Nekromanti Rollspel som terapi

Feuflux

omjonasson.se
Joined
8 Jan 2001
Messages
4,971
Location
Linköping
"De övergivnas armé

"De övergivnas armé" är en bok om rollspel skriven av Didi Örnstedts och Björn Sjöstedt. Den har sågats totalt av alla jag har hört uttala sig om den och om någon vill veta mer om den och orkar läsa har jag hittat en fin länk:
<A HREF="http://www.algonet.se/~enda/didi_.html" target="_new">http://www.algonet.se/~enda/didi_.html</A> Måste säga att D & B har rätt skumma idéer om rollspelare. Plockar ett citat på sidan jag länkat till ovan:

Det mest obehagliga med boken är att författarna vill framställa rollspelsförfattarna och rollspelarna som anhängare av högerextrem ideologi. Denna ska läras in via spelen, och dessutom tränas "överlevnadsteknik" och vapenhantering både genom bords- och levande rollspel. SVEROK ska vara militäristiskt till sin karaktär och dess medlemmar ska utgöra en officerskader för en framtida revolution, där förbittrade och maktlystna rollspelare leder "övergivna" barn i en revolt mot den äldre generationen. Kan man ta bokens övriga påståenden på allvar i ljuset av detta?

//[color:red]Feuflux</font color=red>
//[color:red]som är en mycket snäll rollspelare</font color=red>
 

Vavva

Swordsman
Joined
26 Jan 2001
Messages
529
Location
Malmö
Re: hmm

Hmm... hur sunt är det att snöa in på en personlighetsaspekt på det viset? Är det verkligen
att komma tillrätta med sina känslor och gå vidare?


Jag antar att man behöver en "insnöad" period för att kunna gå vidare. Det är inte något man bara lämnar bakom sig.

"Tycker ni att det är jobbigt när man upptäcker att en spelare återupplever något självupplevt?"
...antydde att det hela berörde en blandning mellan vanligt rollspel och terapi.


Jo.... jag vet inte riktigt vad jag menar där. Anatgligen att man spelar vanligt rollspel, men att vissa händelser eller så kan fungera som terapi. I vilket fall är alla medvetna om när och var det är lämpligt (min spelgrupp är ganska invand och sammansvetsad)
Jag menade kanske inte att ha terapirollspel, utan mera som att rollspel kan fungera som terapi ibland.

I terapi verkar det vara mer flytande (nästan så att folk skall spela sig själva i jobbiga situationer).

Nej, man spelar någon annan. Helt någon annan. Det är bara en beröringspunkt (sedan hennes beteende med återkommande likadana karaktärer tyckte jag förståss var rätt påfrestande) som påverkar en. Man lever ut något genom någon annan (precis som blyga personer kan stöta på honken på krogen eller man ibland kan läsa om fruktansvärda saker i böcker och känna en viss tröst)

Vavva - som vill påpeka att hon faktiskt för det mesta spelar vanligt, oterapeutiskt rollspel
 

Illern

koppariller
Joined
22 May 2000
Messages
2,056
Location
Linköping
Re: Vidare förklaring med ett exempel jag tänkte på

Jag känner en våldtagen flicka. Hon har hela sitt liv haft ångest över att hon kasnke inte slogs tillräckligt.
Under ett rollspelsmöte(som vi från början kände skulle bli ganska terapeutiskt) lät vi hennes karaktär utsättas för ett liknande övergrepp - med skillnaden att hon slogs, bet och efteråt utkrävde en brutal och fruktansvärd hämnd.


Utan att på något vis döma er så skulle jag själv aldrig ha vågat mig på en sådan direkt koppling mellan spelet och verkligheten. Jag skulle ha varit livrädd för att det skulle gå fel. Det känns lite som hasardspel för mig...

[color:green]Mustela Putoris Astrabo, pretorian
Illerlyan:<A HREF="http://www.surf.to/ferret" target="_new">http://www.surf.to/ferret</A>
 

Lord Samuel

Warrior
Joined
8 Jan 2001
Messages
261
Location
Linköping
Re: "De övergivnas armé

Det verkar vara en helskum bok, utan någon enda verklighetsförankring. Undrar hur mycket rollspel de har spelat själva?? Träna överlevnadsteknik och vapenträning?? Blafs!
 

Vindhand

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,253
Location
Stockholm
Re: hmm

Jag menade kanske inte att ha terapirollspel, utan mera som att rollspel kan fungera som terapi ibland.

Oki... då förstod jag väl nästan rätt (eller?)... Det är denna sorts rollspels-"terapi" jag är litet allergisk mot efter dåliga erfarenheter på området. /images/icons/smile.gif

Nej, man spelar någon annan. Helt någon annan.

Verkligen? Om _spelaren_ blir arg, upprörd eller tycker det är ruskigt obehagligt? Är det verkligen en välfungerande abstraktionsbarriär då? Jag tycker det (att karaktärens känslor flyter ihop med spelarens känslor) är ett tecken på att man spelar sig själv än någon annan. Nåja...

