Rollspel.nu's filmklubb 2020 v22

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,479
Location
Rissne
Detta är WRNU's filmklubb för v22.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
5) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

[/ spoiler]

fast utan mellanslaget efter /. Mellan ] och [ där i mitten skriver du det som är spoiligt. Då kommer det att krävas en aktiv handling – att man klickar på en knapp – för att läsa det som står där. Skitpraktiskt! [HR][/HR]En sak jag funderat lite på är ifall jag vill passa på att använda filmklubben till att uppmuntra folk att bli lite gladare av att se på film. Nedanstående är absolut inte några regler, utan bara välvilliga tips från mig när det gäller att öka ens filmnjutning.
  • Forma korrekta förväntningar. Om man förväntar sig det man kommer att få, så minskar risken för besvikelse. Människohjärnan gillar uppfyllda löften. Här gäller det nog mest att undvika både hype och folks gnäll inför en film.
  • Var OK med att filmen är vad den är. Om du har farhågor eller hört negativa saker, försök tänka dig att de stämmer men att du är OK med det.
  • Bestäm dig från början för att gilla filmen om det överhuvudtaget går. Förbered dig för att hitta ursäkter, patcha plothål och så vidare. Det är lite som när man letar saker att nitpicka om men istället för att gnälla om dem så ser man om man kan hitta sätt att låta filmen komma undan med dem.
Överlag är det faktiskt inte coolare att vara arg/elak/negativ än att vara positiv. Jag rekommenderar FilmJoy och CinemaWins på Youtube för inspiration.
 

Henke

Avdankad Konventsarkeolog
Joined
8 Mar 2009
Messages
4,259
Location
Kullavik
Jag har sett Down in the Valley från 2005 med bl.a. Edward Norton, Evan Rachel Wood och David Morse.

Filmen handlar om Tobe (Wood) som av en slump träffar Harlan (Norton) och inleder ett förhållande. Det blir ganska snart klart att Harlan har någon slags diagnos vilket sätter honom i konflikt med samhället i allmänhet och Tobes pappa (Morse) i synnerhet.

Den här filmen är en ok thriller. Varken bra eller dålig.

Har också sett Duma från 2005.

Filmen utspelar sig i Sydafrika och handlar om Xan som tillsammans med sin pappa hittar en övergiven gepard-unge och tar hand om den på sin gård. När en tragedi uppstår i familjen så förändras levnadsförhållandena både för Xan och geparden.

Det här är ett äventyrligt familjedrama, men handlingen känns inte ny. Däremot så gör de fantastiska miljöerna och interaktionen med djuren den här vilken mäktig och sevärd.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,479
Location
Rissne
När Solo: A Star Wars Story gick på bio såg jag den, och gillade den. Nu har jag köpt den – givetvis på 3d-bluray – och sett om den.

Nu när jag sett de första tre Indiana Jonesfilmerna relativt nyligen så blir det ännu tydligare att Solo är heistfilm plus Indiana Jones i Star Wars-miljö. Och allting blir bättre av Star Wars-miljö; jag gillar verkligen den skitiga scifi-estetiken.

Det finns inte mycket att ogilla här. Allt är snyggt, alla skådisar gör ett bra jobb. Jag gillar att de slängt in så många referenser till de andra filmerna och diskussioner kring dem – behövde vi strikt taget en förklaring till Han Solos efternamn, ett ursprung till hans tärningar? Nä. Men jag är glad att vi fick det. Om man nu ändå gör en prequel, en origin story till Han Solo – varför inte använda allt man kommer på? Varför inte förklara varför det finns en liten "grop" längst fram på Millennium Falcon?

Jag är också väldigt förtjust i den huvudsakliga sidoplot-grejen, den med Hans relation till Qi'ra.

Hela "människor växer upp och har liv bortom dig, de väntar inte på att du ska rädda dem, de har ambitioner du inte känner till"-grejen tilltalar mig mycket. Miltals bättre än vilken kärlekshistoria som helst. Och Emilia Clarke säljer verkligen hela grejen så jäkla väl.


