Nekromanti Scenario rockar!!!!
- Thread starter Winston
- Start date
Storyline
Livet i spelet är väll ändå storylinen, visst krävs det
en erfaren SL, men utan en bra grundstory kan du ju glömma
en rolig upplevelse annat än ett hack ´n slash eller
simpla dilemman.
/Alexander Gyhlesten
Korpiir
Livet i spelet är väll ändå storylinen, visst krävs det
en erfaren SL, men utan en bra grundstory kan du ju glömma
en rolig upplevelse annat än ett hack ´n slash eller
simpla dilemman.
/Alexander Gyhlesten
Korpiir
c a n c e r
Jag brukar få idéer att spinna vidare på när jag läser
förtryckta äventyr men gillar inte att spela dessa så ofta.
När jag och gänget spelade Svarta Madonnan till KULT så
fick vi bara känslan av tråkighet över oss.
Beakta att det inte är lika kul att spela ett äventyr
som att läsa det (gäller förtryckta).
Gör man egna får man allt som man vill ha det och har då
heller inga spärrar för att börja fiffla och ändra mitt
i en spelomgång - det är ju ändå ingen som märker det
Jag brukar få idéer att spinna vidare på när jag läser
förtryckta äventyr men gillar inte att spela dessa så ofta.
När jag och gänget spelade Svarta Madonnan till KULT så
fick vi bara känslan av tråkighet över oss.
Beakta att det inte är lika kul att spela ett äventyr
som att läsa det (gäller förtryckta).
Gör man egna får man allt som man vill ha det och har då
heller inga spärrar för att börja fiffla och ändra mitt
i en spelomgång - det är ju ändå ingen som märker det
MidNight
Swordsman
Beror på..
Enligt mig så beror det helt på SL; en bra spelledare kan improvisera ett helt äventyr, så att det verkar logiskt och bra. Andra spelledare kan göra "mirakel" med ett färdigskrivet äventyr.
En andra faktor är ju också vilka TYPER av färdigskrivna äverntyr det rör sig om; vissa företag gör väldigt välskrivna och ganska öppna äventyr (Chaosium - CoC, i min erfarenhet), andra företag gör stela och tråkiga railroaders (White-Wolf, V:tM).
Nä, om jag får välja så ska man ha en bra SL, som gör egna äventyr - chanserna är större att det blir bra. Framförallt för att han själv förstår allt i äventyret (förhoppningsvis..), vilket gör att det är lättare att "få ihop" historien på slutet, oavsett om rollpersonerna avviker helt från spåret eller inte.
En annan fördel med "egenproducerade" äventyr är att man lättare kan knyta ihop flera scenarion och således göra en kampanj.
Däremot är det nog bättre för en nybörjar-SL att börja med färdigskrivna äventyr, då det är svårt att "loose track" av scenariet.
//MiDNiGHT
Enligt mig så beror det helt på SL; en bra spelledare kan improvisera ett helt äventyr, så att det verkar logiskt och bra. Andra spelledare kan göra "mirakel" med ett färdigskrivet äventyr.
En andra faktor är ju också vilka TYPER av färdigskrivna äverntyr det rör sig om; vissa företag gör väldigt välskrivna och ganska öppna äventyr (Chaosium - CoC, i min erfarenhet), andra företag gör stela och tråkiga railroaders (White-Wolf, V:tM).
Nä, om jag får välja så ska man ha en bra SL, som gör egna äventyr - chanserna är större att det blir bra. Framförallt för att han själv förstår allt i äventyret (förhoppningsvis..), vilket gör att det är lättare att "få ihop" historien på slutet, oavsett om rollpersonerna avviker helt från spåret eller inte.
En annan fördel med "egenproducerade" äventyr är att man lättare kan knyta ihop flera scenarion och således göra en kampanj.
Däremot är det nog bättre för en nybörjar-SL att börja med färdigskrivna äventyr, då det är svårt att "loose track" av scenariet.
//MiDNiGHT
Johan Granberg
Swordsman
Re: till Johan K
Mark din mysiga gamla träsko!
SF-bokhandeln har den!
Gå in på http://www.sfbok.se/game/spelstar.htm och kolla under kategorin engelska rollspel.
"Det är bättre att dö stående än att leva på knä"
- Emiliano Zapata
Mark din mysiga gamla träsko!
SF-bokhandeln har den!
Gå in på http://www.sfbok.se/game/spelstar.htm och kolla under kategorin engelska rollspel.
"Det är bättre att dö stående än att leva på knä"
- Emiliano Zapata
sluper
Swordsman
klara, färdiga...
Jag föredrar färdiggjorda karaktärer därför att:
1, rent rollspelsmässigt är det en större utmaning att få en karaktär en kvart före spelstart och försöka gestalta denna på ett bra sätt, jämfört med att själv hitta på en karaktär, då man ofta undviker karaktärsdrag som man anser sig ha svårt att gestalta.
