Nekromanti Rymdens väldighet

sirfrog

Warrior
Joined
29 May 2011
Messages
230
Location
Elsweyr
Förvånansvärt korrekt information relevant till universums enormhet:
<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/buqtdpuZxvk"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/buqtdpuZxvk" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>
 

kefka

Hero
Joined
17 May 2000
Messages
802
Kefka said:
Detta var exakt min poäng. Det är omöjligt för en mottagare att se om nàgon pàverkat partikeln, eftersom sà fort han tittar pàverkar han den själv
Jag svarar pà mig själv :gremsmile:. Har tänkt pà detta, och jag tror det skulle kunna fungera i teorin om 1: tvà partiklar àtergàr till att "slumpmässigt" spinn när de inte längre observeras, 2: man kan fortsätta observera en partikel hur länge man vill och pà sà sätt làsa dess spinn (givetvis antar vi att vi kan hàlla partiklarna sammanflätade hur länge som helst).

En kommunikation skulle dà kunna ske genom att sändaren A, observerar partiklen, om han fàr dett spinn han är nöjd med fortsätter han observera partikeln och "làser" den. Om han inte ser det spinn han vill ha slutar han observera den och väntar ett tag för att sedan observera den pà nytt, och sà vidare tills han fàr det önskade resultatet och "làser" partiklen. Mottagaren B undersöker partiklen vid förutbestämmda tidsintervall, tillräckligt stora sà att A har tid att làsa partilken som han vill. Dà skulle det vara möjligt att sända meddelanden till varandra.

Sändaren skulle dock inte gà att stänga av utan fà stà och sända ett tomt meddelande för det mesta. Kommunikation skulle ocksà bara fungera i en riktning, sà en andra uppsättning behövs för att skicka meddelanden àt andra hàllet.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,880
Location
Barcelona
Kefka said:
1: tvà partiklar àtergàr till att "slumpmässigt" spinn när de inte längre observeras
Det var länge sedan jag studerade kvantmekanik, men jag är ganska säker på att detta inte är fallet. Vågfunktionen kollapsar vid observation, det kräver inte fortsatt observation för att hålla den fortsatt kollapsad.
 

kefka

Hero
Joined
17 May 2000
Messages
802
Det var länge sedan jag studerade kvantmekanik, men jag är ganska säker på att detta inte är fallet. Vågfunktionen kollapsar vid observation, det kräver inte fortsatt observation för att hålla den fortsatt kollapsad.
Mycket möjligt, jag vet inte exakt hur det förhàller sig. Kanske det finns nàgon kunnig pà forumet? (läs: hjälp :gremwink: ) Hursomhelst, jag tror inte att det skulle vara praktiskt möjligt att skapa överljus- kommunikation med kvantsammanflätning, utan ser det hela mer som ett intressant tankeexperiment.
 

kefka

Hero
Joined
17 May 2000
Messages
802
kefka said:
Det var länge sedan jag studerade kvantmekanik, men jag är ganska säker på att detta inte är fallet. Vågfunktionen kollapsar vid observation, det kräver inte fortsatt observation för att hålla den fortsatt kollapsad.
Mycket möjligt, jag vet inte exakt hur det förhàller sig. Kanske det finns nàgon kunnig pà forumet? (läs: hjälp :gremwink: ) Hursomhelst, jag tror inte att det skulle vara praktiskt möjligt att skapa överljus- kommunikation med kvantsammanflätning, utan ser det hela mer som ett intressant tankeexperiment.
Nu har jag kollat upp det, det verkar som om sammanflätningen bryts i samband med observationen, sà överljuskommunikation är verkligen omöjligt (vilket iofs är väntat :gremfrown: ). Men om vi struntar i alla smà detaljer skulle de kunna leda till häftiga situationer. En engàngssändare som förbrukas när man använder den. Det skulle ge en del intressanta avvägningar i rollspel. Det fjärran rymdskeppet, den avlägsna kolonien som bara kan skicka ett meddelande till hemplaneten. När ska det skickas?, vad är viktigt nog?

P.S Hur förhàller sig kausualiteten mot överljuskommunikation egentligen?
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Pratet kring Ashen Stars har fått mig att fundera lite. Det tillsammans med Trails of Cthulhu och lite Alastair Reynolds börjar kokas ihop nu.

Grundtanken är att människor inte har hört ett pip från utomjordiska civilisationer. Inte ens von Neumann-sonder. Orsaken till att vi inte har hört något pip är att civilisationer har en tendens att gå över till lågeffektssändningar efter något sekel allt eftersom elektronik blir mindre och effektivare, och orsaken till att vi inte träffar på några flygande tefat eller von Neumann-sonder är... well, de tillåts inte.

