Rollspelskritiken

verlandes.

rollspelskollektivet
Joined
14 Mar 2017
Messages
1,761
Location
Nyköping
Ibland tänker jag att rollspelshobbyns svårighet att nå bred kulturell status delvis beror på kritikers oförmåga att göra intressanta recensioner. Merdelen av recensioner jag ser, både i text- och videoformat, består främst av en genomgång av rollspelets regelsystem, möjligen med några adverb och adjektiv som ska indikera själva utvärderingen.

Anledningen till att Quinn's Quest så snabbt blivit populär är nog för att hans recensioner snarare handlar om vad spelen vill, hur är de att spela, vad säger de - vad är deras vibe. Inte bara ett drönande om vilka tärningar som används. Han gör ju inget som inte film- och litteraturkritiker gjort i hundra år - men varför är det så få rollspelskritiker som jobbar med att analysera spelens egenhet, snarare än att bara parafrasera deras "How to Play"-kapitel?
 
Han gör ju inget som inte film- och litteraturkritiker gjort i hundra år - men varför är det så få rollspelskritiker som jobbar med att analysera spelens egenhet
Utan att säga emot dig i sak - många recensioner är tråkiga, tänker jag att en stor utmaning är att man måste spela spelet/äventyret för att kunna ha den ingången? Även om undantag finns. Och eftersom ingen väl egentligen kan arbeta med att recensera rollspel så sker spelandet i den vanliga takten (dvs med ens vanliga grupp en gång i veckan).
 
I en värld där rollspel är DIY finns det få personer som faktiskt spelar spelen som dom är tänkta. Quinn låter som ett undantag.
 
man måste spela spelet/äventyret för att kunna ha den ingången?
Fast detta tror jag inte att jag håller med om - jag tycker absolut att en rollspelsbok kan värderas utifrån sig själv, utan att behöva spelas. Boken är ju spelledarvänd och det finns massvis som går att diskutera utan att den har kommit till bords. En van spelledare kan därtill identifiera saker i reglerna/äventyret/supplementet som kan recenseras utan att nödvändigtvis ha testat dem. Podcasten Between Two Cairns har denna ingång och deras recensioner av äventyrsmoduler är både välformulerade och uttömmande.

Sen, lite som @Rickard är inne på, så är det i sin o-spelade form som rollspelsprodukten är statisk. Vid spelborden kommer upplevelsen skilja sig beroende på massvis av variablar: spelledarens stil, husregler, spelarnas nycker osv. Boken är boken och innehåller idéer som kan diskuteras.
 
Last edited:
varför är det så få rollspelskritiker som jobbar med att analysera spelens egenhet, snarare än att bara parafrasera deras "How to Play"-kapitel?
För att ingen gör det professionellt, med tillbörlig integritet, utan av entusiasm för hobbyn som hobby. “Enthusiast press”.

Samma problem finns i hela spelvärlden i praktiken, där saker inte recenseras utifrån sina kvaliteter utan utifrån recensentens idé om vad saken är och åsikter om den idén.

Som Tom Chick, spelrecensent, också uttryckt det:

“People tend to judge opinions based not on their insight, but on whether they agree with that opinion. A good review isn't a good review. It's a review you agree with.”
 
där saker inte recenseras utifrån sina kvaliteter utan utifrån recensentens idé om vad saken är och åsikter om den idén.
Detta är ju en sanning om kritik överlag, konst är inte mätbart (eller åtminstone inte på det sätt som vi oftast diskuterar mätbarhet). Men jag tycker fortfarande att det vore ~trevligt~ om rollspelskritiken skapade ett vokabulär, på samma sätt som t.ex. film- och litteraturkritiken har gjort. Kritikens roll i en konstforms varande och växande kan inte underskattas.
Sen är rollspel ju en ung konstform, så det jag uttrycker kommer ju lite ur brist på tålamod, men tycker det likafullt kan diskuteras.
 
Samma problem finns i hela spelvärlden i praktiken, där saker inte recenseras utifrån sina kvaliteter utan utifrån recensentens idé om vad saken är och åsikter om den idén.
Särskilt som rollspel är en identitetsmarkör. Vissa spelar Kult för att göra ett statement. Jag skrev det skämtsamt i en annan tråd men det finns allvar i det också.

