Nekromanti SLP:S

Ghorgareth

Warrior
Joined
9 Jan 2002
Messages
223
Location
Småland
Vad i hela friden gör man åt sina SLPs som bara tenderar att försvinna eller glömmas bort under äventyrens gång? några bra tips? Jag har inte haft med speciellt många SLPs på länge, just för att de glöms bort av såväl spelar som SL...
 

Seraphim

Warrior
Joined
1 Sep 2001
Messages
271
Location
Norrut.
Biroller.

Det faller på SL's bord att se till att SLP blir både personliga och intressanta, och därigenom "fastnar" i spelvärlden. Det är inte lätt alls, men om man lyckas kan man få väldigt bra karaktärsutveckling från spelarnas sida och en starkare känsla av "helhet" i världen.

Kom ihåg att en SLP inte behöver vara en person som är viktig för äventyret, eller kampanjens utveckling - det kan lika gärna vara barntendern, som en av rollpersonerna är stammis hos. Visst, många SLP kommer att påverka äventyrets utveckling, men inte alla behöver finnas med för att rollpersonerna ska klara av äventyret. Vissa SLP är som statister eller biskådisar i en film, de finns där för att fylla ut och skapa stämning, vilket också innebär att SL (ressigören) måste se till att de blir personliga och intressanta på den korta tid de "är med" i scenen. Tänk själv på filmer ni har sett, där ni kommer ihåg birollsinnehavare; hur var det upplagt, hur länge var personen med, vad i personen fångade er uppmärksamhet?
Ett bra exempel, som jag antar att de flesta av er har sett, är Saruman i Fellowship of the Ring (spelad av Christopher Lee, om ni inte visste det). Tänk på hur länge han effektivt figurerar i filmen. Tänk sedan på det intryck han ger. Kommer man ihåg honom? Kan man förstå hur han är som person, trots att han inte är med särskilt länge? Vad beror det på?
Nu kan man ju ganska lungt säga att Chistopher Lee är en rutinerad skådespelare. Han lyckas göra sin karakär klar och tydlig på kort tid, men ytterligare en faktor (tja, egentligen flera, men ändå) tillkommer; det pratas om honom genom filmen, alltså när han inte figurerar aktivt. Låt oss för stunden glömma att han är en aktiv del i händelseutvecklingen; tricket med att knyta an till karaktärer kan användas även på mer obetydliga SLP. Låt oss säga att rollpersonerna har fullt upp med en undersökning och behöver slappna av. Varför tar de inte och går ner allesamman till baren där en av dem är stammis och snackar lite med bartendern?

För att få själva SLP levande krävs det lite tankeverksamhet. Det är bra om man kan sätta sig ner innan och tänka igenom vilka SLP som kan tänkas komma fram. Alltifrån rena äventyrs-SLP, till SLP som kan ha sin grund i någon av karaktärerna (aha, en av karaktärerna gillar att läsa böcker. han har kanske stiftat bekantskap med en antikvarie? hur är han som person? vad kan han ha för intressant att berätta?).
Sedan är det bra, eftersom de flesta spelledare inte kan hålla allt i huvudet, att man skriver ner sina idéer. Man kan tillochmed göra en mall i stil med:

Namn:
Utseende:
-fysisk beskrivning
-stil
Personlighet:
-ytligt
-djupare
Relation till karaktärerna:
Viktiga färdigheter/kontakter/förmågor:
Kort bakgrund:
-familj?
-uppväxt?
Motivation:
- mål i livet?
- problem?

Det är viktigt att skriva ner ett kort "faktablad", eftersom det inte finns något mer frustrerande än SLP som inte är konsekventa (antikvarien som byter namn och utvecklar ett intresse för mekanik när han först gillade datorer...)
Det är aldrig fel att basera sina SLP på film- eller bokkaraktärer, heller.

[color:red]- §eraphim.</font color=red>

"Do not think that I came to bring peace on earth.
I did not come to bring peace but a sword."

