Nightowl
Champion
Om det bara är jag som minns Secret Wars kommer den här länken att vara mycket tråkigare
Erik, uppe efter läggdags
Erik, uppe efter läggdags
Nekromanti Secret War Reenactment
- Thread starter Nightowl
- Start date
Det är klart man minns Secret Wars (även om den såhär i efterhand var förvånansvärt poäng- och menlös, till och med för att vara en genomsnittlig superhjälteserie). Det krävs en ännu högre grad av nördighet för att förstå slutpoängen, speciellt för en svensk eftersom den serie de refererar till där aldrig publicerats i Sverige.
/tobias
Rosen
Myrmidon
Verkar ju fullständigt lysande - med brasklapp för att jag bara kan se den som stumfilm på jobbet; ska kika in den med ljud ikväll.
Det är klart man minns Secret Wars (även om den såhär i efterhand var förvånansvärt poäng- och menlös, till och med för att vara en genomsnittlig superhjälteserie).
Fast den ska ha en eloge för att ha introducerat århundradets McGuffin på ett så diskret sätt att väldigt få märkte det. Alla minns Beyonder, väsendet med makt att sopa bort en hel galax som en dammråtta, och att Dr Doom på något sätt stal dess krafter och blev sgs allsmäktig.
Ok, men hur?
Tja, det var väl i den där scenen när han hängde demaskerad ute i rymden och desperat sträckte sig efter sin bröstplåt... och det hade väl sagts förut att den hade... nånting med saken att göra.
... ?
Jo. Under en konversation i ett tidigare nummer klappade Doom liksom i förbigående på bröstplåten och muttrade (citat
"Här i min rustning finns kretsar som kan besegra Beyonder." (slut citat)
Ingen annan reagerade på det han sa, så det blev aldrig minsta technobabble om hur några små sketna kretsar kunde vara kapabla att betvinga ett av multiversums mäktigaste entities. Därmed uppstod inga frågor om saken när han faktiskt använde dem; allt koncentrerades först på om han skulle lyckas aktivera bröstplåten, och sedan på vad konsekvenserna blev.
Det finns en handfast lektion för alla historieberättare där. (-:
--
Åke
Det är klart man minns Secret Wars (även om den såhär i efterhand var förvånansvärt poäng- och menlös, till och med för att vara en genomsnittlig superhjälteserie).
Fast den ska ha en eloge för att ha introducerat århundradets McGuffin på ett så diskret sätt att väldigt få märkte det. Alla minns Beyonder, väsendet med makt att sopa bort en hel galax som en dammråtta, och att Dr Doom på något sätt stal dess krafter och blev sgs allsmäktig.
Ok, men hur?
Tja, det var väl i den där scenen när han hängde demaskerad ute i rymden och desperat sträckte sig efter sin bröstplåt... och det hade väl sagts förut att den hade... nånting med saken att göra.
... ?
Jo. Under en konversation i ett tidigare nummer klappade Doom liksom i förbigående på bröstplåten och muttrade (citat
"Här i min rustning finns kretsar som kan besegra Beyonder." (slut citat)Ingen annan reagerade på det han sa, så det blev aldrig minsta technobabble om hur några små sketna kretsar kunde vara kapabla att betvinga ett av multiversums mäktigaste entities. Därmed uppstod inga frågor om saken när han faktiskt använde dem; allt koncentrerades först på om han skulle lyckas aktivera bröstplåten, och sedan på vad konsekvenserna blev.
Det finns en handfast lektion för alla historieberättare där. (-:
--
Åke
Fantastiskt roligt! 
Min favoritreplik är "Most of all it's about history. It's really about knowing your roots. I mean, kids today, they're reading about Wolverine's cloned sister. What the hell is that about?" Jag höll på att ramla av stolen av garv. Den blir ännu roligare om man faktiskt hört någon reenactmentsnubbe stå i lervälling upp till sina brynjeklädda knän och försökt ge någon djupare förklaring till att vuxna karlar träffas på en åker för att klä ut sig och leka krig. (Inte för att det är något fel med det, det är jag den förste att erkänna, men man ska liksom inte hymla om vad det är man gör och varför. Sysslar man med ww2 reenactment ska man inte stå och mumla nått om att man gör det för att "på ett påtagligt sätt kunna åskådliggöra och på så vis förstå historiska skeenden" utan att det bara handlar om att man gillar att dra på sig en oberscharführer-uniform och springa runt i en skog i farsta med en puffra i näven och låtsas att man är i ukraina anno 1943.)
/Anders
Min favoritreplik är "Most of all it's about history. It's really about knowing your roots. I mean, kids today, they're reading about Wolverine's cloned sister. What the hell is that about?" Jag höll på att ramla av stolen av garv. Den blir ännu roligare om man faktiskt hört någon reenactmentsnubbe stå i lervälling upp till sina brynjeklädda knän och försökt ge någon djupare förklaring till att vuxna karlar träffas på en åker för att klä ut sig och leka krig. (Inte för att det är något fel med det, det är jag den förste att erkänna, men man ska liksom inte hymla om vad det är man gör och varför. Sysslar man med ww2 reenactment ska man inte stå och mumla nått om att man gör det för att "på ett påtagligt sätt kunna åskådliggöra och på så vis förstå historiska skeenden" utan att det bara handlar om att man gillar att dra på sig en oberscharführer-uniform och springa runt i en skog i farsta med en puffra i näven och låtsas att man är i ukraina anno 1943.)
/Anders
Rosen
Myrmidon
För övrigt...
Om man tyckte att deras Marvelkostymer lämnade en del övrigt att önska... (-:
--
Åke
Om man tyckte att deras Marvelkostymer lämnade en del övrigt att önska... (-:
--
Åke