Rickard
Urverk speldesign
Jag sitter och kör MageKnight solo och i det brädspelet slår man manasymboler som alla spelare kan nyttja för att aktivera förmågor. När manasymbolen blivit använd så slår man den tärningen som nästa spelare kan använda.
Varför finns inte det här mer av i rollspel? Nu när vi ska köra en samberättarvariant av Itras By ikväll så har jag gjort ett litet bräde. Spelet har chanskort som man kan använda sig av för att skapa surrealism och det har handlingskort ("Ja/nej, men/och"). Så jag har gjort ett bräde där man helt sonika vänder upp tre chanskort och två händelsekort vid spelomgångens början. När någon deltagare känner för det så kan dom använda något kort.
Istället för att behöva dra ett kort och sedan improvisera eller kanske slänga bort kortet om det inte passar, så drar man istället in kortet när det lämpar sig.
Varför finns inte det här mer av i rollspel? Nu när vi ska köra en samberättarvariant av Itras By ikväll så har jag gjort ett litet bräde. Spelet har chanskort som man kan använda sig av för att skapa surrealism och det har handlingskort ("Ja/nej, men/och"). Så jag har gjort ett bräde där man helt sonika vänder upp tre chanskort och två händelsekort vid spelomgångens början. När någon deltagare känner för det så kan dom använda något kort.
Istället för att behöva dra ett kort och sedan improvisera eller kanske slänga bort kortet om det inte passar, så drar man istället in kortet när det lämpar sig.
