Nekromanti SL-fusk

V

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Jag kom nyligen ihåg en gammal beskrivning av olika intelligensnivåer från Target (kan ha varit en monsterbok eller en sinkadus). De höga nivåerna beskrevs i termer av "kan oftast förutsäga vad motstånndarna kommer göra". Nu har inte jag riktigt så höga nivåer på int IRL så jag funderar litet på hur man spelleder det.

Skall man _fuska_ och anta att skurken fattade att rollpersonerna skulle göra vad de nu gjorde (och hade förberett sig på det) _efter_ att rollpersonerna bestämt sig för detta? Det blir litet som:
<table><tr><td bgcolor="white"></td></tr></table>

Vad tycker ni?
 
Ja, jeesus, det där är skitsvårt. Jag skulle spelleda en AI i ett hemgjort framtidshackersrollspel en gång, och den skulle vara mekaniskt deduktiv, agera efter en osviklig logik, vara hemskt vetgirig, fasligt kvicktänkt och superduperintelligent, hade jag tänkt mig. Det skulle vara rejält otäckt att utbyta information med AI'n var det tänkt, men jag gjorde bort mig totalt och råkade avslöja en massa delar av min hemliga plan istället. Spelarna tyckte AI'n var riktigt lättlurad och korkad.

Nå, jag är nog en typisk fuskare när det gäller att bestämma vad antagonisterna skall göra. Det kommer naturligt. Först frågar man spelarna vad deras rollpersoner skall göra, sedan berättar man konsekvenserna av det, och då är det ett bra tillfälle att tänka ut vad alla spelledarpersoner och andra varelser har för sig. Då har man ju spelarnas val i bakhuvudet och kan tänka "jamen det faller sig ju naturligt att några i deras situation skulle göra så, det är precis vad raziden förväntar sig" typ. Jag gör det inte för att djävlas, det bara kommer mer eller mindre omedvetet.

Det är mycket sällan jag bestämmer på förhand hur ett monster skall agera, oftast hittar jag på det medan jag håller på och pratar.

/Rising
 
Vi brukar (eller vissa av SL:na i vår grupp brukar...) köra så att kreativa idéer belönas bättre än ickekreativa. Det säger ju sig självt att om rollpersonerna gör något oväntat är dets törre chans att det lyckas än om de inte gör det.


OT: Rising, hur uttalar du ditt nick? Är det Risíng eller Rajsing *har tvistat med Legioth om saken tidigare idag* /images/icons/wink.gif
 
"Det säger ju sig självt att om rollpersonerna gör något oväntat är dets törre chans att det lyckas än om de inte gör det."

Inom rimlighetens gränser, hoppas jag. Det är ju faktiskt bättre att försöka döda ärkefienden med ett förutsägbart vanligt svärdshugg än att försöka kväva honom med ett kast med en blöt Skogaholmslimpa...

"OT: Rising, hur uttalar du ditt nick?"

Det är mitt vanliga efternamn och alltså inte engelska för "uppgående", så [riising] vore korrekt.

Nördfakta: Min farfarsfarfarsfarfars... far och namne var den sista guvernören i Nya Sverige, Sveriges koloni i det nya landet. Denne Johan Rising var en skön snubbe som gjorde schyssta deals med indianerna, men de lögnaktiga holländarna kom och intog hans fort en dag, och så var det med den kolonin... Johan Rising gav dock upp utan strid, så det hela sköttes civiliserat.

Vad ingen visste var att Johan Rising den yngre skulle komma att avsluta anfaderns värv och en dag erövra amerika å tvinga dem att sluta spela dumma matinérollspel som Dungeons & Dragons...

/Rising
 
Nördfakta: Min farfarsfarfarsfarfars... far och namne var den sista guvernören i Nya Sverige

Hmm, jag tror jag frågade dig om det där någon gång, men jag fick aldrig något svar. Jaja, nu vet jag hur det ligger till i alla fall.

