KÖPES Söker material till Inquisitor (2001)regelbok, supplement, expansionsmaterial!!

[InquisitorKael]

Hej!
Jag letar efter material till Games Workshops klassiska rollspel Inquisitor från 2001 främst regelboken, supplement och expansionsmaterial (inte figurer). Har du något liggande som du kan tänka dig att sälja? Hör gärna av dig! Jag är seriös samlare och väldigt intresserad av att köpa.

Mvh!

 

[Jim Profit]

...har det kommit ut något förrutom just regelboken?

 

[InquisitorKael]

...har det kommit ut något förrutom just regelboken?

Ja.
https://wh40k.lexicanum.com/wiki/Inquisitor_(game)

 

[entomophobiac]

Ja.
https://wh40k.lexicanum.com/wiki/Inquisitor_(game)

Enligt den där var boken hårdpärm, men jag tror aldrig jag ett någon hårdpärm? Kanske kom senare i så fall. Brukar gå att hitta dem på brittiska Ebay (ebay.co.uk) för inte allt för blodig peng.

De sourcebooks som släpptes tror jag också bara släpptes som pdf:er. Men däremot var ju Exterminatus tryckt i tio nummer eller nåt sånt.

Spelet dog ju relativt fort.

 

[InquisitorKael]

Enligt den där var boken hårdpärm, men jag tror aldrig jag ett någon hårdpärm? Kanske kom senare i så fall. Brukar gå att hitta dem på brittiska Ebay (ebay.co.uk) för inte allt för blodig peng.

De sourcebooks som släpptes tror jag också bara släpptes som pdf:er. Men däremot var ju Exterminatus tryckt i tio nummer eller nåt sånt.

Spelet dog ju relativt fort

Precis som du säger så verkar den vanliga regelboken ha släppts i mjukpärm, även om det ryktas om en hårdpärmsversion i begränsad upplaga men jag har aldrig sett den själv.

Thorian Sourcebook släpptes vad jag förstått i fysisk form via Mail Order, men i väldigt små mängder, så den är riktigt svår att hitta idag. Exterminatus trycktes ju som du säger i flera nummer har du eller någon annan här dem liggande, fysiskt eller digitalt, så är jag mycket intresserad av att köpa eller få kopior.

Det är mycket mystik och kult kring det här spelet vilket ger en större anledning till varför jag söker efter det med ljus och lyckta. Absolut Ebay kan va värt ett försök men jag föredrar att kolla i dom svenska forumen och Tradera. Ebay är sista utvägen.

 

[entomophobiac]

Det är mycket mystik och kult kring det här spelet vilket ger en större anledning till varför jag söker efter det med ljus och lyckta. Absolut Ebay kan va värt ett försök men jag föredrar att kolla i dom svenska forumen och Tradera. Ebay är sista utvägen.

Jag blev mest nyfiken på det, för jag kände att den där wikisidan inte riktigt stämde. Spelet dog som sagt nästan direkt. Kom ju ut under några år där GW experimenterade en hel del, med allt från fjärde utgåvan av 40K till Battlefleet Gothic till Mordheim. Flera av de spelen var riktigt coola, men fick aldrig någon riktig following.

Har tyvärr inget att sälja, däremot.

 

[InquisitorKael]

Jag blev mest nyfiken på det, för jag kände att den där wikisidan inte riktigt stämde. Spelet dog som sagt nästan direkt. Kom ju ut under några år där GW experimenterade en hel del, med allt från fjärde utgåvan av 40K till Battlefleet Gothic till Mordheim. Flera av de spelen var riktigt coola, men fick aldrig någon riktig following.

Har tyvärr inget att sälja, däremot.

Har du erfarenhet utav att spela spelet?

 

[entomophobiac]

Har du erfarenhet utav att spela spelet?

Ja! Alltså, jag har regelboken kvar fortfarande. Vi spelade det lite när det kom men hade knappast råd med några av de stora modellerna som släpptes. Minns inte jättemycket av det, men har för mig att det har en kombination av d100-slag och d6-pölar och var lite mer rollspelsnära än andra skirmishspel. Tror vi saknade bra system för att skapa scenarier eller liknande scenariostruktur av det slag som Necromunda hade.

