Basenanji
Postd20modernist
- Joined
- 4 Nov 2002
- Messages
- 8,699
Shit; hoppas ingen skriver på det här samtidigt som jag!
Ok, håll i hattarna, rollspelsnörrdar; här kommer mitt trehundrade inlägg, så nu tänker jag fläska på med den
Amerikanska småstaden !
Just det, tänk Stephen King och du vet vad jag kommer skriva om. Men du kommer kanske inte hålla med mig efter att du läst min analys?
Du svänger av vid den lilla småstaden för att tanka. På bensinstationen släpar sig en gråhårig man klädd i jeans ut mot dig. Han menar att det var så i hela USA förut, för länge sedan. "Folk hjälpte varandra! Nuförtiden får man göra allt själv!" Men du, gästen i den lilla staden ska inte behöva tanka din bil själv, "..för här i lilla Gladysville, gillar vi den gamla traditionen att man hjälps åt!". Mannen blinkar åt dig samtidigt som du inser att det konstiga ljudet du har hört kommer från hans mun som helt saknar tänder i underkäken...
Den amerikanska småstaden har få innevånare, men de spelar hela tiden huvudrollerna. Staden i sig är ointressant, den kan ligga Maine i nordöst, i mellanvästern eller på gränsen till New Mexico.
Oavsett geografiskt läge kommer alltid invånarna få gestalta skräcken i den här skräckiga platsen.
För trots att den amerikanska småstaden är liten och har få invånare, är dessa oftast fulla av mörka hemligheter och bakom denna enkla och trivsamma (förljugna?) fasad vilar de hemskaste önskningar och lustar!
Han sa det! Ingen annan kan ha sagt det! Mackägaren utan tänder sa "förbannade jävla f-a, jag ska k-a dig duktigt!" Duhörde det tydligt, nu när du tänker efter. Men kan han ha menat dig? Inte kan han väl det? Det jobbiga är bara att det är så ödsligt här- ingen annan finns i närheten, ingen annan som mackkillen skulle kunna utgjuta sina sjuka kroppsätskor över..."
Alltså ska den amerikanska småstaden alltid presenteras med attribut som andas "amerikansk vardag". Tex "Wal-Mart" eller drömmen om det "rena" USA, fritt från lesbiska queer-teoretiker och jobbiga vapenvägrande antirasister. Ett USA som det var tänkt, men aldrig blev av tack vare alla jädrans demokrater som bara myglar bort möjligheten att få se det "riktiga" USA.
För att den amerikanska småstaden ska vara riktigt skräckig måste man kunna se det enkla och oskuldsfulla snabbt. Helst ska man dessutom få en smakportion av moralitetsbegreppet.
Det förvridna moralitetsbegreppet.
Nej, Mr vad-du-nu-heter, jag kan inte låna ut min bil till en främling som du! Gud vet vad du skulle göra med den. Sa du inte att du var från L.A? Jag vet nog vad ni gör där, snuskhumrar!
För denna skräckplats handlar egentligen om hur vi refererar till normer och värderingar. I det tysta är beskrivningen av den amerikanska småstaden (som alltså inte är något eftersträvansvärt ideal, trots sitt bedrägliga yttre) en kritik mot den amerikanska livsstilen- den är i sig sjuklig och för med sig ett degenererande arv. Alla dessa floskler, onödiga tillbehör, konsumtionshets, vidriga smakersättare, påhittade livsvärden som i tid och otid utmålas som något eftersträvansvärt är ju egentligen något abnormt. Liksom, varför köpa "Köttsmak" på burk, när man kan använda riktigt kött?
I den amerikanska småstaden kan man låta alla dessa egentligen, osunda ideal, möta hjälten eller hjältinnan som tar avstånd ifrån dem. Oftast blir då också hjälten/protagonisten en särling som tar avstånd från sådant det lilla samhället månar om och menar är "det enda riktiga!".
Alltså blir det en outsider vs the united community, dvs den amerikanska småstaden!
Nästa gång, kör förbi, tanka kan du göra i en sund...storstad! Eller...?
/Basenanji, som inte med avsikt menade att låta politisk. Det bara blev så. Eftersom jag aldrig har varit i USA, är allt det ni läst bara ett hopplock av mina fördomar, baserat på Stephen King-litteratur. Om det är bra eller dåligt låter jag vara osagt, jag kan bara kallt konstatera att han aldrig kommer få Nobelpriset.