För någonstans där ute finns en maskinintelligens. "Intelligens" är kanske inte rätt ord, eftersom den inte har självmedvetande om det inte verkligen behövs, men dess uppgift är att se till att det finns användbar massa nog att begränsa skadan av krocken med Andromeda-galaxen om någon miljard år genom att knuffa undan stjärnor så att de inte slungas ut eller krockar. Och De gör det genom att se till att inga interstellära civilisationer uppstår förrän efter krocken.

Nu har mänskligheten precis börjat bli interstellär, och man har börjat få kontakt med andra civilisationer som lärt sig den hårda vägen att ska man vara insterstellär så måste man vara det i smyg, annars får De upp vittringen efter en. Men man tror förstås inte på de andra civilisationerna - de vill ju förstås bara att vi inte ska utmana deras interstellära monopol. Så vi klompar på som en elefant i en porslinsbutik, och de andra kurar ihop sig och hoppas att den uppmärksamhet som vi ådrar oss inte ska drabba dem.

Samtidigt kommer De närmare, eller så kommer vi närmare Dem. Och vi hittar hela tiden resterna av de tidigare civilisationer som inte riktigt lärt sig att smyga mellan stjärnorna.

---

Stämningen som jag ser framför mig är lite Cthulhu-aktig kosmisk fasa. Vi vet förstås inte (och de andra civilisationerna vet inte heller) vad De är och vad de är ute efter. Förmodligen vet de andra civilisationerna inte mer än att man smyger fram i rymden, tyst och på tå, om man vill överleva, men vilka De är och varför De gör det De gör har man ingen aning om.

Och vi vet inte ens så mycket. Vi vet bara att det finns en klase civilisationer därute som inte vill att vi ska vara så jävla imperialistiska, och vi har börjat upptäcka resterna av andra civilisationer som bara gått under. Och allt eftersom rollpersonerna börjar gräva i det så snubblar de över den där kosmiska fasan.

Jag funderar också på att rymdskepp inte har överljusfart, utan färdas mellan stjärnor i höga relativistiska hastigheter, men ändå såpass lång tid att det tar årtionden för utomstående och år för passagerare och besättning, och att kryofrys således är ett måste. Nanoteknik finns, men inte i form av någon "grå massa" eller "programmerbar materia" - det skulle däremot kunna vara basen i Deras teknologi.

Gelémässigt så funderar jag på att kombinera Ashen Stars med Trails of Cthulhu (och det utan att mer än ha bläddrat i Ashen Stars, men jag har i alla fall en Trails). Fokuset i äventyr blir också mer av Trails än det normala deckarfallet - man kommer i vägen för ett mysterium och undersöker det så långt att man förstår att man har att göra med en kosmisk fasa, och sen springer man så fort man kan åt andra hållet.

Så, ungefär, tror jag att jag skulle göra för att få fram Rymdens Väldighet.
 

Antekvist

Veteran
Joined
12 Mar 2006
Messages
19
Location
Pite
Eclipse Phase

Du anar inte hur nära du är en av de möjliga subplottarna för Eclipse Phase just nu. :gremsmile:
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
Krille said:
(...)
För någonstans där ute finns en maskinintelligens. "Intelligens" är kanske inte rätt ord, eftersom den inte har självmedvetande om det inte verkligen behövs, men dess uppgift är att se till att det finns användbar massa nog att begränsa skadan av krocken med Andromeda-galaxen om någon miljard år genom att knuffa undan stjärnor så att de inte slungas ut eller krockar. Och De gör det genom att se till att inga interstellära civilisationer uppstår förrän efter krocken.

(...)
Det är det här jag blev riktigt sur på Reynolds för...

I hans variant handlade det om metaller - att det skulle finnas tillräckliga mängder för civilisationer som kommer att uppstå efter krocken.

Men det är ju det rakt omvända problemet som uppstår. Ju fler generation 1 och 2 stjärnor som har avverkat sin livslängd, desto mer metaller finns det ju. Däremot finns det en risk att vätet inte längre räcker för en särskilt hög nybildningstakt av stjärnor, efter kollisionen.

(Vad kollisionen i sig gör med vätgasmolnen är svårare att förutse än vad som händer med mer punktformiga massor, som solar. De kan slita sönder de nuvarande koncetrations-"vågorna" och sprida ut dem "löst" över en mycket större galax eller de kan komprimera dem nära galaxens centrum där strålningsnivån är på tok för hög för liv...)