 

[InquisitorKael]

Ja! Alltså, jag har regelboken kvar fortfarande. Vi spelade det lite när det kom men hade knappast råd med några av de stora modellerna som släpptes. Minns inte jättemycket av det, men har för mig att det har en kombination av d100-slag och d6-pölar och var lite mer rollspelsnära än andra skirmishspel. Tror vi saknade bra system för att skapa scenarier eller liknande scenariostruktur av det slag som Necromunda hade.

Fan vad intressant. Ja apropå figurerna i 54mm istället för klassiska 28mm måste ha varit en breakdealer för en del kan jag tänka mig, när det gäller terräng bygge och sådant. Men modellbygget underlättar då man kan lägga till mera detaljer och ta sin tid på sin figur. Lättare med andra ord som konverteringar och kitbashing. Finns ett community som heter inq28 som då skiftar storlek från 54mm till 28mm och lirar. Har sett en del av vissa personers verk och dom fängslar verkligen den där tonen om hopplöshet och smutsig ton. Typisk John Blanche färger och feeling.

Var ut och tittade nu på Ebay och såg priserna på modellerna kan ligga runt 700-800 kr styck. Samlarvärde absolut. Otroliga modeller faktiskt en helt annan feeling på dom än nuvarande gws modeller som släpps.

 

[Rymdhamster]

Mjo, det var ju ett lite ovanligt upplägg. Det var tänkt att vara ett figurspel, men reglerna är absolut tillräckliga för att räknas som fulltfjädrat rollspel.

Det var gjort för att spelas på tre, en spelledare som skrev scenarion och gjorde regelbedömningar, och två spelare med varsitt warband.

Det fanns ingen balanseringsmekanik eller så, utan du satte helt fritt ihop ditt warband i samråd med den där spelledaren och motspelaren. Regelmässigt fanns det inget som hindrade dig från att göra ett warband med 10 space marines. Det krockade lite med alla poängräknande powergamers från 40K-sidan tror jag =D. det plus att de var lite dåliga på att sälja in modellerna. Jag vet att de ofta körde på linjen "det är inte så dyrt, för du behöver bara 4-5 modeller", men det gick inte riktigt hem då de 4-5 modellerna sammanlagt kostade mer än en hel standardarmé till 40K gjorde.

Många körde istället på bara två spelare som satte ihop scenarion tillsammans och diskuterade fram vad de tyckte var rimliga regelbedömningar från gång till gång. Vi försökte köra på det sättet med 28mm-gubbar ett par gånger, men vi var lite för tävlingsinritkade på den tiden för att det skulle funka.

Vet att många helt enkelt körde med 54mm-figurer men med sin vanliga 28mm-terräng. Det är ju inte all terräng som funkar, men förvånansvärt mycket funkade rätt bra!

Tror det kom ett försök till att göra ett poängköpessystem för att försöka balansera warbands lite efter ett tag som jag hört var rätt okej, men det var nog lite för lite, lite för sent för att vinna över många.

Jäkligt coola battle reports i white dwarf dock. Inquisitorartiklarna var alltid mina favoriter i den tidningen!

Jag tycker dock att förutom som kuriosa, om det nu är ett fakiskt rollspel man vill ha, så tror jag att man har betydligt bättre användning av något av de faktiska rollspel som släppts. Antingen Dark Heresy och alla avarter, eller ännu bättre Imperium Maledictum.

Jag hade nog börjat med att googla efter PDF:er av materialet och ta en titt om det känns värt det innan jag la några pengar på det.

 

[entomophobiac]

Fan vad intressant. Ja apropå figurerna i 54mm istället för klassiska 28mm måste ha varit en breakdealer för en del kan jag tänka mig, när det gäller terräng bygge och sådant.

Ska jag vara ärlig tycker jag inte spelet lyckas så bra med att vara "mer rollspel" heller. Det tar ett tydligt steg bort från det kompetitiva spelandet genom att helt sakna poängbalansering eller andra system, men det saknar också verktyg för att liksom göra något med det. Du slumpar fram egenskaper för nya karaktärer. Så du kan absolut ha karaktärer som är bättre eller sämre, vilket går rakt emot samtidens figurspel där det åtminstone på startbrädet fanns en tanke om balansering. Även om det ju bör nämnas att både Mordheim och Necromunda var omtalade som rättså trasiga spel balansmässigt, så på sätt och vis är det väl något som Inquisitor helt enkelt accepterade.