Ju tidigare folk inser "rollspel som identitetsmarkör", desto bättre blir diskussionerna kring rollspel. Att kunna ta ett avstånd från "jaget" och se på rollspel mer objektivt från olika perspektiv.

Som jag redan påpekat: få personer kan göra detta.
 
Last edited:
Men jag tycker fortfarande att det vore ~trevligt~ om rollspelskritiken skapade ett vokabulär, på samma sätt som t.ex. film- och litteraturkritiken har gjort.
Jag tror det är närmast omöjligt, eftersom spel saknar motsvarande formell akademisk diskurs och spelhobbyns kvaliteter dessutom är fundamentalt subjektiva. Person A kan tycka EON är det bästa som finns, medan Person B hellre skär av sig sin högerarm än rullar ObT6. Ingen av dem har fel.

Se bara på samtal här. Vi kan inte ens enas om vad enstaka ord innebär. Föreställ dig då att skapa en hel vokabulär. :D
 
Jag tror det är närmast omöjligt, eftersom spel saknar motsvarande formell akademisk diskurs och spelhobbyns kvaliteter dessutom är fundamentalt subjektiva. Person A kan tycka EON är det bästa som finns, medan Person B hellre skär av sig sin högerarm än rullar ObT6. Ingen av dem har fel.

Se bara på samtal här. Vi kan inte ens enas om vad enstaka ord innebär. Föreställ dig då att skapa en hel vokabulär. :D
Men är inte det en feature, snarare än en bug? Åsikter går ju isär även i film och teater. Värderingen kommer variera, men att skaffa sig en begreppsappartur att diskutera spelen på är ju inte en omöjlighet!

edit: med ett gemensamt vokabulär och begreppsapparatur är det alltså inte objektivitet jag eftersöker, det går inte. Det jag menar är att man ska ha ett gemensamt språk för att diskutera sina åsikter och därigenom kunna skapa en diskurs.
 
Last edited:
Det känns att vad du efterfrågar är någon som gör en New Journalism take på rollspels recensioner. Vilket hade varit kul!

Jag tycker det finns många bra rollspels recensioner men att de är för nichade eftersom rollspel är så litet som hobby. Men för att ge några exempel, Ludonarrative Dissidents har tre erfarna speldesigners som recenserar spel på djupet, Between two Cairns gör superintressanta djuprecensioner om OSR moduler och Tenfootpole.org gör de brutalaste äventyraste recensionera på marknaden som ofta är fulla med insikter.
 
Det jag menar är att man ska ha ett gemensamt språk för att diskutera sina åsikter och därigenom kunna skapa en diskurs.
Jag upplever helt enkelt inte att det är ett fruktsamt sätt att diskutera spel. Det finns ju informella försök, e.g. Big Model, kring rollspel, men jag tycker ofta de leder till att vokabulären diskuteras istället för spelet som utsätts för vokabulären.

Försöker överlag undvika uttryck som "sandlåda" eller "narrativ", och så vidare, just därför.
 
Försöker överlag undvika uttryck som "sandlåda" eller "narrativ", och så vidare, just därför.
Det jag jag menar är att en mer utvecklad rollspelskritik hade kunnat vara något annat än bara en värderande instans. Hur vi läser Shakespeare beror på den diskussion som finns kring honom och den diskussionen sker till stor del inom kritiken.

Sen finns det ju en styrka att hobbyn inte vill ställa sig jämte andra konstformer - men just här och idag är jag mest trött på youtuberecensioner som inte tillför något annat än att beskriva spelen och sätta ett sifferbetyg på dem. Tycker inte det fortsätter hobbyn, helt enkelt.
 
Last edited:
Sen finns det ju en styrka att hobbyn inte vill ställa sig jämte andra konstformen - men just här och idag är jag mest trött på youtuberecensioner som inte tillför något annat än att beskriva spelen och sätta ett sifferbetyg på dem. Tycker inte det fortgår hobbyn, helt enkelt.
Det tror jag bottnar mer i samtidens hysteri över "content", där kvantitet blivit kvalitet, och det ofta handlar om att hitta fler saker att klicka tumme upp eller tumme ned på. Målet är inte analys eller information utan engagemang.
 
