Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Jag besökte den alldeles på sluttampen så hann inte tipsa om den men Medelhavsmuséet hade en utställning om tatueringar (fokus Medelhavet). Förutom att det fanns en radda med berättelser om kvinnor/flickor som antingen för att vara attraktiva eller för att deras föräldrar ansåg det attraktivt tatuerade sig/tatuerades I ansiktet vilket många bittert ångrade när trenden svängde så finns tydligen en ~700 år gammal tatuerarstudio i Jerusalem som tatuerat pilgrimer genom århundradena. Det finns några väldigt traditionella jag-var-faktiskt-där-tatueringar men även lite bredare utbud inom temat. Lyckligtvis har de hängt i moderniseringen av tatueringsutrustning men jag har för mig att det gick att få enligt mer traditionella metoder också. Jag har förvisso endast erfarenhet av moderna metoder hos välrenommerade tatuerare men jag är rätt säker på vad jag föredrar ändå.
 
Illern said:
Jag besökte den alldeles på sluttampen så hann inte tipsa om den men Medelhavsmuséet hade en utställning om tatueringar (fokus Medelhavet). Förutom att det fanns en radda med berättelser om kvinnor/flickor som antingen för att vara attraktiva eller för att deras föräldrar ansåg det attraktivt tatuerade sig/tatuerades I ansiktet vilket många bittert ångrade när trenden svängde så finns tydligen en ~700 år gammal tatuerarstudio i Jerusalem som tatuerat pilgrimer genom århundradena. Det finns några väldigt traditionella jag-var-faktiskt-där-tatueringar men även lite bredare utbud inom temat. Lyckligtvis har de hängt i moderniseringen av tatueringsutrustning men jag har för mig att det gick att få enligt mer traditionella metoder också. Jag har förvisso endast erfarenhet av moderna metoder hos välrenommerade tatuerare men jag är rätt säker på vad jag föredrar ändå.
Click to expand...
-Jag var i jerusalem och fick med mig Petrus den Heliges tånagel.
-Haha! Jag fick ett fräckt kors tattuerat på ryggen!
 
Illern said:
Jag besökte den alldeles på sluttampen så hann inte tipsa om den men Medelhavsmuséet hade en utställning om tatueringar (fokus Medelhavet). Förutom att det fanns en radda med berättelser om kvinnor/flickor som antingen för att vara attraktiva eller för att deras föräldrar ansåg det attraktivt tatuerade sig/tatuerades I ansiktet vilket många bittert ångrade när trenden svängde så finns tydligen en ~700 år gammal tatuerarstudio i Jerusalem som tatuerat pilgrimer genom århundradena. Det finns några väldigt traditionella jag-var-faktiskt-där-tatueringar men även lite bredare utbud inom temat. Lyckligtvis har de hängt i moderniseringen av tatueringsutrustning men jag har för mig att det gick att få enligt mer traditionella metoder också. Jag har förvisso endast erfarenhet av moderna metoder hos välrenommerade tatuerare men jag är rätt säker på vad jag föredrar ändå.
Click to expand...
Kul! Det där hade jag ingen aning om! Jag ska genast uppdatera mina åsikter om medeltidsfilm och representationer av pilgrimer i desamma.

Måste se om jag kan hitta manuskriptbilder med tatueringar.
 
God45 said:
Läs Jobs bok. Den tar upp de här grejerna.
Click to expand...
Jag har läst den. Den gör inga övertygande argument.

Jag har läst nästan hela Bibeln. Hoppade över stora delar av Krönikeböckerna, Psaltaren och Ordspråksboken eftersom de är så repetitiva att hjärnan domnar.
Den är ett intressant dokument över religiös utveckling och historisk revisionism. Men det finns absolut inget i den som kan övertyga någon att tro på något om man inte redan innan blivit socialiserad in i den tron.
 
Last edited:
Svarte Faraonen said:
Vilket dock inte på samma vis var fallet under 1800-talet, när en tatueringstrend grasserade bland den brittiska överklassen. Det påstås ofta att drottning Victoria ska ha haft tatueringar, vilket dock aldrig verifierats, men flera av hennes släktingar och familjemedlemmar hade det i vart fall. Under 1900-talets mitt kunde kung Fredrik IX av Danmark visa upp sina gaddningar på det här viset, men det kanske mer handlade om hans förkärlek för flottan – eller bara gammal god dansk frihetlighet.
View attachment 31540
Click to expand...

Det finns också en gammal, men tyvärr tydligen osann, skröna om att Karl XIV Johan alias Jean-Baptiste Bernadotte ska ha haft en tatuering med orden 'Död åt alla kungar' (fast på franska då) sedan sin revolutionära ungdom.
 