<P ID="edit"><FONT SIZE=-1><EM>Edited by Vindhand on 2001-02-15 23:43.</EM></FONT></P>
 

MidNight

Swordsman
Joined
11 Jan 2001
Messages
515
Location
Långt ute i buschen, Stöcksjö, Umeå, Västerbotten,
Re: *harkel* prepare for utläggning..

Hmm.. rent allmänt verkar det som att vi passerar varandra i resonemangen.. (fly-by). Vi tar det igen.

1, Jag erkänner: formuleringen var kass.
2, Det jag försökte göra var att åskådliggöra mitt exempel.
3, Jag har data på det, ja (ganska färska data t.o.m.).

"Vissa personer (ganska många) anser att det är något intressant/spännande med att "vältra sig i obehag" och sedan kunna gå ifrån det, ofta samma personer som gillar (bra) skräckfilmer och skräckböcker, om det var det du menade."
följt av:
"Jag ser en viss skillnad mellan att se en skräckfilm för att få en "säker" adrenalinrush och att använda rollspel för att återuppleva traumatiska saker. Gör inte du det?"

Woosh. Fly-by. Här går vi definitivt om varandra, och jag ska försöka förklara vad jag menade när jag får lite mer tid vid datorn.. (skolan är snabb, men begränsad..)

"Säkert, men är det så bra att leka med självterapi? Penicilin är bra mot infektioner men detta innebär inte att man bör sälja det på konsum så att folk kan köpa det när de får lust..."

Om jag inte missminner mig så har jag också sagt att det kan vara farligt. jag brukar göra det iallafall.
Självterapi är bra och ganska lätt.
Det vi snackar om här är INTE självterapi.
De som ska "hjälpa till" är oftast INTE utbildade teraputer.
--> farligt.

Är man "försiktig" och har koll på hur sånt här fungerar så är det inte särskilt farligt. Och det är dessutom bra. Men, känner man någon som man tycker har problem och skulle behöva något dylikt är det förståss bättre att ta kontakt med en riktig psykolog/teraput. Tyvärr är det ju så att många har väldigt dåliga associationer till psykologer i allmänhet..

//MiDNiGHT - jag återkommer till det här..

 

Eleas

Hero
Joined
31 May 2000
Messages
855
Location
Malmö
Re: *harkel* prepare for utläggning..

"Fotnot: De som minns Didis sista inhopp på Sverok-listan kanske kommer ihåg att ett av hennes huvudargument var just att hobbyrollspel och terapirollspel egentligen är samma grej (till Jonas Nelson): "Inlevelse, utlevelse och upplevelse är densamma! Hur kan du påstå något annat??"
Jag replikerade med en jämförelse liknande den ovan. Hon svarade aldrig."


Har Didi debatterat på forum? Förvånar mig att det hela inte urartade i ett regelrätt flamewar. :)

--
Björn


"And now was acknowledged the presence of the Red Death."
--Edgar Allan Poe
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
Re: *harkel* prepare for utläggning..

<I>Har Didi debatterat på forum?</I>

Jodå, fast det har varit rätt sällsynt de senaste åren - och sen hon upptäckte Hotmail skriver hon aldrig som sig själv utan brukar posera som förälder till pojk som blev kriminell av rollspel o dyl. På Galadrim-listan försökte hon föreställa en tonårsgrabb en gång, men nån som jobbade som högstadielärare skrev tillbaks och påpekade att de slangord hon använde inte har varit i bruk sen tidigt 70-tal. (-:

<I>Förvånar mig att det hela inte urartade i ett regelrätt flamewar. :)</I>

Det kan man väl säga att det gjorde... Hon började som vanligt i föreläsande ton och skulle upplysa folk som spelat i 10-20 år vilka slags psykiska upplevelser man får av rollspelande, men blev mer och mer vass i tonen när folk envisades med att säga emot. Till slut fick hon ett nytt utbrott av paranoia (just pga att hon fick höra talas om Hotmail, faktiskt) och försvann tvärt. Som vanligt.

--
Åke
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
Höhohu

Man tröttnar ALDRIG på att klaga på den boken! /images/icons/wink.gif


/Jag är en jägare.
En jägare av kättare och nattens bestar.
Och jägare vilar aldrig!
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
ja..

Det låter läskigt.. Men om jag får lägga till lite så kan man ju ofta känna sig fram lixom.. Förstå om det är nyttigt.. (En mycket fin historia också! Här sitter jag och lyssnar på Alan Stivell och känner mig _mycket_ harmonisk! /images/icons/wink.gif)


/Arvid a.k.a Arvidos, som också tycker om att ge sina kompisar terapi. Lite på känn i smyg sådär, hehe.. /images/icons/smile.gif
 
Top