Det tror jag bottnar mer i samtidens hysteri över "content", där kvantitet blivit kvalitet, och det ofta handlar om att hitta fler saker att klicka tumme upp eller tumme ned på. Målet är inte analys eller information utan engagemang.
(min tumme upp på ditt inlägg var obs inte ironisk)
 
Last edited:
[..] tänker jag att en stor utmaning är att man måste spela spelet/äventyret för att kunna ha den ingången?
Fast detta tror jag inte att jag håller med om [..]
Jag håller med Bifur här, jag tror att det är svårt att göra bra innehåll utan att ha spelat spelet. Visst, spelet påverkas av gruppen man är med men samtidigt kan det vara många saker som när man läser dem verkar bra men som inte funkar i spel och tvärt om.

Utan att ha spelat det så blir det lätt att man pratar om det man vet, papperskvalitet, hur snygga bilderna är mm som egentligen är ganska oviktig för spelupplevelsen. Då rollspel är ett långsamt medium i avseende att man måste läsa minst en (oftast) ganska tjock bok, samla kompisar och kanske spela någon gång innan man kan ge ett korrekt omdöme och då kanske man missar den stora klickvågen.

Jämför man med brädspel så har recensenterna i princip alltid spelat spelet även om de också fokuserar mycket på komponenter.
Jag håller med om att recensioner borde bli mycket bättre, det värsta som finns när man letar efter något är en person som i 20 minuter sitter och bläddrar i en bok där man får känslan att detta är första gången hen ser sidorna.
 
Å andra sidan är en hyfsat torr genomgång ganska exakt det jag behöver för att veta om jag vill köpa ett spel eller inte. För mig är Questing Beast typ perfect.

Jag har köpt flera saker efter en av hans recensioner, och jag varit nöjd med varenda en av dem. Inte för att han gillade dem, utanför att han visade mig exakt vad jag kunde förvänta mig att få, och påpekade lite möjligheter jag kanske hade missat själv vid en första genomläsning.
 
Jag håller med Bifur här, jag tror att det är svårt att göra bra innehåll utan att ha spelat spelet. Visst, spelet påverkas av gruppen man är med men samtidigt kan det vara många saker som när man läser dem verkar bra men som inte funkar i spel och tvärt om.

Utan att ha spelat det så blir det lätt att man pratar om det man vet, papperskvalitet, hur snygga bilderna är mm som egentligen är ganska oviktig för spelupplevelsen. Då rollspel är ett långsamt medium i avseende att man måste läsa minst en (oftast) ganska tjock bok, samla kompisar och kanske spela någon gång innan man kan ge ett korrekt omdöme och då kanske man missar den stora klickvågen.

Jämför man med brädspel så har recensenterna i princip alltid spelat spelet även om de också fokuserar mycket på komponenter.
Jag håller med om att recensioner borde bli mycket bättre, det värsta som finns när man letar efter något är en person som i 20 minuter sitter och bläddrar i en bok där man får känslan att detta är första gången hen ser sidorna.
Jag har massvis med rollspelsböcker jag aldrig spelat men likväl har åsikter om - ibland tillochmed välgrundade åsikter!
 
Å andra sidan är en hyfsat torr genomgång ganska exakt det jag behöver för att veta om jag vill köpa ett spel eller inte. För mig är Questing Beast typ perfect.

Jag har köpt flera saker efter en av hans recensioner, och jag varit nöjd med varenda en av dem. Inte för att han gillade dem, utanför att han visade mig exakt vad jag kunde förvänta mig att få, och påpekade lite möjligheter jag kanske hade missat själv vid en första genomläsning.
Jag tycker därmed sagt att Questing Beast särskiljer sig från de rollspelsrecensenter jag pratar om. Han har välformulerade åsikter som går utöver bara att beskriva reglerna.
 
Back
Top