Nekromanti Ska man alltid vinna?

[BIB]

Jag kan ju inte säga att det du gör är fel, det är det sista jag vill säga.

Men efter vad jag har fått höra (både direkt och på omvägar) av mina spelare är att de uppskattar att veta att gör de ett dödligt misstag så kommer de fan ta mej oxå att dö =)

Å vi har ändå en spelledare som aldrig låter rollspelare dö aktiv häromkring (jag vet en liten skit håla men är inte alla hålor det?)

 

[Sadaigh]

Det måste ju avgöras utöver vilka misstag/framgångar spelarna gjort innan under spelet.. Men om de är ganska "misslyckade" så borde de kanske inte "vinna" denna spelrunda... Om det är en person so mflyr iväg, så kan ju alltid den personen komma tillbaka under något senare tillfälle, det är ju bara kul =) Och det spar på fantasin.

 

[Anders]

Andra slut än vinst/förlust

”Kort sagt: Slutar era äventyr alltid lyckligt?”

Det har kunnat gå att se en sån tendens genom åren (även om det förstås åkt en del huvuden och armar. När en spelare sitter och skriker en lång stund över sin fruktansvärda otur efter att rollpersonen fått huvudet kapat vet man att man har engagerade spelare och det är roligare än ”jaha, då gör jag nog en magiker nästa gång vi spelar”). Det är inte riktigt bra om det alltid blir förutsägbara slut med seger. Jag har därför försökt komma bort från konceptet med äventyr där allt kretsar kring ett mål som antingen uppnås eller inte uppnås. Roligare tycker jag är:

Öppna frågor där det inte finns lyckande och misslyckande: ”Kommer rollpersonen X att falla för någon av damerna äventyret och i så fall vem av dem?”

Oväntade resultat som inte ens fanns som den minsta tanke från början: ”Ojdå, tänk att rollpersonen Y blev länsherre, hur tusan gick det till?”

Inga definitiva slut utan läge för spekulationer efter att man spelat klart: ”Undra hur länet kommer utveckla sig i framtiden nu när prästerskapet är utdrivna. Kommer verkligen Y att kunna hålla samman alla olika viljor? Undra om inte...”

Rollpersoner med olika mål: ”Jag lyckades erövra prinsessans hjärta, men det var ju tusan att Z skulle bränna ner Förbannelsens borg istället för att låta mig rusta upp den.”

Moraliska eller taktiska följder som inte är självklart rätt eller fel: ”Fasen att vi fick överge berget, men å andra sidan hade det varit dumt att reta trollen genom att hålla kvar det.” och ”Synd att de där jäkla dvärgarna skulle tjäna lika mycket som oss när det är vi som gjort hela jobbet, men bönderna här i trakten kommer att få sota för det om vi går emot skägguslingarna”.

Arcana

 

[Netzach]

Vinna?

Skulle nog vilja säga att det inte finns sånt som renodlad "vinst"- det tenderar att vara som intressantast när det finns många olika fasetter på ett slut, och oftast blir några bra, medan några andra inte blir fullt så bra. Vad rollfigursslaktande anbelangar motsätter jag mig det. Har jag spenderat flera dagar med att tåta ihop ett spännande scenario, eller veckor med att tåta ihop en spännande kampanj skulle det vara väldigt frustrerande att inte få använda hela storyn. Naturligtvis kan man ju inte acceptera vilket spelarbeteende som helst. Om rollfigurer drar SWAT på sig och gör väpnat motstånd ska det ju mycket till för överlevnad om det alls är möjligt.

 

[telcontar]

Nä...

jag lägger alltid up mina kampanjer så att rollspelarna kan styra vad de ska göra själva, ibland lyckas de nå sina mål, ibland går de på pumpen. Att misslyckanden alltid slutar med att de dör tycker jag är löjligt - det finns många grader av misslyckanden som kommer före döden! Död leder inte till någon utveckling (annat än av nya rollfigurer...), och är enligt mig något som man inte ska ta till annat än i nödfall eller där det verkligen är berättigat. Det finns andra lösningar som är mycket roligare och mer konstruktiva.

 

[regelslaktaren]

Mina spelare har en tendens att överleva, men det är inte för att farorna är små, utan för att de faktiskt brukar backa ur om motståndet är för hårt. (utom lite då och då, men hitills har de kommit undan med att bli lite lemlästade).
Om de brukar "vinna"? Nja, som jag sa så dör de ju inte så ofta, det är ju en seger i sig, men framgången på det dom gör? Det ser ofta ut som att de vinner, men spelarna vet inte alltid vad som händer, och ofta kunde det ha gått mycket bättre. Sånt ger ju iofs nya speluppslag...
Det är sällan så uppenbart vad man ska göra i våra äventyr, det finns många bottnar i historierna, alla blir inte utforskade, så en del "onda" saker missar de, andra struntar de i...man kan ju inte göra allt! Ibland måste de få förlora faktiskt, något de gjorde nyligen, en elak baron (vill inte kalla honom ond) lurade och satte dit en rp, och det fanns verkligen ingenting de kunde göra åt saken...de funderade på att slå ihjäl honom, men då hade de ju också förlorat...(eftersom de vanligtvis är uppskattade medlemmar av samhället, att döda baroner brukar inte vara så populärt).
Jag som SL hade rikigt roligt om inget annat..