Gurgeh said:
Det skulle ju bara vara att lägga till "utom mig" efter.
Click to expand...
Han var väl inte riktigt ett fan av erbjudandet han inte kunde tacka nej till, att bli kung i det gruvligt kalla Norden. Skötte alla sina ärenden från sängen så att han slapp kliva upp från värmen!
 
Det var inte helt ovanligt att se en tidig musketör tugga på kulorna på slagfältet. Varför då kan man undra?

För att få svaret på det så får vi backa lite och se på helheten. Musköter är handgjorda och de hade en variation i kaliber. Det kunde mycket väl hända att kulorna man hade - till exempel från trossen eller sådana man plockat upp från fallna - inte riktigt passade. Eftersom kulorna var av bly som är mjukt så gick de att omforma genom att tugga på dem. Inte det hälsosammaste alternativet, men det funkade.

Att få kulor som inte passade var en mardröm vilket ledde till att erfarna musketörer ofta gjöt sina egna för att vara på säkra sidan. Det är en rätt enkel process eftersom bly har en så låg smältpunkt att det kan smältas vid lägerelden. Det är bara att smälta blyet i en järnsked eller degel över elden och sedan hälla in i gjutformen. Efter ett par sekunder kan man öppna man formen och lägga kulan i vatten för snabbare avsvalning eller på något mjukt underlag. När stelningen är klar så av man gjutskägget (som återanvänds till nästa kula).

De flesta kulor tillverkades dock troligtvis inte i fält utan i verkstäder. Med tiden blev standardiseringen också bättre och gjutning i fält blev nog mer av komplettering under längre fälttåg eller i avlägsna garnissioner.

Gjutning i fält gjorde att bly plundrades överallt där man kunde hitta det. Källorna inkluderade:
  • Blytak och takrännor - speciellt från kyrkor
  • Blyinfattningar i fönster
  • Vattenledningar och andra byggnadsdelar av bly
  • Vikter, kärl och andra vanliga föremål i bly
  • Ibland även blykistor
---

Kanonkulor är mycket jobbigare att tillverka eftersom de var av järn vilket krävde mycket högre temperaturer. Det gjordes inte i fält utan de fick transporteras färdiga till armén.

Där använde man temporära gjutformar av sand. Man hade en "perfekt" kula av trä som man pressade in i fuktig sand och fick därmed en gjutform som man använde för en gjutning.
 
Sedan 1974 finns en lag i Argentina där presidenten skyddar folk mot att bli varulvar. Har man sju söner eller döttrar på raken (det måste vara sju av samma kön i en veva) kommer den sjunde att bli varulv, men detta kan man stoppa genom att ha rätt sorts gudförälder, något som Argentinas president tagit på sig att vara. Under Milei propageras det nu för att avskaffa den lagen. Varulvslobbyn gör framsteg?

Första förvandling är entydigt definierat - första fredagen efter trettonårsdagen.

Försöken att avskaffa lagen ingår i ett paket av gamla lagar som bland annat förbjuder prygel, omfattande registreringar av brevduvor, att färg-TV är lagligt, att man får sätta folk i karantän för smittkoppor, och så vidare.
 
Last edited:
Organ said:
Varför gjordes inte kanonkulor av bly?
Click to expand...
För att kraften från drivladdningen hade deformerat kanonkulan. Bly är helt enkelt för mjukt för att skjutas ur en kanon.
En typisk musköt genererade mellan 1000 och 3000 J av energi.
En 12 pundare (typisk fältkanon för 1800-talet) genererade runt 600 kJ.

Krafterna involverade gjorde att stressen på metall var minst dubbelt så stor (om inte mer), så bly fixade inte det.
 
Organ said:
Varför gjordes inte kanonkulor av bly?
Click to expand...
Det var en så spännande fråga att jag ägnade en stund åt att läsa på om saken. Och utöver Cybots svar ovan så är bly en dyrare metall, du får MASSOR MASSOR med muskötkulor för samma mängd som en enda kanonkula.

Vidare, det finns en viss risk att en mjuk kanonkula deformeras så gravt att den fastnar i kanonen när du skjuter, och det är jättedåligt när det sker, för plötsligt är det inte aj-aj hos skurkarna längre utan hos dina egna när kanonen exploderar.

Sedan såg jag en hypotes om att en mjuk kanonkula skulle vara sämre på att studsa fram längs marken, vilket var hur man ville göra under fältslag. för att öka chansen att träffa många gubbar med ett enda skott.
 
Apropå bly, sött och hälsa: Romarna klurade ut att om man kokade surt vin i blykärl så smakade det mycket mindre surt. Kallt vatten i avlagrade blyrör lär inte förgiftat någon romare. Att koka vinet i blykärl eller smeta blyvitt i nyllet däremot...
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top