Jesus in Matthew 10:34
 

Ghorgareth

Warrior
Joined
9 Jan 2002
Messages
223
Location
Småland
Re: Biroller.

det var inte ett daulit långt svar... Tackar för det.

Men jag undrade mest egentligen hur man får en nödvändig slp, som hänger med gänget hela tiden, att just hänga med hela tiden. Och inte bli glömd inne på en bar.
 

BrickuS

Veteran
Joined
15 Aug 2001
Messages
47
Location
Tranås
Kenny!

Nyligen dog en SLP vid namn Kenny. Denne Kenny var i min mening en perfekt SLP!

Kenny var kleptomanisk och agerade ungefär som "spelledarens RP". Han var aktiv för att hjälpa oss och ledde oss på ett snyggt vis in i äventyren men löste aldrig något åt oss. Han hade aldrig någon direkt åsikt men stod alltid där med information och bra idéer när spelet började "stelna". Rent tekniskt var han en hejdundrans värsting men vår SL fick honom att på ett bra sätt smälta in i alla äventyr... sen var det ju ingen nackdel att han tände på hitmans och två av våra spelare var just hitman...

Det viktiga är nog att låta SLPs fungera som RPs tills denne kommit in i gruppen, sen intar han / hon en lite defensiv position, lite som en fältläkare som står bakom och gör det där standardmässiga bortglömda som endå har en funktion. SLPs får ha precis samma befogenheter som en RP men inte avgöra situationer.

SLPs är spelledarens verktyg för att "säga något till spelarna som han inte får säga men måste för att spelet ska flyta".
 

Khobo

Veteran
Joined
27 Nov 2001
Messages
115
Location
Linköping
Bortglömd SLP

Trevligt att höra att jag inte är ensam om det här problemet! Det blir lätt så att man glömmer bort en SLP någonstans. Senast förra gången vi spelade glömdes en SLP som följde med sällskapet bort under en jakt genom en stad. Visst gick det att skylla på att de tappat bort varandra i vimlet, men jag (SL) hade faktiskt glömt att han var med...

Ett tips kanske kan vara att sätta upp en PostIt-lapp på spelledarskärmen med SLP:ns namn på? Har inte provat det själv men tänkte göra det nästa gång stackars Torric försvinner /images/icons/smile.gif

- Mattias

"Men hallå, vart tog Torric vägen förresten??"
 

Seraphim

Warrior
Joined
1 Sep 2001
Messages
271
Location
Norrut.
Oh my God! I found a penny!

"sen var det ju ingen nackdel att han tände på hitmans"

- Eww... Det var inte en trevlig kille, hörredu! /images/icons/tongue.gif
Snacka om udda sexuell läggning [N2-14;92-93], med en rejäl twist... /images/icons/wink.gif

"Det viktiga är nog att låta SLPs fungera som RPs tills denne kommit in i gruppen, sen intar han / hon en lite defensiv position, lite som en fältläkare som står bakom och gör det där standardmässiga bortglömda som endå har en funktion."

- Vara jätteframåt, för att efter fredagsrundan på baren bli den "tyste hjälparen"? Helst inte. SLP ska väl allra helst vara precis som biroller i filmer; de är där för att fylla ut, skapa stämning och bidra med information. Sen skadar det ju inte heller att påpeka för spelarna att SLPn har ett eget liv och inte alltid "står bakom dem", likt nån upplockad NPC i Baldurs Gate...

"SLPs får ha precis samma befogenheter som en RP men inte avgöra situationer."

- Det är väl klart att de kan avgöra situationer; finns det något mer praktiskt än en sen SLP som kommer in i tid för att schasa iväg odjuret som håller på att göra slut på rollpersonerna? Naturligtvis inget som ska överanvändas, men att låta SLPn bli ett ständigt bihang är (oftast) inte ett bra sätt att skapa minnesvärda birollsinnehavare.

