Rollspelspåven dömer dig!

Rollspel är ett outvecklat och outforskat medium som är relativt långt ifrån att hitta sin form och "mogna" som kulturform.
Det är en stor orsak till att sättet vi pratar om rollspel på ofta är så förvirrat och otydligt, och att mycket av de konventioner vi utgår ifrån ofta gör mer skada än nytta, både när vi använder oss av dem och försöker bryta mot dem.

Det finns mycket mer intressant i rollspelens framtid än vad det gör i dess historia, kulturformen är fortfarande ung och dum.
 
Rollspel är ett outvecklat och outforskat medium som är relativt långt ifrån att hitta sin form och "mogna" som kulturform.
Det är en stor orsak till att sättet vi pratar om rollspel på ofta är så förvirrat och otydligt, och att mycket av de konventioner vi utgår ifrån ofta gör mer skada än nytta, både när vi använder oss av dem och försöker bryta mot dem.

Det finns mycket mer intressant i rollspelens framtid än vad det gör i dess historia, kulturformen är fortfarande ung och dum.

Möjligheten att ”försöka samma sak flera gånger” (omstarter och sparspel i tv-spelsvärlden) är tex extremt outforskad! Visst, absolut, det reducerar mängden ”konsekvens”, som många säger sig gilla, men det skulle ge fler konsekvenser !
 
Rollspel är ett outvecklat och outforskat medium som är relativt långt ifrån att hitta sin form och "mogna" som kulturform.
Det är en stor orsak till att sättet vi pratar om rollspel på ofta är så förvirrat och otydligt, och att mycket av de konventioner vi utgår ifrån ofta gör mer skada än nytta, både när vi använder oss av dem och försöker bryta mot dem.

Det finns mycket mer intressant i rollspelens framtid än vad det gör i dess historia, kulturformen är fortfarande ung och dum.

100%! Vi är där filmen var på 1920-talet.
 
Möjligheten att ”försöka samma sak flera gånger” (omstarter och sparspel i tv-spelsvärlden) är tex extremt outforskad! Visst, absolut, det reducerar mängden ”konsekvens”, som många säger sig gilla, men det skulle ge fler konsekvenser !

Ja! Exakt så! 100%. Om man vill se mer om detta kan man ladda ner Påvens äventyr ”Tornet”: https://www.drivethrurpg.com/en/product/285429/tornet

Varje nedladdning räddar en brädspelshedning från rollspelslimbo!
 
Möjligheten att ”försöka samma sak flera gånger” (omstarter och sparspel i tv-spelsvärlden) är tex extremt outforskad! Visst, absolut, det reducerar mängden ”konsekvens”, som många säger sig gilla, men det skulle ge fler konsekvenser !

Det kan jag absolut tänka mig vore ett intressant grepp. Rollspel har ju låtsas om som att film och böcker är bra inspirationskällor i 40 år utan att riktigt få det att funka, så det skadar nog inte att hämta inspiration från betydligt mer närliggande kulturformer som exempelvis TV-spel.
 
Det kan jag absolut tänka mig vore ett intressant grepp. Rollspel har ju låtsas om som att film och böcker är bra inspirationskällor i 40 år utan att riktigt få det att funka, så det skadar nog inte att hämta inspiration från betydligt mer närliggande kulturformer som exempelvis TV-spel.
Precis! Det här är en av anledningarna till att jag tror att rollspel har mycket mer att hämta från skrivkurser än från att läsa färdiga och slutna medier, som film och böcker. Se även: improteater.
 
Nu är inte jag någon påve, men jag kan verkligen tycka att det är fint att se och erkänna hur rollspelen i sin barndom var inspirerade av strids/brädspel (vilket senare inspirerade dator- och tv-spel).

Det betyder inte att man alltid måste spela eller att de första rollspelen är de Sanna Rollspelen - men att det finns ett släktskap som gör det rimligt med datorspelsliknande mekaniker.

(Jag vänder mig alltså mot argumentet ”Om rollspel liknar bräd/dsaorspel är det dåligt!”)
 
Nu är inte jag någon påve, men jag kan verkligen tycka att det är fint att se och erkänna hur rollspelen i sin barndom var inspirerade av strids/brädspel (vilket senare inspirerade dator- och tv-spel).

Och inte bara då - både Ken Rolston och Sandy Petersen tog sina erfarenheter från rollspelsdesign till Elder Scrolls och Doom, respektive.
 
Strid är nästan alltid tråkigt

20% bra strid är jättebra! Den vansinniga paniken när någon drar fram en pistol i Unknown Armies, blodpumpandet när man blåser huvudet av en trollkarl i Delta Green, det snabba dödliga våldet i OSR, en riktigt saftig boss fight i D&D 4ed eller orphan ball i Exalted! Alla jättekul!

Men när striderna suger och är långa och man förlorar saker när det går dåligt? Uselt.

Mitt råd är att hitta en spelledare som är känd för riktigt bra strider och spela en one-shot om våld med dem. Eller, spela lite Kill Team/Mordheim och känn på hur det är när narrativet kommer genom striden.
 
Och inte bara då - både Ken Rolston och Sandy Petersen tog sina erfarenheter från rollspelsdesign till Elder Scrolls och Doom, respektive.

Och kolla mytologin i Elder Scrolls! Den är super RuneQuest inspirerad.
 
Och kolla mytologin i Elder Scrolls! Den är super RuneQuest inspirerad.

Han fick skriva förordet till The Guide to Glorantha, en av alla tiders mest fysiskt imponerande rollspelsprodukter.
 
Back
Top