Majoriteten av regelboken (grävde fram den ur förrådet precis) är egentligen bara olika stridshandlingar och flufftext. Du får inget som ger dig någon riktning, så allt du har att utgå från blir ju egentligen de övriga figurspelen och exemplen i boken. Som främst kretsar kring de figurer som såldes, i praktiken.

Det var tänkt att vara ett figurspel, men reglerna är absolut tillräckliga för att räknas som fulltfjädrat rollspel.

Jag skulle snarare mena att det inte är tillräckligt för att vara vare sig figurspel eller rollspel utan liksom fastnat med en fot i vardera läger och inte committat riktigt.

Det hade behövts vettiga scenarier, vettiga idéer kring vad målet med spelet är. Som allra minst vettiga verktyg för en SL att skapa sina egna mål, som inte bara är "använd din fantasti"-typen av tips.

Reglerna är rättså slappa, även om det har ett par intressanta tankar. Men de mest omfattande reglerna rör ju prylar och vapen.

Som produkt är det helt enkelt inte jättebra.

 

[InquisitorKael]

Mjo, det var ju ett lite ovanligt upplägg. Det var tänkt att vara ett figurspel, men reglerna är absolut tillräckliga för att räknas som fulltfjädrat rollspel.

Det var gjort för att spelas på tre, en spelledare som skrev scenarion och gjorde regelbedömningar, och två spelare med varsitt warband.

Det fanns ingen balanseringsmekanik eller så, utan du satte helt fritt ihop ditt warband i samråd med den där spelledaren och motspelaren. Regelmässigt fanns det inget som hindrade dig från att göra ett warband med 10 space marines. Det krockade lite med alla poängräknande powergamers från 40K-sidan tror jag =D. det plus att de var lite dåliga på att sälja in modellerna. Jag vet att de ofta körde på linjen "det är inte så dyrt, för du behöver bara 4-5 modeller", men det gick inte riktigt hem då de 4-5 modellerna sammanlagt kostade mer än en hel standardarmé till 40K gjorde.

Många körde istället på bara två spelare som satte ihop scenarion tillsammans och diskuterade fram vad de tyckte var rimliga regelbedömningar från gång till gång. Vi försökte köra på det sättet med 28mm-gubbar ett par gånger, men vi var lite för tävlingsinritkade på den tiden för att det skulle funka.

Vet att många helt enkelt körde med 54mm-figurer men med sin vanliga 28mm-terräng. Det är ju inte all terräng som funkar, men förvånansvärt mycket funkade rätt bra!

Tror det kom ett försök till att göra ett poängköpessystem för att försöka balansera warbands lite efter ett tag som jag hört var rätt okej, men det var nog lite för lite, lite för sent för att vinna över många.

Jäkligt coola battle reports i white dwarf dock. Inquisitorartiklarna var alltid mina favoriter i den tidningen!

Jag tycker dock att förutom som kuriosa, om det nu är ett fakiskt rollspel man vill ha, så tror jag att man har betydligt bättre användning av något av de faktiska rollspel som släppts. Antingen Dark Heresy och alla avarter, eller ännu bättre Imperium Maledictum.

Jag hade nog börjat med att googla efter PDF:er av materialet och ta en titt om det känns värt det innan jag la några pengar på det.

Tack för din input! Jag tycker du sätter fingret på något viktigt att spelet i grunden var tänkt som en narrativ plattform, inte ett balanserat system. Det är kanske också det som gör det så fascinerande i efterhand.

Den här fria strukturen, där du bygger hela warband, mål och moral själv i samförstånd med spelledare eller medspelare, gör att det nästan känns mer som ett konstnärligt samarbete än ett traditionellt spel. Jag förstår absolut att det inte landade hos alla när det släpptes men i en tid där mycket inom hobbyn är optimerat och paketerat, tycker jag det är befriande med något som kräver att man tänker utanför ramarna lite gran.