"SLPs är spelledarens verktyg för att "säga något till spelarna som han inte får säga men måste för att spelet ska flyta"."

- Kan vara så, men behöver inte vara så. Har alla uppfattningen att en SLP är en SL-styrd karaktär med relevans för äventyret, eller? För mig är det nämligen inte så; en SLP är just en Spelledarperson, en person styrd av spelledaren - vilket innebär att alla ifrån mekanikern som säger "bilen är klar, det blir 1500E", till SLPn som "avslöjar plotten" räknas som just SLP.
Öhm... ja. /images/icons/crazy.gif

[color:red]-§eraphim.</font color=red>
 

Seraphim

Warrior
Joined
1 Sep 2001
Messages
271
Location
Norrut.
Re: Biroller.

" jag undrade mest egentligen hur man får en nödvändig slp, som hänger med gänget hela tiden, att just hänga med hela tiden. Och inte bli glömd inne på en bar.

- Är skälet till att han blir kvarglömd att du som SL glömmer bort honom? I så fall rekommenderar jag en kombination av den SLP-outline jag beskrev i det tidigare inlägget och Khobos rekommendation om Post-It! lappar. Alternativt ett anteckningsblock eller liknande.
Men är skälet till att han blir kvarglömd helt enkelt att ingen (vare sig du som SL, eller spelarna) kommer ihåg att han "ska med", ja då bör du ju överväga din gestaltning av SLPn (snacka om obetydlig).
Är situationen helt enkelt att du inte säger att "han följer med" och spelarna säger "var tog han vägen" har du ju bara att välja själv; följde han med, eller var alla så upptagna med sig själva att han faktiskt blev kvarglömd?

[color:red]- §.</font color=red>
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,267
Location
Helsingborg
SLP:er som fungerar som "sidekicks" (svensk motsvarighet är..?), alltså SLP:er som hänger med RP:erna, tycker jag är skitviktigt när det bara är 2-3 RP:er, eftersom sidekicken kan komma på saker som spelarna förbisett och därmed ge en liten knuff till äventyret..
T.ex. om de kommit fram en mur som de ska över så kan sidekicken tagit med sig en änterhake, om spelarna inte tänkt på att ta med det själva, och därmed få spelarna att känna sig lite korkade..
Själv har har jag nästan alltid på ett separat rollformulär eller som en gul lapp på SL-skärmen så att jag alltid lägger märke till den.. "Nästan alltid" för när det gäller andras äventyr så orkar jag inte skriva ut formulär till sidekicks.. De enda sidekicken jag (och spelarna) har problem att komma ihåg är djur..

Jag kommer ihåg en hund som jag alltid glömde... *eeeh, hrmm* ...alltså... glömde när jag SL:ade.. Spelaren glömde den också men det hela blev mycket bättre när jag gav ett separat rollformulär till hunden... alltså, till spelaren.. eh, alltså... Jag GJORDE ett rollformulär till hunden och gav till spelaren.. Eftersom hunden var till nytta i strid så kom spelaren alltid ihåg den men vi glömde oftast bort den mellan striderna... Men vad gjorde det? Det var ju bara en hundracka.. Den hade oftast inget att bidra till handlingen ändå.. Om man inte räknar med slicka sig någonstans där so... Äh! Glöm det..

*Äsch! Vad jag virrar.*

Dock har jag problemet att jag spelar alla sidekicks i stort sett med samma personlighet när det gäller beslut och problemlösning..

Själv tycker jag att det är jobbigt när en sidekick tar för mycket plats.. Man behöver inte berätta precis allt vad sidekicken gör.. Det kan faktiskt hända att sidekicken försvinner för att göra en vardaglig sak, kanske för att snacka med en gammal vän, uträtta sina naturliga behov, köpa en pryl, jaga, slakta en svart tupp, e.t.c..

