Du har rätt i att rollspelen står med rötterna i konfliktspelen, men precis som Dnalor skriver så är konfliktspelen sprungna ur det preussiska officerarnas Kriegspiel, då det anses vara det första strategispelet som ämnade emulera verkliga förhållanden på ett slagfält. Även om spelet brukar erkännas som en viktig faktor för att förklara de preussiska officerarnas skicklighet, så har jag hört det som att det ändå spelades som ett sällskapsspel och inte att det togs fram på beställning som ett undervisningsverktyg.
Detsamma kan sägas om de första populära amerikanska konfliktspelen; H.G Wells "Little Wars" och (framförallt) Avalon Hill-Charles Roberts första spel. De var menade som sällskapsspel.
Steget därifrån till rollspelen går mig veterligen som en rätt rak linje genom fantasykrigsspel, Tolkien, individfigurspel, Gygax-rollspel (som inte påminner om modernt rollspel alls - Gygax ville ju att spelarna enbart skulle kommunicera med SL via en "caller" och att utagerande rollgestaltningar skulle stävjas.) och slutligen riktigt rollspelande.
Att militären kan ha använt rollspelsmetoder i sin utbildning, det har jag lätt för att tro, precis som jag vet att de har använt Doom-liknande FPS-spel, men så som jag har förstått rollspelsindustrins framväxt så har inte militära intressen varit närvarande i själva ursprunget. Lika litet som det är US army som sett till att vi fått Castle Wolfenstein 3D och Quake.
Men jag kanske har hört fel? Var fick du den här informationen?