En PC kan enligt reglerna bli omskakad eller slas av panik.
Fast regler tycker inte jag är någon bra grund för skräck, även om det kan vara till viss hjälp. Att en rollperson blir skakad för att spelledaren tycker att hans random encounter-monster är läskigt känns mest fånigt. När jag spellett skräckiga äventyr i t.ex. DoD så har jag iakttagit
spelarens reaktioner. När denne ser äcklad, nerös eller rädd ut så bestämmer jag mig eventuellt för ett slag på skräcktabellen. Oftast brukar det inte behövas då mina spelare själva spelar sina rollpersoner panikslagna i sådana situationer.
Jag tycker att skräck handlar om att skrämma spelaren, och inte rollpersonen. Annars kan man lika gärna lägga ned.
Som DM kan man stegvis bygga upp spanningen av att trada in i en drakboning genom att beskriva skelettdelar i avancerade rustningar och med tunga vapen och artefakter som ligger spridda over grottans golv, och hur enormt hogt i tak grottvalvet ar.
Känns ungefär lika läskigt som att kolla på matinéfilm. Inget ont om matinéfantasy, men inte fan är det särskilt läskigt. En drake är en drake är en drake och i D&D är det enda läskiga deras speldata och CR.
Sjalv ar jag barnsligt fortjust i hogljudda, elaka, ratt klingande skratt. HA HA HA HA HA HAAAAAAA..........
Det där skulle jag nog aldrig kunna dra av utan att sabba stämningen fullständigt. Lite för klyschigt för att bita på mina spelare. De skulle snarare dra på smilbanden.
Jag tycker ocksa att ododa och aventyr med "gotisk" stamning hor hemma i vad som kan liknas vid skrack-genren.
Bra idé. Jag gillar odöda som faen och tycker att deras roll sabbas big-time när man använder CR 1/2-skelett som standardmonster. Odöda är häftiga i D&D, men borde bara användas i just skräckscenarion.
Aventyrare som undersoker an antik tomb med ododa, bor givetvis utsattas for en ra och brutal skrack-stamning.
Det där tycker jag slår hål på skräck-grejen helt och hållet. Det är bara vanligt grottkrälande och det har gjorts för många gånger för att någonsin bli särskilt läskigt. Spelarna/rollpersonerna gör liksom ett
medvetet val att gå ner i grottan (och om de inte är förståndshandikappade så borde de inse att oddsen för att stöta på monster i en grotta när man spelar D&D är rätt höga). Att det kryper fram läskiga zombies är ju liksom vad man förväntar sig, och då är det inte särskilt läskigt.
Cthulhu ska spelas med %. Punkt slut!
Jaså? Och varför är det så (för det är väl en objektiv sanning? du brukar ju erbjuda oss sådana)?