Det är alltså snarare en risk att en sammansmält galax (eller två halvt om halvt sönderslitna galaxer i färd med att återta sin disk-formation efter en nära miss...) består av väldigt mycket metall och väldigt mycket färre unga stjärnor med livsmöjligheter...

Idén med en smygande fasa ja, men välj för sjutton ett motiv som har någon rim och reson... (Eller strunta i det - motivet är en sak vi helt enkelt inte kan begripa.)
 

MLT

Veteran
Joined
14 Jan 2009
Messages
25
Location
GBG
När jag började designa mitt sci-fi spel Cold & Dark så körde jag fast lite i vad som skulle vara "rimligt" rent vetenskapligt men insåg att jag personligen inte brytt mig alltför mycket när det kom till sci-fi spel jag kört. Vare sig det har varit tabletop eller datorspel.


När jag kör Dead Space, Mass Effect eller Trinity så har stämningen alltid tagit överhanden. Jag diskuterade det här lite lätt på Wildfires forum eftersom Chthonian Stars anses vara "hard science fiction" av många. Men det jag undrade då är hur en hel setting kan anses hard sci-fi när den i grunden handlar om rymdmonster? Men återigen så ansåg jag att stämningen var det viktigaste. Självklart finns det en gräns för vad jag accepterar men så länge inget det som beskrivs passar in med resten av spelvärlden brukar jag vara nöjd. Jag hittade ett ganska användbart graderingssystem som har hjälpt mig en del. Graderade mitt som medium på denna skala. Och som nämnts tidigare så är CStars ett coolt spel. Wildifre har dock lite problem för tillfället eftersom Sandstorm Productions verkat dragit sig ur som deras sponsor men jag hoppas att de släpper sin nya version av CStars (The Void) i vilket fall som helst.


I Cold & Dark har jag gjort så att det ofta tar månader att resa. Medans besättningen reser måste de ligga i "stasis" där de varken åldras eller behöver näringsintag. Det är omöjligt att vara vaken under längre resor eftersom metoden som används (kallat Ghost Lines) helt enkelt driver människor galna. Detta sker också när en person eller liten grupp blir alltför isolerade när de är ute i rymden. De drabbas av VPS (Void Psychosis Syndrome). Att bli knäpp som ett resultat av isolation eller att uppleva rymdens storhet för länge tycker jag är en viktig ingrediens. Att vi människor inte riktigt pallar rymdens oändlighet spär på känslan av utsatthet.

Detta är en av anledningarna till att de flesta personer inte tar sig an de längre rymdresorna. Sedan kostar det även en del. Att sedan ha en familj hemma medan du reser försvårar det hela. Din son är nyfödd när du åker och resan tar längre tid än uppgiften du ska utföra när du är framme. Medan du endast är i faktisk aktiv tjänst i några veckor har din son hunnit fylla ett innan du är hemma igen eftersom resan i sig tagit så lång tid.


Det styrande organet GIC (Govermental Industrial Complex) styr hela galaxen som spelet utspelar sig i. De lyckas göra detta någorlunda lyckat via vissa metoder. För det första så har de endast offentliggjort 18 solsystem och även några av dessa är satta under restriktion. Sedan så har de infört ett system som gör det mycket billigare att underhålla och köpa skepp som inte har förmågan till FTL. Dessa "hoppas" istället via GICs egna större skepp vilket i sin tur gör att det blir lättare att hålla koll på befolkningen.


När det kommer till andra intelligenta raser så har mänskligheten endast kommit i kontakt med en. De hjälper oss delvis men håller oss på avstånd. Sedan har vi bara hittat en ras till (inte intelligent dock) som inte vill annat än att utrota oss (de är mer åt Alien/Zerg hållet). Detta i combination med CAV (Caliphrian Aggression Virus, jupp, zombies in space) gör att de flesta människor stannar i kärnsystemen eller de planeter de bor på. Känslan av galaxens storhet är där men att både resor och världarna är såpass farliga gör att de flesta människor inte känner för att åka på upptäcktsresor. Bland de farligaste yrkena ingår gruvarbetare, missionär och skeppsreparatör eftersom dessa ofta tvingas resa långt i yrket. Brottsutredare kan även det vara livsfarligt eftersom dessa skickas iväg till en koloni långt ut i galaxen för att utreda mord. I flera fall sitter de fast tills de plockas upp och att utreda mord i en klaustrofobisk miljö där alla man tvingas bryta bröd med potentiellt kan vara en mördare är psykologiskt påfrestande.

Så även om resor inte tar år och dränerar alla resurser en karaktär har så kostar de och är farliga och tillräckligt långa för att det ska ta emot att resa för de flesta.
 
Top