Vad gäller andra SLP:er så brukar jag alltid ha en A4 redo att ha lite anteckningar på.. Hittar jag på en SLP som jag antar att de kommer träffa igen så antecknar jag dennes namn och skriver ner var denne träffades på samt sysselsättning och annat relevant som spelarna får reda på om de samtalar med SLP:n..

§eraphims faktablad är (IMO) något man ska ha för sidekicks men hans sista råd att basera sina SLP:er på karaktärer (eller verkliga personer, Per Oskarsson t.ex.) är ett superbt råd när det gäller SLP:er som RP:na bara stöter på och man snabbt ska hitta på en personlighet.
Att ha gjort en personlighetslista är också en bra grej... Själv kommer jag ihåg några personlighetsdrag från Neotech 1:s personlighetslista som jag brukar slänga dit på SLP:er som är kortvariga.

/[color:448800]Han</font color=448800> som är lite virrig idag
 

Seraphim

Warrior
Joined
1 Sep 2001
Messages
271
Location
Norrut.
Mer om Spelledarpersoner.

"Ska han babbla ännu mer!?"
- Ja det ska han, för sitt eget höga nöjes skull! /images/icons/cool.gif

"SLP:er som fungerar som "sidekicks" (svensk motsvarighet är..?), alltså SLP:er som hänger med RP:erna, tycker jag är skitviktigt när det bara är 2-3 RP:er, eftersom sidekicken kan komma på saker som spelarna förbisett och därmed ge en liten knuff till äventyret..
T.ex. om de kommit fram en mur som de ska över så kan sidekicken tagit med sig en änterhake, om spelarna inte tänkt på att ta med det själva, och därmed få spelarna att känna sig lite korkade.."


- Det beror ju förståss på hur bra SL och spelare är, samt vilken ambitionsnivå man har, men jag ser en risk (nej, jag vet att det finns en risk) med att låta spelarna akompanjeras av en följeslagare som alltid råkar ha det de behöver för att ta sig vidare.
Notera ordet behöver.
Däri ligger också själva problemet.
Visst kan spelarna vara "korkade", så att de inte lyckas komma på att de skulle ha tagit med sig den där änterhaken för att ta sig över muren som de *självklart* skulle ha vetat fanns runt hörnet när de är jagade av en skock bergstroll... Eller? Men är det inte betydligt enklare - nej, effektivare - att som SL ändra sitt äventyrs hållning, så att den "olösliga situationen" (som kräver ett bihang med avgrundsdjupa utrustningsfickor och svart bälte i fjorton kampsporter) blir löslig, med lite tankeverksamhet från spelarna?
Litegrann känns den där muren som ett klassiskt datoräventyrsspels "Hinder no.1", där de kära huvudpersonerna glömde rota i liken på gubbarna de just mejade ner för att hitta "Nyckel no.1", som behövs för att komma vidare. Kom ihåg; det går inte att klättra in genom fönstret på huset - du måste springa iväg för att leta reda på nyckeln först... Tja, ni fattar vad jag menar, eller hur? /images/icons/wink.gif

"Jag kommer ihåg en hund som jag alltid glömde..."
+
"Eftersom hunden var till nytta i strid så kom spelaren alltid ihåg den men vi glömde oftast bort den mellan striderna... Men vad gjorde det? Det var ju bara en hundracka.. Den hade oftast inget att bidra till handlingen ändå.."


- Ooh, ett klassiskt fall av perken "Mysterious Stranger" i Fallout 2.

"You have attracted the attention of the Mysterious Stranger, who will come to aid you in fights, where you would normally get you're ass kicked. Now, you can instead open your very own can of whopass, without putting yourself in danger! Remember, as this is a really good perk, the Mysterious Stranger could theoretically die, leaving you in the same lousy position you had before; thus, you can't *always* leave him to kill the enemies on his own - you must run away and snipe some of the bad guys instead, from a safe distance of course..."