För mig handlar det inte om att hitta det mest spelbara systemet, utan om att skapa berättelser som sitter kvar efteråt där reglerna är verktyg.

 

[InquisitorKael]

Ska jag vara ärlig tycker jag inte spelet lyckas så bra med att vara "mer rollspel" heller. Det tar ett tydligt steg bort från det kompetitiva spelandet genom att helt sakna poängbalansering eller andra system, men det saknar också verktyg för att liksom göra något med det. Du slumpar fram egenskaper för nya karaktärer. Så du kan absolut ha karaktärer som är bättre eller sämre, vilket går rakt emot samtidens figurspel där det åtminstone på startbrädet fanns en tanke om balansering. Även om det ju bör nämnas att både Mordheim och Necromunda var omtalade som rättså trasiga spel balansmässigt, så på sätt och vis är det väl något som Inquisitor helt enkelt accepterade.

Majoriteten av regelboken (grävde fram den ur förrådet precis) är egentligen bara olika stridshandlingar och flufftext. Du får inget som ger dig någon riktning, så allt du har att utgå från blir ju egentligen de övriga figurspelen och exemplen i boken. Som främst kretsar kring de figurer som såldes, i praktiken.


Jag skulle snarare mena att det inte är tillräckligt för att vara vare sig figurspel eller rollspel utan liksom fastnat med en fot i vardera läger och inte committat riktigt.

Det hade behövts vettiga scenarier, vettiga idéer kring vad målet med spelet är. Som allra minst vettiga verktyg för en SL att skapa sina egna mål, som inte bara är "använd din fantasti"-typen av tips.

Reglerna är rättså slappa, även om det har ett par intressanta tankar. Men de mest omfattande reglerna rör ju prylar och vapen.

Som produkt är det helt enkelt inte jättebra.

Jag uppskattar verkligen att du tog dig tid att gå igenom boken igen det säger något om hur spelet ändå lämnat ett intryck. Jag håller med dig om att det saknas strukturella verktyg, och att det lämnar mycket i spelarnas händer. Men kanske är det just den bristen som gör att man får äga upplevelsen själv.

Du har helt rätt i att mycket av regelmassan kretsar kring utrustning, vapen och skademekanik. Men för mig och många inom Inq28-scenen är det just bakgrunds historierna, estetiken och möjligheten att forma sin egen värld som gör det intressant.

Det känns inte som ett komplett spel, utan som en plattform där man själv får tolka och fylla i luckorna lite som att gräva fram något gammalt och ge det nytt liv.

 

[Rymdhamster]

Jag skulle snarare mena att det inte är tillräckligt för att vara vare sig figurspel eller rollspel

Jag sa inte vad det var, utan vad det var tänkt att vara

I likhet med Hasbro tror jag dock de felbedömde sin publik en smula. Men till skillnad från Hasbro tror jag de gjorde misstaget att överskatta sin publik =D.

Men bättre scenaraion och att bygga bort SL hade räckt långt.

 

[entomophobiac]

Det känns inte som ett komplett spel, utan som en plattform där man själv får tolka och fylla i luckorna lite som att gräva fram något gammalt och ge det nytt liv.

Om jag jämför med mer renodlade skirmishspel så saknas struktur.

Om jag jämför med rollspel Standardmall A där du förväntas spela officiella äventyr så saknas officiella äventyr.

Om jag jämför med mer öppna rollspel så saknas verktyg.

Om jag jämför med äldre krigsspel, som ofta också kan ha en rätt öppen struktur, så saknas reglerna för det.

Sen köper jag att den som är ett stort fan av 40K eller fenomen i den spelvärlden kan uppskatta spelet ändå, för då går det att fylla i luckorna själva, men det hör ju också till saken att spelet är mer än 20 år gammalt och kom ut innan spelvärlden hunnit bli så omfattande som den är idag.

När det kom var det nog i praktiken som @Rymdhamster är inne på, att spelet saknade publik och/eller missade sin tilltänkta publik. Figurerna var också väldigt dyra och för stora för att kombineras med det folk redan spelade. Dock går det utmärkt att spela med 28mm-figurer, eftersom spelet listar alla avstånd i "yards" och du därför kan konvertera till tum eller centimeter bäst du vill.

