hyperdrive
Veteran
Jag har bytt uppfattning om Star Wars Episod II. Jag tyckte den var en ganska medioker prestation och inte alls vad jag hade väntat mig. Nu har jag sett den igen och gissa vad... Jag fullkomligt älskade den!
Hur kommer det sig då att en hyffsat insatt kritiker som har god filmvana och är mer än hyffsat insatt i Star Wars Universe plötsligt kan ändra uppfattning sådär i all hast? Jo, förklaringen är enkel:
Tempot i filmen är väldigt högt. Högre än vad jag klarade med. Vad betyder det då? Jo, som efter årmiljoner av evolution som kom naturen på att det är mycket bättre att lägga koncentrationen på sådant som är avvikande i en komplexmiljö snarare än att titta på sådant som inte bedöms vara ett 'hot'. När jag såg filmen första gången så hade jag hyffsat god koll på vilka scener som skulle vara med och vad jag kunde förvänta mig. Allt som avvek från den bilden lade jag märke till och glömde resten. Kvar blev bara en rad besvikelser. När jag såg den en andra gång stack inte de här avvikelserna ut alls och istället kunde jag koncentrera mig på den övriga delen (de övriga 90%) och upptäckte detaljer som jag helt missat första gången. Filmupplevelsen var total! Jag brydde mig inte ens om Christensens (när man tänker på det, ovidkommande) tappade bollar och mediokra skådespelarinsats. Allt var perfekt. Jag är lyckligt igen! /images/icons/laugh.gif
May the Force be with you,
Kristofer
Hur kommer det sig då att en hyffsat insatt kritiker som har god filmvana och är mer än hyffsat insatt i Star Wars Universe plötsligt kan ändra uppfattning sådär i all hast? Jo, förklaringen är enkel:
Tempot i filmen är väldigt högt. Högre än vad jag klarade med. Vad betyder det då? Jo, som efter årmiljoner av evolution som kom naturen på att det är mycket bättre att lägga koncentrationen på sådant som är avvikande i en komplexmiljö snarare än att titta på sådant som inte bedöms vara ett 'hot'. När jag såg filmen första gången så hade jag hyffsat god koll på vilka scener som skulle vara med och vad jag kunde förvänta mig. Allt som avvek från den bilden lade jag märke till och glömde resten. Kvar blev bara en rad besvikelser. När jag såg den en andra gång stack inte de här avvikelserna ut alls och istället kunde jag koncentrera mig på den övriga delen (de övriga 90%) och upptäckte detaljer som jag helt missat första gången. Filmupplevelsen var total! Jag brydde mig inte ens om Christensens (när man tänker på det, ovidkommande) tappade bollar och mediokra skådespelarinsats. Allt var perfekt. Jag är lyckligt igen! /images/icons/laugh.gif
May the Force be with you,
Kristofer