Om spelarna inte kommer ihåg hunden känner den sig utstött och springer iväg för att leka med någon trevligare husse, vilket borde få spelarna att säga "hoppsan".

"Dock har jag problemet att jag spelar alla sidekicks i stort sett med samma personlighet när det gäller beslut och problemlösning.."

- Har ett jättebra verktyg för att undvika sådant. Ja, alltså inte just "sidekicks", snarast SLPers personligheter i allmänhet; en egentligen ganska töntig bok, som försöker lägga ett samband mellan namn och personlighet. Det intressanta med den är att den beskriver olika personlighetstyper (74st) ganska ingående, vilket gör att man kan få väldigt olika SLP bara genom att slå en t100 och ta en personlighet att spela upp. Att den sen innehåller en hel del namn (mest anglosaxiska, men en del andra) är inte heller fel. Bra vore det ju om jag kunde ge en referens, författare eller exakt titel; problemet är att jag inte kommer ihåg det just nu... /images/icons/blush.gif ...men jag kan lägga in en kort referens senare.

"Att ha gjort en personlighetslista är också en bra grej..."

- Bra förslag. Att ha en befintlig lista (som n2's personlighetslista) är inte heller fel. Även om den är rätt kass när man gör en rollperson är den perfekt för två-tre snabba slag för att "skapa" en SLP.

"Själv tycker jag att det är jobbigt när en sidekick tar för mycket plats.."

- Det har jag faktiskt aldrig lyckats åstadkomma, trots mina idoga försök att "få med" SLPerna i handlingen. I och för sig, om rollpersonerna hela tiden måste se efter hunden, med loppor, vetrinärbesök och liknande, kan det väl bli tråkigt i längden, men det är inget jag brukar ta upp...

I övrigt: Det var ganska mycket sarkasm och ironi i det här inlägget.. Men det har en (eller flera?) poäng(er). Ta inte illa upp Han! /images/icons/wink.gif

[color:red]- §eraphim</font color=red>, som inte tycker om "sidekicks". De ger obehagliga associationer till Jar-Jar Binks.
 

Khobo

Veteran
Joined
27 Nov 2001
Messages
115
Location
Linköping
Re: Oh my God! I found a penny!

- Vara jätteframåt, för att efter fredagsrundan på baren bli den "tyste hjälparen"? Helst inte. SLP ska väl allra helst vara precis som biroller i filmer; de är där för att fylla ut, skapa stämning och bidra med information. Sen skadar det ju inte heller att påpeka för spelarna att SLPn har ett eget liv och inte alltid "står bakom dem", likt nån upplockad NPC i Baldurs Gate...

Det är väldigt viktigt att framställa dem som levande tycker jag. Annars känns det som om SLP:n är likvärdig med en spak eller ett gevär; något man använder och inte mer. Låt SLP:n göra saker oberoende av vad spelarna gör. De kan byta lojaliteter, ställa till det för sig själva, spelarna eller sin omgivning och mycket mycket mer. Låt dem på ett sätt agera som rollpersoner, om det hjälper en att förstå hur. På det sättet kommer spelarna att se dem som levande eftersom de faktiskt gör saker. Dock ska inte alla vara så aktiva, och så beror det ju på vad man har för spelgrupp...

- Det är väl klart att de kan avgöra situationer; finns det något mer praktiskt än en sen SLP som kommer in i tid för att schasa iväg odjuret som håller på att göra slut på rollpersonerna? Naturligtvis inget som ska överanvändas, men att låta SLPn bli ett ständigt bihang är (oftast) inte ett bra sätt att skapa minnesvärda birollsinnehavare.

Absolut, man kan inte ha en spärr som säger att "så får inte en spelledarperson göra"... Passar det så gör det, passar det inte så låt bli. Att låta SLP:n rädda situationen kan faktiskt få spelarna att få upp ögonen för denne, och inse att SLP:s faktiskt kan agera på egen hand. Däremot kanske de inte ska fimpa ärkeskurken mitt framför näsan på rollpersonerna... i alla fall inte om rollpersonerna trodde de hade en ärlig chans.