Om jag ska dra fram något jag inte är 100% förtjust i så blir det nog att ett par karaktärer dör lite för tidigt och på sätt som inte känns så intressanta. Men det hindrar inte filmen som helhet från att vara fantastiskt bra. Fartfylld, rolig, spännande äventyrsfilm.

BETYG: 5/5, fortfarande.
 
Joined
28 Sep 2013
Messages
966
Location
Stockholm
Klassisk flugjakt: 'The fly' (1958) med David Hedison, Patricia Owens och Vincent Price.
En hustru anklagas för att ha mördat sin make med en hydralisk press, maken var vetenskapsman med ett speciellt projekt...

Då Price hade födelsedag i veckan tänkte jag se om en film jag länge tänkt på (Christopher Lee fyllde tydligen år samma datum, läste jag senare). Som vanligt med gamla filmer är jag alltid lite rädd att de ska ha åldrats dåligt, men de flesta klassikerstämplade filmer har ju kvaliteter just därför så oron var obefogad. Visst är allt tycke och smak, gillar man gamla skräckfilmer som Lugosi-Dracula och Cormans filmer kan man lugnt se om The fly också: 4/5.
 

Henke

Avdankad Konventsarkeolog
Joined
8 Mar 2009
Messages
4,259
Location
Kullavik
Såg även skräckfilmen The Invisible Man (2020) idag med bl.a. Elisabeth Moss.

Filmen handlar om Cecilia Kass (Moss) som lämnar en våldsam relation och där mannen snart därpå tar självmord och lämnar henne ett arv, men Cecilia misstänker att något inte är som det skall.

Det här är en fräsch take på klassikern från 1933 med bra och omarbetad handling där fokus flyttas till Moss, hyfsat skådespeleri och några lite oväntade vändningar.

Jag är inte överförtjust i skräckfilm överlag, men det här var klart godkänt!
 

Jocke

Bäst i rollspel
Joined
19 May 2000
Messages
4,008
Location
Sthlm
Jag har sett T2 Trainspotting (2017). Det är en uppföljare på Trainspotting (1996) som är en av mina absoluta favoritfilmer någonsin och en av de filmer jag har sett flest gånger.

Tjugo år har gått sen förra filmen. Renton stack med pengarna och skapade sig ett liv, lika tomt som de han hånade i början av första filmen. Sick Boy har en pub utan besökare och hundratals små projekt för att bli rik, bla filmar han när hans tjej ligger med folk och utpressar dem. Spud har gång på gång trillat dit på heroinet igen och Begbie avtjänar straff för dråp (eller något snarlikt).

Sen träffas de igen och sånt som man kan tänka sig hända tjugo år senare händer.

I sina bästa stunder är filmen marinerad i arbetarklassens hopplöshet, kampen att skapa en värdig tillvaro och insikten att om även ifall man inte vill välja livet så händer det runt dig ändå. Samt att det är smått fantastiskt att se alla göra sina roller igen då, precis som när folk kommer tillbaka senare till samma figurer som tex i Before Sunrise sviten eller i Twin Peaks: the Return är det verkligen något värt att se bara i sig.

I sina sämsta är den nostalgisk smörja och plump humor. Det finns till och med en scen när de pratar om att filmen bara är nostalgisk smörja och inte värd något. "Du är en turist i din barndom" säger Simon (som Sick Boy nu kallar sig) Renton svarar nästan inte och sen börjar de bråka om skuld och gamla synder.

Det påminner om när man ser en återförening av skådespelarna till ett tv-program göra en panelintervju och kanske nån ny sketch på samma tema, men i stället gjorde de en hel film. T2 är inget mästerverk, men den är en chans för oss alla att tänka på att vi är 20 år äldre och att Iggy Pop fortfarande går att slå på när man är hemma en tisdagskväll och inte vet vad fan man gör i den här världen.

4 av 5.
 
Top