2, Egna karaktärer hamnar ofta mer eller mindre omedvetet i samma fåra. Vissa spelar helt enkelt bara slagskämpar, andra bara smidiga tjuvar (eller varianter på dessa). Men med färdiga karaktärer kan man få spela saker man aldrig i sitt liv haft en tanke på att spela.
3, Man slipper sitta och vänta i två timmar på att alla ska göra karaktärer. Och då är RPna ofta bara menlösa siffror. Att skapa en trovärdig och intressant personlighet & bakgrundshistoria tar ofta ännu längre tid.
4, SL kan på förhand läsa igenom karaktärerna och få järnkoll på dessa samt få tips på hur han/hon kan spela ut karaktärerna mot varandra.
5, "En bra död är bättre än dåligt rollspelande" En SL behöver inte vara snällare mot en RP bara för att denna varit med ett bra tag vilket kan leda till större press på spelarna.
6, Sannolikhetslära & trovärdighet: Hur stor är risken att samma grupp av människor skulle råka ut för hemskheter, exempelvis insikter i "Cthulhu mythos" eller revor i illusionen, flera gånger då merparten av människorna i respektive kampanjvärld aldrig råkar ut för detta.
7, Incitament: Med specialdesignade karaktärer slipper man fåniga inledningar av typen "ja, ni sitter på ett värds hus då en man kommer in och ger er ett uppdrag". Alla karaktärer har sina egna, förhoppningsvis trovärdiga anledningar att tex hjälpa dr Kamenski.
Detta är bara några av fördelarna med att använda sig av färdiga karaktärer. Alla argument är väl inte helgjutna, men funkar för mig och mina spelgrupper. Men i slutändan är det upp till SL och spelgruppen. Smaken är som baken - full av skit... eller nå't
Jag föredrar färdiggjorda karaktärer därför att:
1, rent rollspelsmässigt är det en större utmaning att få en karaktär en kvart före spelstart och försöka gestalta denna på ett bra sätt, jämfört med att själv hitta på en karaktär, då man ofta undviker karaktärsdrag som man anser sig ha svårt att gestalta.
2, Egna karaktärer hamnar ofta mer eller mindre omedvetet i samma fåra. Vissa spelar helt enkelt bara slagskämpar, andra bara smidiga tjuvar (eller varianter på dessa). Men med färdiga karaktärer kan man få spela saker man aldrig i sitt liv haft en tanke på att spela.
3, Man slipper sitta och vänta i två timmar på att alla ska göra karaktärer. Och då är RPna ofta bara menlösa siffror. Att skapa en trovärdig och intressant personlighet & bakgrundshistoria tar ofta ännu längre tid.
4, SL kan på förhand läsa igenom karaktärerna och få järnkoll på dessa samt få tips på hur han/hon kan spela ut karaktärerna mot varandra.
5, "En bra död är bättre än dåligt rollspelande" En SL behöver inte vara snällare mot en RP bara för att denna varit med ett bra tag vilket kan leda till större press på spelarna.
6, Sannolikhetslära & trovärdighet: Hur stor är risken att samma grupp av människor skulle råka ut för hemskheter, exempelvis insikter i "Cthulhu mythos" eller revor i illusionen, flera gånger då merparten av människorna i respektive kampanjvärld aldrig råkar ut för detta.
7, Incitament: Med specialdesignade karaktärer slipper man fåniga inledningar av typen "ja, ni sitter på ett värds hus då en man kommer in och ger er ett uppdrag". Alla karaktärer har sina egna, förhoppningsvis trovärdiga anledningar att tex hjälpa dr Kamenski.
Detta är bara några av fördelarna med att använda sig av färdiga karaktärer. Alla argument är väl inte helgjutna, men funkar för mig och mina spelgrupper. Men i slutändan är det upp till SL och spelgruppen. Smaken är som baken - full av skit... eller nå't
sluper
Swordsman
Hur det ärn är & apropå ingenting
De klart bästa färdiga scenariona görs tvivelsutan av Chaosium (CoC) Riktigt bra prylar även om de är skrivna på ett ganska knepigt sätt. Dessa slår med lätthet allt som mina personliga hatobjekt, white wolf, åstadkommit.
Annars brukar man hitta ett och annat guldkorn bland gamla konventsäventyr. De tveklöst två bästa äventyren jag någonsin spelat är konventsprylar. Så jag rekommenderar sådeles "Glasfönster" (systemlöst, från MittCon nittinå'nting) och "Midvintersaga" (systemlöst, från JulCon 2000, Linus Andersson tror författaren heter)
De klart bästa färdiga scenariona görs tvivelsutan av Chaosium (CoC) Riktigt bra prylar även om de är skrivna på ett ganska knepigt sätt. Dessa slår med lätthet allt som mina personliga hatobjekt, white wolf, åstadkommit.
Annars brukar man hitta ett och annat guldkorn bland gamla konventsäventyr. De tveklöst två bästa äventyren jag någonsin spelat är konventsprylar. Så jag rekommenderar sådeles "Glasfönster" (systemlöst, från MittCon nittinå'nting) och "Midvintersaga" (systemlöst, från JulCon 2000, Linus Andersson tror författaren heter)