problem med värmen - även om det fortfarande var ett problem.
 
Det första seriösa försöket att bygga en tunnel under engelska kanalen gjordes redan 1881. Man använde helt ny teknik i form av tryckluftsborrar.

Det var ett samarbetsprojekt mellan England och Frankrike och utfördes av Channel Tunnel Company Ltd. Man började på engelska sidan.

De missade dock helt 10 fots regeln för Dungeons och gick på 7 fot i stället. 1882 så hade man kommit ca 1800 meter under kanalen, men då stoppades projektet av politiska skäl - ty engelska parlamentet blev lite oroliga för att tunneln skulle kunna användas av fransmännen för att invasion. Tekniskt hade projektet gått bra och man var övertygade om att man skulle kunna lyckas. Man fyllde ingångsschaktet och tunneln kunde därmed inte beträdas.

När man borrade den nuvarande tunneln så träffade man på den gamla tunneln (i båda projektet så bedömdes ungefär samma startpunkt som den bästa rent geologiskt) och den visade sig vara förvånansvärt intakt och ej vattenfylld. För att garantera den nya tunnels säkerhet så förseglade man den gamla och den blev återigen försluten. En tidskappsel.

---

Det finns många rollspelsingångar här, dels som inspiration för fantastiska projekt som människor sysslade med på 1800-talet (och dessa finns det got om), men också som en äventyrsplats. En gammal glömd tunnel som en onding tar i besittning är ju en perfekt bas.
 
Trädstamskanonerna känns genuint underanvända i Efter Katastrofen-spel - enklaven kan antagligen göra svartkrut, men torde ha problem med att gjuta och borra kanoner.
 
Det finns många rollspelsingångar här, dels som inspiration för fantastiska projekt som människor sysslade med på 1800-talet (och dessa finns det got om), men också som en äventyrsplats. En gammal glömd tunnel som en onding tar i besittning är ju en perfekt bas.
Alternativt något som finns färdigbyggt i ett alternativt historiskt spel.
 
Laika och Gagarin känner alla till, men den första människoliknande saken i rymden var Ivan Ivanovitj, en docka (mycket som en kraschdocka) i mänsklig storlek i kosmonautdräkt som Sovjetunionen sköt upp (två gånger, till och med) för att testa olika system på Vostok.

1783776368943.png
 
Back
Top