Tror att min idealversion av Inquisitor hade fokuserat mer på karaktärer genom att göra det mer varierat, samt verktyg för att sätta upp olika former av konflikter. Ett spel som, istället för att försöka sälja nya figurer, kunnat luta sig mot övriga spel och forma en sorts narrativt lim mellan dem. Mycket sånt kom ju några år senare, med 40K-rollspelen, men de är ju också otroligt mycket mer komplicerade än Inquisitor.

Det fanns ett intressant frö i det här spelet, det är jag helt med på, men det är nog ett av många spel genom årtiondena som helt enkelt är en bättre idé än genomförande.

 

[InquisitorKael]

Svar till Entomophobic.

Det du skriver summerar ganska exakt hur jag själv ser på det bara att du uttrycker det mycket mer nyktert och med mer erfarenhet i ryggen. För mig är det inte att Inquisitor är “bra” i egentlig mening, utan att det bär på en viss ton och potential som jag inte hittar i andra system. Och det är nog precis som du säger: det är mer en idé än en färdig produkt.

Just att det saknar allt det där struktur, verktyg, riktning gör att man nästan blir tvungen att tänka fritt om man ska använda det. Det funkar nog bara om man redan har ett förhållande till 40K-universumet, och framför allt om man är sugen på att skapa något eget i gränslandet mellan skirmish, drama och estetik. För den som bara vill spela ett smidigt system är det ju fullständigt hopplöst, haha.

Men den där tanken du nämner om att det hade kunnat fungera som ett narrativt lim mellan andra GW-spel den träffade verkligen rätt. Tänk om det faktiskt hade fått leva vidare i samspel med rollspelen eller Black Library-fluffet, istället för att dö som ett för stort format med för dyra figurer. Det är kanske där Inq28-scenen försöker ta vid, i skuggan av det som kunde ha blivit.

Jag gillar hur du sätter ord på det där “intressanta fröet” det är precis det jag själv vill gräva runt i, även om jag vet att det är bland rötter, rost och gammal skräp man får leta.

 

[Jim Profit]

Vi spelar något liknande relativt ofta (nu på Lincon avslutar vi en stor kampanj), men med helt annat system. Inte nog med tillkortakommandena som nämns ovan, det som finns av systemet är dessutom erbarmligt dåligt... (allt från stort till litet, där det kanske mest citerade är att det gör mer skada att kasta vissa vapen på fienden än att skjuta med dem...)

Jag har aldrig sett någon av kampanjböckerna med egna ögon; de är otroligt sällsynta. (Och jag har hållit utkik i tjugo år...)

Du har ögonen på den stora FB-gruppen dedikerad till "Inq28", gissar jag?

 

[InquisitorKael]

Jo, jag har hört det där om reglerna och det ligger nog mycket i det. Vissa saker verkar verkligen vara helt skeva, men det är egentligen inte reglerna som lockar mig mest.

För mig handlar det mer om stämningen hela känslan av ett ruttnande Imperium, där inkvisitorer och fördömda själar försöker hålla samman spillrorna med våld och tro. Jag håller just nu på med ett eget projekt kring en penal warband ledd av en inkvisitor med en väldigt rak men hård syn på rättvisa mycket skuld, botgöring och fanatism.

Och även om systemet i sig verkar trasigt, så tänker jag att det ändå kan vara värt att sätta sig in i ordentligt. Man kanske hittar ett sätt att balansera upp det på sikt när man väl verkligen förstår hur allt hänger ihop.

Och gällande Inq28 så är det scenen rent generellt jag har haft turen att upptäcka. Jag använder inte FB eller IG så jag blir en aning begränsad i att ta del utav inspirationer samt idéer där. Men för att kompensera upp det så finns det forum som dedikerar sig hel hjärtat till Ing28.

Här är länk till forumet: https://www.the-conclave.co.uk/forum/

 

[Jim Profit]

Ah, men då är det bara att komma till Linköping i helgen så får du ta del av "härligheten"! (Härom året var vi faktiskt uppe i Östersund och arrade, det borde vi göra igen!)