Håller med om att en SLP inte behöver tillföra äventyret mer än att servera rollpersonerna varmkorv eller laga deras skor. Det är ju fortfarande en SLP. Ge dem en personlighet så kanske korvgubben blir deras vän, även om han inte har ett jota med äventyret att göra.

Hur många har upplevt att de bott i en stad i fem år och utfört all herrans hjältedåd utan att ha fått en enda vän? En eller annan bekant i form av kung, jungfru och hennes pappa m.fl, men inte vänner. Tror det händer rollpersoner allt för ofta.


Fick intrycket av att grundfrågan inte var hur man skulle ge spelledarpersoner liv, utan hur man skulle komma ihåg dem under själva äventyret (biljakt, besök hos kung etc) men men. Det ena leder till det andra...

- Mattias
 

Svarte Faraonen

ром и смерть
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,836
Location
Värnhem, Malmö
Jag kör med att jag har ett papper, på vilket det finns en mängd rader i vilka man fyller i rollpersonernas, spelledarpersonernas och "schablongubbars" viktigaste egenskaper, KP och liknande (typ "Rosenbaum: Finna dolt 8, Upptäcka fara 3, Lyssna 3, FYS 16, SMI 13, PSY 11, KP 15, Stridsyxa FV 15, Ringbrynja"). På andra sidan står dessutom alla möjliga tabeller, typ träfftabell och liknande. Det är också bra att bara kunna ta ett värde när man behöver en vanlig gubbe (har just nu "Fanatiker", "Spetälsk", "Äventyrare", "Orch", "Medelsvensson", "Trollkarl", "Landsvägsrövare", "Grobian" och "Soldat").
 

Quan'talis

Swashbuckler
Joined
14 Jun 2001
Messages
2,235
Location
Utlandet
"Cherish your flaws as hidden intentions" (minns inte vem som sa det; låter bra i alla fall)

Gör samma sak som alltid när du gjort ett misstag som SL: låtsas att det var meningen! Glömde kvar en SLP på krogen? Inga problem, han valde att stanna kvar eftersom han kände sig bortglömd av RPna. Han kanske tröttnat på att alltid bära deras grejer/laga deras mat/slå ihjäl deras fiender.

Ett annat exempel: RPna kommer ut ur den onda drakens svävande fängelsehåla - med livet i behåll, men inte så mycket mer.
"Vi dog ju nästan! Dit går vi aldrig igen. Okej, vem har amuletten?"
"Öhh, den måste Greger ha tagit."
"Var är Greger då?"
"Öhhh, vi glömde kvar'en."
Och se där - ett äventyr till, helt utan ansträngning!

Om det sen behövs lite utfyllnad nån gång kan han dyka upp igen. Behöver RPna en låssmed? Aj då, det visar sig att den enda som har öppet är precis den där typen som de släpade med sig för att desarmera fällor och till slut lämnade som motvikt längst inne i en pyramid. Behöver de pengar? Gissa vem som stack med bankkortet...

Ibland behöver det inte vara så drastiskt -. om SLPn är så färglös att man glömmer bort honom kan man säkert föra in honom i handlingen på nytt utan större problem. Han har varit med hela tiden, fast utan att göra något direkt väsen av sig.

/JPS - har glömt bort en RP en gång
 

Seraphim

Warrior
Joined
1 Sep 2001
Messages
271
Location
Norrut.
You bastard!

...if you catch my drift...

"Det är väldigt viktigt att framställa dem som levande tycker jag."

- Oops, skrev jag inte det!? /images/icons/shocked.gif
Det är naturligtvis så jag resonerar när jag säger att "de ska vara som biroller i filmer" (alltså: bra biroller i bra filmer). Jag anser att det inte finns något värre än en "BG-NPC" till SLP, vilket jag hoppas framgick i citeringen. /images/icons/crazy.gif

"Absolut, man kan inte ha en spärr som säger att "så får inte en spelledarperson göra"..."

