Nekromanti Sekund för sekund. (två frågor)

[Ludwig]

1.
Är ni nogranna med att följa tiden i Eon? Med datum och så?
2.
Vad är det längsta ni har spelat med en karaktär utan att "spola" så mycket.

 

[Wictor]

1.
Är ni nogranna med att följa tiden i Eon? Med datum och så?

Jag brukar alltid skriva ned vilket datum det är och vad personerna gjort av vikt den dagen när jag är SL så att sådant inte glöms bort och så att man ha lite perspektiv på det hela senare. Typ gå igenom det i början av varje ny spelsession.

2.
Vad är det längsta ni har spelat med en karaktär utan att "spola" så mycket.

Har inte tänkt på det så noga, några månader skulle jag chansa på.

 

[regelslaktaren]

"Är ni nogranna med att följa tiden i Eon? Med datum och så?"

Hyfsat. Dock så är väl datum inte så viktiga, men midvinter/midsommar brukar ju markeras.

"Vad är det längsta ni har spelat med en karaktär utan att "spola" så mycket."

Av vår riktiga tid? Sen sommaren 2000. Alltså 4 år nu.

Av rollpersonernas tid? 7 år nu ungefär. En gång spolades det faktiskt ett halvt år, men annars är det mest vintrarna som försvinner fort, när man ändå bara vill sitta vid brasan med en mugg öl.

 

[Demiurg]

1 Ibland. Det är svårt att hålla reda på om man inte för dagbok vilket en av oss gör. Om hon bara kunde komma ihåg att ta med dagboken så hade det funkat bra.

2 Jag har spelat en gång i veckan sedan i oktober utan att vi spolat mer än en vecka speltid samt två båtresor. Annars splear vi rätt mycket i realtid, ibland "mindre", utan att det är strid. Det blir nämligen ofta ganska mycket snack, konflikter och sånt inom gruppen (se "Värsta Spelupplevelse" i min profil) i vår nuvarande Eonkampanj. Men kul har vi.

 

[Kenzui]

Hej. jo jag e ju sämst på att hålla datum, eller rättare sagt helt bortom alla gränser. jag vill ju men det är svårt för mig, klarar inte av det altså. och det längsta jag spelat det är inte så länge faktiskt om man inte räknar med du går igenom skogen och den e ju så kul att spela . fast annars har jag spelat länge. därimot tror jag har den längsta spolningen på hela 20år . fast det är en helt annan historia.

 

[PalMer]

Tirakräden

År 1 Dag 1, Tidig Vår, omkring 6 April.
Stagus Dor är på jakt vid drakskogarnas östra kant. Där hamnar han i strid med tre frakk tirakspanare. Han driver dem på flykten och återvänder till sin by för att rapportera händelsen. Stammens schaman, Sastanen, skickar ut ett antal krigare för att undersöka vad tirakerna gör så långt ner från bergen. Stagus hittar snart spår efter en större tirakstyrka som är på väg mot Nordlanden. Han beger sig med högsta fart mot Nordlanden för att varna de alvbyar som finns där.

I sin brådska råkar han i bakhåll för ytterligare en spanargrupp. Stagus vinner striden men blir svårt sårad och faller tillsist ihop av blodförlust.

I en av alvbyarna, Firani’Yorum, beger sig vännerna Aidin och Farinn sig ut på heden för att leta efter några bortsprugna lamm. De hittar sina lamm men även en hårt åtgången Stagus Dor. De lyckas bringa Stagus åter till livet och snart berättar han om den förestående tirakräden.

Med stor hast återvänder de till byn för att förbereda försvaret. Två nätter senare kommer attacken. Många tappra alver faller i striden med tillsist drivs tirakerna på flykten. Både Aidins och Farinns fäder stupar i striden.

Artchads Sten

År 1 Dag 4
Dagen efter anfallet anländer Claimon Flanderin. Han har kommit till alvbyn för att köpa järn till sitt gods. Järn är dock en bristvara efter anfallet, då flera av byns hus brunnit ner. Claimon gör sig redo för att återvända mer oförättat ärende då ett märkligt sällskap cirefalier anländer till byn (Fiender: Relizer R26, Szmel R18). De uppger sig vara en forskningsexpidition som gått vilse på de Nordländska hederna. Nu söker de vägvisare till Svarmarken i de norra delarna av Nordlanden. Då de bjuder mycket järn som betalning antar både Claimon, Aidin och Farinn erbjudandet. Stagus Dor får en påhälsning av Sastanen som också ber honom följa med för att undersöka det märkliga sällskapet.

Efter många strapatser når de slutmålet i Svartmarkens inre. Där finner de ett urgammalt tempelområde som cirefalierna är mycket intresserade av. I en helgedom ute på en ö finner de en äggformad sten som cirefalierna tar med sig.
Med stor brådska vill nu cirefalierna lämna området. Aidin, Farinn och de övriga börjar bli ganska misstänksamma mot cirefalierna men deras heder binder dem att slutföra uppdraget. Under deras återmarsch till byn hinns de upp av något från Svartmarken. Cirefalierna dödas av en märklig varelse, en efter en, under nätterna.
År 1 Dag 12
Slutligen når de byn och alvernas del av avtalet är uppfyllt. Cirefalierna rider nu i sporrsträck mot kusten. Drivna av sin nyfikenhet följer Aidin, Farinn, Claimon och Stagus efter. De hinner aldrig upp cirefalierna utan finner bara spåren efter dem vid kusten.
Under natten visar sig den märkliga dräparen från Svartmarken sig. Dräparen är en gud eller demon som var satt att vakta stenen cirefalierna tog med sig (Skyldig tjänst: Dipku’Angrol R?). Sällskapet får ett ultimatum av Dipku, hitta och återför stenen inom fem år annars skall han ödelägga allt land inom sex dagsmarscher från stenens rätta plats i tempelet.

