Små historiska fakta: sidotråd (ved)

[Quadrante]

Ett hushåll behöver ved för att elda, för värme, för hantverk och för mat. I alla fall större delen av vår historia. Ett alternativ är ju kol, men det är ett extramoment i hanteringen och kan inte fraktas hur långt som helst (innan effektiv dämpning eller om det kan fraktas över/via vatten).

Om man nu vill nörda ner sig runt ved, och kol … kanske för att man vill vara historisk korrekt eller bara fatta hur det är när …

… vilka källor har vi? Helst om förindustriell tid. Smedeltid om möjligt. Allmän fakta oavsett tidsepok är intressant. Hur mycket använder en liten gård (dagligen eller årligen)? Hur ska man tänka? Hur mycket tid tar det att skaffa all den veden? Anekdotisk fakta, andra värmekällor, kola/kolmilor … yuonameitochvadharjagglömt?!


// gör egen tråd för att inte skräpa ner den andra.

 

[JohanL]

En sak värd att nämna är att så fort vi är utanför väldigt skogiga områden (som Sverige på många håll) är Coppice en av standardlösningarna. Man hugger ned ett träd med avsikten att få snabbt växande sly ur stubben, som är mycket enklare att hantera för bränsle än att hugga ned hela trän. Man binder sedan ihop slyn till paket som man eldar.

Coppicing - Wikipedia

en.wikipedia.org

 

[Quadrante]

Hamla träd användes även i Sverige, även om det främst varit för vinterfoder och sekundärt för bränsle.

Hamling – Wikipedia

sv.wikipedia.org

 

[TobiasEkwall]

Jag vet att svenska fjällen avskogades på sina håll just för att få bränsle till eldar. Det finns en bok som heter just "eld" som jag läste för några år sedan, den handlar om... Hör och häpna: eld. Men framförallt eld i samisk kontext, vad eldar man, hur eldar man och hur går man fart på elden. Och hur gör man på kalfjället där det råder brist på bränsle. Det är väl inte riktigt förindustriell tid, första halvan av 1900- talet, men en förindustriell kontext ändå

 

[Quadrante]

Jag vet att svenska fjällen avskogades på sina håll just för att få bränsle till eldar. Det finns en bok som heter just "eld" som jag läste för några år sedan, den handlar om... Hör och häpna: eld. Men framförallt eld i samisk kontext, vad eldar man, hur eldar man och hur går man fart på elden. Och hur gör man på kalfjället där det råder brist på bränsle. Det är väl inte riktigt förindustriell tid, första halvan av 1900- talet, men en förindustriell kontext ändå

Den ska jag nog se till att låna/skaffa, nog rätt så att säga. Finns ju även den ypperliga boken [ved] som tar upp massor om just ved. Men den saknar det historiska även om man kan använda det som står för att förstå mer om förutsättningarna.

 

[Nidvisa]

Ska se ifall jag kan få ihop ett rimligt svar. detta är från Sverige då. Tyskland tex har använt mycket mer kol än här i norden.

Innan elen behövde man ju elda varje dag. Så antar man får nästan dubbla men vi i en normal stor villa använder ca 3 kubik på 8-9 månader beroende på hur kallt vår/höst. källa. Vårt hus. Villa på 180 kvm primär värmekälla ved. Nu har ju vi modern vedpanna med radiatorer. Så det sprids bra. Storlek på hus är och har alltid varit en status grej. Har man stort hus krävs mycket ved då har man anställda som hanterar det (pratar om det senare). Har man ett litet hus krävs mindre ved. På 1700 talet kom kakelugnen som fungerar som stor värmekudde som håller värmen bra och i en sådan eldar man inte kol. Kol används endast som jag förstått det i järnkaminer (inomhus då) i gjutjärn (göts vid tex Huseby bruk i Alvesta, värt ett besök). Innan kaminer och kakelugnar hade de flesta bara en öppen eldstad i de stora rummen. Stora fina hus hade en form av centralvärme där man eldade i källaren och så spreds värmen genom kanaler i väggarna (gamla officer bostaden i kviberg i Göteborg är ett bra exempel). och innan dess så hade man en eldstad i mitten med vindögon eller rökluckor i taket så röken kunde ta sig ut.

Kol (när det användes av privatpersoner) har framförallt används i städerna när det Sverige började få städer som behövde värmas utan att transportera in en skog i staden. Då eldades det i små järnkaminer som blev värme källa och matlagningsok. kol i sverige har framställts främst genom kolmilor och kol var mycket lättare att frakta än ved. I Tyskland och tror även en del i Danmark så han man kunnat gräva fram träkol från marken som gått att elda.

Kol har väl framförallt används för industri bränsle. Stål framställning, masugnar, energi/el produktion. Lok och ångbåtar.

Vid kusterna har fattiga också plockat tång för att elda. Luktar skit och har dålig energi innehåll men funkar i brist på annat.

Att hugga och breda ved har alltid varit ett tungt och tufft arbeta. Det ska fällas, delas, sågas och torkas (helst 2 år). På bondgårdar i sverige har man i alla tider tagit ner träd på vintern för vatteninnehållet i träden är väldigt låg så det mer lätt hanterliga. Anledning man också gjorde på vintern var att man ville dra ut det med slädar för det blev lättare för djuren att dra. Tjälen i marken erbjöd mycket stabilare mark. Så våren och sommar har varit odling, hösten skörd och vintern reperationer och vedhämtning.

Extra länkar

Great Smog of London - Wikipedia

en.wikipedia.org

A History of the Canals of Britain

The history of the canals of England, Scotland and Wales.

www.historic-uk.com

Jag hoppas det svarar iaf lite och att det går att läsa. Hoppas det svarar på lite frågor annars kan jag försöka svara mer.