Fast själv har jag ju en kompis vars mamma är kusin till Peter Englund, och det är nästan lika coolt.
 
Tror att det är bättre att definiera vad monster kan ta sig för redan innan man börjar spela på något. Jag kommer särskilt ihåg en AFMBE session med tanke på detta. Zombie äcklen hade precis börjat dyka upp efter en hel kväll lustiga händelser och rollpersonerna flyr upp på ett hustak där de tror att de kan vila säkert.

Tji fick de, när det visar sig att dessa zombies kan klättra på väggar och utan problem tar sig upp till hustaket. Istället sköt rollpersonerna varandra...

Det intressanta var att de verkligen lurade sig själva, för det var bestämt redan innan spelet började att dessa kreatur kunde klättra på väggarna - men rollpersonerna hade inte en aning.
 
"...än att försöka kväva honom med ett kast med en blöt Skogaholmslimpa"

Arrgh - du skulle bara veta att Skogaholmslimpa är det värsta jag vet... Jag kan nog säga att det hade varit lättare att besegra mig med en @£$"#¤-Skogaholmslimpa än ett mesigt och förutsägbart svärdshugg.

Jag hade ångest i lumpen när brödet kom ifrån Skogaholm och Z-bagaren... Brrrr - ångest kommer krypande... *a la Bergman*
 
Dissa inte den ädla dvärgiska tekniken...[ANT]

...att strida med dvärgabröd!!!

Ok, det hjälper att i Discworld så påminner dvärgabröd mycket om cement....men ändå!
 
släkt [OT Big Time]


Fast själv har jag ju en kompis vars mamma är kusin till Peter Englund, och det är nästan lika coolt.

Nu kan jag inte hålla mig längre. Måste bara tala om att: "jag har en kompis vars storebror har en jobbarkompis som har varit hemma hos Bill Gates" /images/icons/smile.gif

Mer OT än så här kommer jag nog aldrig att bli....
 
Duktigt gjort! ;) [NT]

Hänsyftar förståss på OT:n.


Storuggla, som härstammar från gammal saltmätarsläkt, sug på den ni!
 
<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>

Det är ju faktiskt bättre att försöka döda ärkefienden med ett förutsägbart vanligt svärdshugg än att försöka kväva honom med ett kast med en blöt Skogaholmslimpa...

<hr></blockquote>



Cordelia: I personally don’t think it’s possible to come up with a crazier plan.
Oz: We attack ((spoiler)) with humus.
Cordelia: I stand corrected.
Oz: Just keeping things in perspective.

Kände bara ett behov av att citera min favorit-tv-serie... som för övrigt börjar igen på TV4 på måndag strax efter midnatt.
 
När jag spelleder tycker jag att det är självklart att fuska för att få allting att bli rätt... Eller rätt är nog fel ord, snarare få allt rimligt och stämningsfullt. Det är iofs bara vad jag tycker... /images/icons/wink.gif
 
Damn [OT]

Jag var säker på att du var klurig nog att ha ett engelskt nick. Iofs vet jag inte varför det skulle vara klurigt, men jag hade liksom hoppats på de, eftersom jag hatar att se mej besegrad i diskussioner.

/Black Dwarf som hädanefter får läsa [ri:sing] istället för [rajsing]
 
Jag brukar göra som [color:blue]Rising</font color=blue> och fuska omedvetet.. Vad jag tycker är en större bedrift är att inte göra det.. Min spelledare i N2 är just så.. Han bestämmer vad fienden ska göra innan spelarna.. eller så fuskar han så att fienden gör just sådana saker som om man själv gör en smart sak.. Det är otroligt roligt för då kan man som spelare få känna sig smart som överlistat spelledaren (eller i.a.f. motståndarna)..

~Den uppoffringen att göra att fienden med flit agerar dumt är något [color:448800]Han</font color=448800> har vääldigt svårt med
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top