- Medhåll.

"Däremot kanske de inte ska fimpa ärkeskurken mitt framför näsan på rollpersonerna..."

- Mer medhåll.

"Ge dem en personlighet så kanske korvgubben blir deras vän, även om han inte har ett jota med äventyret att göra."

- Medhåll; intygas och rekommenderas starkt.

"Hur många har upplevt att de bott i en stad i fem år och utfört all herrans hjältedåd utan att ha fått en enda vän? En eller annan bekant i form av kung, jungfru och hennes pappa m.fl, men inte vänner. Tror det händer rollpersoner allt för ofta."

- Den bittra sanningen (även om många av mina RP har varit för osociala, eller elaka, för att få några vänner över huvud taget... hmm... det är kanske sant som dom säger; det där med att man helst spelar varianter av sig själv... /images/icons/wink.gif)

"Fick intrycket av att grundfrågan inte var hur man skulle ge spelledarpersoner liv, utan hur man skulle komma ihåg dem under själva äventyret (biljakt, besök hos kung etc) men men. Det ena leder till det andra..."

- Det är väl en av poängerna med diskussionsforum? /images/icons/smile.gif

I övrigt: Varför detta inlägg? Jag håller ju bara med en massa! /images/icons/crazy.gif

[color:red]- §era.</font color=red>
 

Khobo

Veteran
Joined
27 Nov 2001
Messages
115
Location
Linköping
Hålla med (OT)

Oops, skrev jag inte det!?

Hmm jo det gjorde du, fast med andra ord. Dags för mig att bli mer uppmärksam? /images/icons/blush.gif


Ja jag har hört det där om att man spelar som man vill vara. Stämmer det? /images/icons/smile.gif Har en bekant som alltid spelar jättestark dvärg, själv är han ca två meter och inte alltför stark. Så det kanske stämmer?


- Mattias, som börjar bli orolig då han tänker tillbaka på vad han haft för karaktärer. Vill man vara det man spelar...?
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,267
Location
Helsingborg
Re: Mer om Spelledarpersoner.

"Det var ganska mycket sarkasm och ironi i det här inlägget.."
Eftersom jag inte kunde se någon självklar ironi eller sarkasm (förutom i andra raden) tolkar jag lite som jag vill. Antar att de följande citaten är sarkastiska:

"Visst kan spelarna vara 'korkade', så att de inte lyckas komma på att de skulle ha tagit med sig den där änterhaken för att ta sig över muren som de *självklart* skulle ha vetat fanns runt hörnet när de är jagade av en skock bergstroll... Eller?"
Självklart sarkastiskt, eftersom det är ett rätt dumt extremexempel, men korkat av mig att inte ge ett exaktare exempel..

"Bra förslag."
Sarkasm? Tack för den du! /images/icons/mad.gif

"Det har jag faktiskt aldrig lyckats åstadkomma
Ironi? Så det har du alltså.. Det var ju synd.. Det har (nog) aldrig hänt för mig..
Med ta för mycket plats menar jag bara att SL hela tiden nämner vad sidekicken gör.. För mig är det ibland helt ointressant och jag stör mer (än tycker det är viktigt) på det..
Exempel:
Sällskapet på 3 RP:er samt en SLP (Hans) går in på en krog i en fantasyvärld.
RP:er - Vi går och sätter oss vid ett skumt bord i ett hörn..
SL - Hans följer med.
RP:er - Vi beställer öl!
SL - Det gör Hans också.
RP1 - Jag raggar på en flicka.
SL - Du ser Hans sitter med en flicka i knäet..
o.s.v.

/[color:448800]Han</font color=448800> som hoppas §eraphim inte tar illa upp efter hur [color:448800]han</font color=448800> tolkade meningarna /images/icons/wink.gif
 
Top