Ok, håll i hattarna, rollspelsnörrdar; här kommer mitt trehundrade inlägg, så nu tänker jag fläska på med den
Amerikanska småstaden !
Just det, tänk Stephen King och du vet vad jag kommer skriva om. Men du kommer kanske inte hålla med mig efter att du läst min analys?
Du svänger av vid den lilla småstaden för att tanka. På bensinstationen släpar sig en gråhårig man klädd i jeans ut mot dig. Han menar att det var så i hela USA förut, för länge sedan. "Folk hjälpte varandra! Nuförtiden får man göra allt själv!" Men du, gästen i den lilla staden ska inte behöva tanka din bil själv, "..för här i lilla Gladysville, gillar vi den gamla traditionen att man hjälps åt!". Mannen blinkar åt dig samtidigt som du inser att det konstiga ljudet du har hört kommer från hans mun som helt saknar tänder i underkäken...
Den amerikanska småstaden har få innevånare, men de spelar hela tiden huvudrollerna. Staden i sig är ointressant, den kan ligga Maine i nordöst, i mellanvästern eller på gränsen till New Mexico.
Oavsett geografiskt läge kommer alltid invånarna få gestalta skräcken i den här skräckiga platsen.
För trots att den amerikanska småstaden är liten och har få invånare, är dessa oftast fulla av mörka hemligheter och bakom denna enkla och trivsamma (förljugna?) fasad vilar de hemskaste önskningar och lustar!
Han sa det! Ingen annan kan ha sagt det! Mackägaren utan tänder sa "förbannade jävla f-a, jag ska k-a dig duktigt!" Duhörde det tydligt, nu när du tänker efter. Men kan han ha menat dig? Inte kan han väl det? Det jobbiga är bara att det är så ödsligt här- ingen annan finns i närheten, ingen annan som mackkillen skulle kunna utgjuta sina sjuka kroppsätskor över..."
Alltså ska den amerikanska småstaden alltid presenteras med attribut som andas "amerikansk vardag". Tex "Wal-Mart" eller drömmen om det "rena" USA, fritt från lesbiska queer-teoretiker och jobbiga vapenvägrande antirasister. Ett USA som det var tänkt, men aldrig blev av tack vare alla jädrans demokrater som bara myglar bort möjligheten att få se det "riktiga" USA.
För att den amerikanska småstaden ska vara riktigt skräckig måste man kunna se det enkla och oskuldsfulla snabbt. Helst ska man dessutom få en smakportion av moralitetsbegreppet.
Det förvridna moralitetsbegreppet.
Nej, Mr vad-du-nu-heter, jag kan inte låna ut min bil till en främling som du! Gud vet vad du skulle göra med den. Sa du inte att du var från L.A? Jag vet nog vad ni gör där, snuskhumrar!
För denna skräckplats handlar egentligen om hur vi refererar till normer och värderingar. I det tysta är beskrivningen av den amerikanska småstaden (som alltså inte är något eftersträvansvärt ideal, trots sitt bedrägliga yttre) en kritik mot den amerikanska livsstilen- den är i sig sjuklig och för med sig ett degenererande arv. Alla dessa floskler, onödiga tillbehör, konsumtionshets, vidriga smakersättare, påhittade livsvärden som i tid och otid utmålas som något eftersträvansvärt är ju egentligen något abnormt. Liksom, varför köpa "Köttsmak" på burk, när man kan använda riktigt kött?
I den amerikanska småstaden kan man låta alla dessa egentligen, osunda ideal, möta hjälten eller hjältinnan som tar avstånd ifrån dem. Oftast blir då också hjälten/protagonisten en särling som tar avstånd från sådant det lilla samhället månar om och menar är "det enda riktiga!".
Alltså blir det en outsider vs the united community, dvs den amerikanska småstaden!
Nästa gång, kör förbi, tanka kan du göra i en sund...storstad! Eller...?
/Basenanji, som inte med avsikt menade att låta politisk. Det bara blev så. Eftersom jag aldrig har varit i USA, är allt det ni läst bara ett hopplock av mina fördomar, baserat på Stephen King-litteratur. Om det är bra eller dåligt låter jag vara osagt, jag kan bara kallt konstatera att han aldrig kommer få Nobelpriset.