Något vi utforskade någon gång var steget efter att sätta mål för spelandet, dvs. hur når vi målet, och hur det gick in i gruppkoncept och karaktärsskapande. Om spelgruppen exempelvis vill ha fokus på att hitta skatter och besegra monster är det rimligt att sätta ihop en grupp av tjuvar, dumdristiga krigare och möjligen någon historiker som letar efter artefakter. Om de snarare vill ha fokus på episka hjältedåd och att rädda världen kan det passa bättre att bygga kring något slags riddare, munkar eller karaktärer med stark förankring i det folk som ska räddas. Här kan det också vara bra att spelledaren är tydlig med vad som redan ligger i kampanjens ramar. Om hen redan har preppat en kampanj som handlar om att lösa något mysterium i en skog är det synd om spelarna börjar skapa en besättning på en båt. Det är så klart självklarheter, men något som jag tycker inte alltid får tillräckligt utrymme och eftertanke. Ganska ofta upplever jag att man en bit in i en kampanj inser att karaktären inte riktigt samspelar med den.