År 1 Dag 16
Något nedstämda ser sällskapet sig tvugna att försöka lösa den svåra uppgiften. De splittras tillfälligt för att två veckor senare mötas i Kinyen Sina.

Skeppsbrott

År 1 Dag 31
De får en plats på en en liten kogg som skall ta dem till Elara i Consaber. Sista natten ombord blåser det upp till en häftig storm. Under stormen kolliderar koggen med en större sabrier. Kollisionen är så kraftig att båda skeppen förliser. Morgonen efter vaknar de alla upp på stranden längs med Calinabuktens västra strand. De träffar även en annan skeppsbruten vid namn Derek Wargason. Efter att ha drivit några vrakplundrare på flykten, får de av en tillfångatagen vrakplundrare reda på att ett kloster ligger i närheten. Där kan deras skador bli omhändertagna.

År 1 Dag 37
Klostret, eller snarare hospitalet, är tillägnat helgonet st Everni (God vän till stagus: portväcktare Ocran R11). Där kan de under några veckor få vård för att läka sin skador. Det enda de ger i utbyte är några små donationer och hjälp i det dagliga arbetet på hospitalet.

År 1 Dag 72
Efter fem veckor börjar de bli så friska att de kan lämna hospitalet. Tyvär försvann alla deras utrustning vid skeppsbrottet så de är i desperat behov an penningar. Abedissan Elenia (Yrkesmässig kontakt: Abedissa Elenia R14) kan betala dem för att utföra ett uppdrag åt hospitalet.
I herigdömmet baton fanns för ca 30 år sedan ett hospital tillägnat helgonet St Everni. Hospitalet var mycket framgångsrikt i att bota de sjuka och hela de skadade. Detta förgrymmade några Dibuk nekromantiker, De Urgamla, som sökte sprida död i området för att få sin guds gunst. Slutligen gick de så långt att De urgamla en mörk natt anföll Hospitalet för att dräpa nunnorna och ta deras livgivande artefakter. Anfallet var framgångsrikt och hospitalet förstördes. De överlevnade nunnorna plågades för att avslöja alla sina hemligheter och var alla deras artefakter var gömda. Lyckligtvis kom ett sällskap dvärgar och en mänsklig krigare vid namn Larm förbi De urgamlas tillfälliga läger och dessa befriade nunnorna. Sorgligt nog var det bara en av nunnorn som då levde. I sin sårfeber bad hon dvärgarna och Larm att ta skatterna och skydda dem från ondskans hantlangare. Därefter dog hon.

Abedissan i hospitalet vid Alchegel, Elania, har efter mycket arbete lyckats lokalisera de försvunna artefakterna. Tiden har nu kommit för att återföra dem till orden. Det finns två alternativa platser där artefakterna kan vara; i Uriens hos Larm Legast eller i Aliana hos Larm Dvärgafrände. Allt pekar på Aliana men hon tror ändå att de finns i Uriens.
Elania vet att Dibuks mörka sällskap också är nära att finna artefakten och tänker därför skicka ett stort eget sällskap mot Aliana för att vilseleda Dibuks hantlangare. Samtidigt vill hon skicka ett hemligt sällskap till Uriens för att undersöka om artefakterna och Larm finns där.
Stagus, Derek, Claimon, Aidin och Farinn antar erbjudandet och beger sig, efter at ha köpt utrustning i Calnia, mot Uriens.

Ja, så brukar jag föra in det. Vi är på År 3 Dag 136, 21 September nu. fast då har de tränat ett halvår vid två tillfällen.

Vi spelar var, varannan vecka och har gjort det i ca 1 1/2 år. Det är bara Stagus som lever än, övriga spelare har gjort nya karaktärer 1-4 gånger pga diverse strider och andra dumheter

PalMer - ganska elak SL som ofta dräper sina spelare.

 

[sassa]

I början av vår nuvarande kampanj försökte jag hålla koll på datumet från ett speltillfälle till ett annat och det fungerade ganska bra. Det krångliga var att hålla koll på tiden under alla individuella delar av kampanjen. Efter ett tag (efter ett par långa resor, vändningar i handlingen och sånt) skrev jag ner händelseförloppet i en sorts samandragning (vilket datum spelgruppen gjorde vad osv.). Det fungerade ännu bättre, eftersom det samtidigt blev lättare att hålla koll på alla viktiga SLP.

Jag brukar hålla ganska bra koll på vilket datum det är själv, men jag brukar bara säga att det är "i mitten av december" eller "vid midsommartid" t.ex. Om någon av spelarna undrar får de ta reda på det. Om de har varit ute och rest i skogen, exempelvis, så kanske de inte har så bra koll på exakt vilken dag det är för tillfället (men de kan ju alltid fråga )

Det kan vara ganska viktigt att hålla tiden om man försöker hinna till en plats före någon annan, om man blir jagad eller liknande.

Jag anser att man kan "spola" tiden under alla längre tillfällen då inget händer (båtresor över haven t.ex.).
I stället brukar spelarna få säga vad de gör under tiden, utan att rollspela det. (t.ex: "jag fiskar i en månad" eller "jag sitter och kastar tärning" eller "vadsomhelst") Om det skulle hända något mitt ute på havet får man helt enkelt spola fram tills dess och sedan spola från den händelsen. Ganska logiskt...