Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2019 v11

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,573
Location
Rissne
Detta är WRNU's filmklubb för v11.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
5) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

(Mina betyg tenderar att flockas kring "4/5", eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om).

Personer som varit med tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om någon är saknad, säg till! Eller kryssa in er själva.


* TILLÄGG: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

[/ spoiler]

fast utan mellanslaget efter /. Mellan ] och [ där i mitten skriver du det som är spoiligt. Då kommer det att krävas en aktiv handling - att man klickar på en knapp - för att läsa det som står där. Skitpraktiskt!
 

Bolongo

Herr Doktor
Joined
6 Apr 2013
Messages
4,086
Location
Göteborg
Har varit och sett Captain Marvel.

Det är en helt OK Marvel-film. Inte en av de bästa (ifall ni undrar vilka som är bäst så är det Avengers 1, Iron Man 1, Captain America 1 och 2, Thor 3 och Guardians of the Galaxy 1 och 2), men inte en av de sämsta (Thor 2, Iron Man 2, Avengers 2) heller. Den ligger bekvämt i mitten-facket.

Vad är det som hindrar den att nå högre? Tja, smaken är väl som baken, men för mig var det några saker på minuskontot, och jag måste väl lägga det mesta inom spoiler-taggar.

Huvudpersonen
genomgår egentligen ingen karaktärsutveckling. När vi träffar "Vers" i början av filmen är hon samma uppkäftiga viktigpetter som vi kommer att få se som hennes äkta mänskliga personlighet senare, trots att hon blivit av med sina minnen. Kanske försöker de göra poängen att ens personlighet inte behöver vara beroende av att man medvetet minns hur man blev sådan, men det är ändå lite tråkigt ur synvinkeln filmberättande. Och ifall någon undrar, så har jag absolut inget emot att hon är tyken och vårdslös. Om Tony Stark och Stephen Strange kan få vara sådana, varför inte Carol Danvers? Men det är faktiskt rätt konstigt att hon inte är mer "fish out of water" på Jorden - de borde antingen ha etablerat att hon är tränad att smälta in i andra samhällen, eller visat att fragment av hennes minnen hjälpte på traven.

Berättelsens struktur
försöker dölja att den är en origin story genom att börja In Media Res. Men det leder bara till att de måste lägga in flashbacks istället, och de gör dessutom att vi i publiken fattar vad som hänt långt innan Carol gör det. Sedan sitter vi och trummar med fingrarna i väntan på att hon skall komma ikapp.

Kontinuitet med de tidigare filmerna
är en blandad påse, som det heter. Mycket är välfunnet, men de missar att kanoniskt använder folk i SHIELD det fullständiga namnet istället för att säga "shield" tills långt senare. Jag blev också förvirrad av den sista after-credits-scenen. "Finns det TVÅ Tesserakter nu?" utropade jag tyst för mig själv. Men nja, enligt andra källor online så är den scenen inte i nutid, som den första eftertext-scenen var, utan händer någonstans mellan slutet på denna filmen och början på Avengers 1. Sedan var det faktisk snygg misdirection att framställa Kree som hjältar i början. Vi vet ju att de inte är det, eller åtminstone att flera av dem blir mer eller mindre onda senare, men jag var beredd att acceptera dem som det mindre onda alternativet eftersom Skrull i serierna är ännu ondare.
Jag tycker också det känns knepigt att hon retconnas in som historiens mäktigaste hjälte, och inspiration till namnet på Avengers Initiative. Så undertiteln på Captain America 1 stämmer inte längre, eller?

Vad det betyder för kommande filmer
återstår att se. Jag vet att det finns en skara incels som är övertygade om att hon kommer in i Endgame som en "Mary Sue" som löser allt på egen hand. Detta är ju knappast särskilt troligt, men det finns ett litet korn av sanning i denna oro, och det är att det faktiskt hade varit tillfredsställande att få se de ursprungliga Avengers lösa biffen utan så mycket hjälp utifrån. Oh well, Marvel är en business, och de måste etablera karaktärer inför nästa cykel nu när många av de gamla antagligen skall pensioneras, så...

Och så en liten detalj till
och det är att de lagt in ett "V'ger moment". Holy shit, vad hårt jag rullade mina ögon när jag insåg vart de var på väg med den grejen.

P.S. Måste tillägga att fajtscenerna inte är jättebra. Inte riktigt shakycam, men många snabba klipp som gör det svårt att följa. I synnerhet en mot slutet som skall föreställa ett slags pre-klimax, där det dessutom är väldigt mörkt, så jag fattar ingenting.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,573
Location
Rissne
Jag har sett Spider-Man: Into the Spider-verse.

Jag... jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Den här filmen är ett mästerverk.

BETYG: 5/5
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Jag har sett The Charge of the Light Brigade.


Fyrtio år efter slaget vid Waterloo är den brittiska armén hemma rätt fjompig. Dess officerare har ingen krigserfarenhet och har ofta köpt eller ärvt sina officersfullmakter, och mannarna piskas i paraddisciplin snarare än strid. Inte blir det bättre av att officerare som kapten Nolan (David Hemmings) – som faktiskt har erfarenhet från Indien, och stigit i graderna genom egna meriter – föraktas eftersom han har fel klass och har en kalfaktor som har fel ras.

Men det hindrar inte att när tsar Nicholas I "befriar" nedre Donau från turkarna så blir det krig, och hela Europa kommer till Turkiets undsättning. Däribland Lord Cardigans (Trevor Howard) lätta brigad, som dock ligger i fejd med sin svåger och överordnade Lord Lucan (Harry Andrews). Och det blir ju inte bättre av att Lord Raglan (John Gielgud), som för befäl över hela insatsen i egenskap av veteran från Waterloo (sa jag att det var för 40 år sedan) och Wellingtons gunstling, är rätt vag och velig som befäl.

Så när ordern kommer till den lätta brigaden att storma och återta de av ryssarna erövrade brittiska kanonerna så är den vag och velig, och lätta brigaden stormar fel kanoner.

---

Mums! Anti-imperialistisk antikrigsfilm i technicolor från sextikallt!

För det är vad Charge of the Light Brigade är: den drar fram det brittiska imperiets skitigaste samhällsmässiga och historiska pantalonger i klart dagsljus. Det finns verkligen inget förlåtande alls – den enda karaktären som över huvud taget kan visa något av imperiets stolta framsida, kapten Nolan, är en uppstudsig krigshök som limmar på andras fruar.

Ännu roligare är att övergångar och tidshopp görs i stil med animeringar i stil med kopparsnitt ur den tidens tidningar – de gör den tidens politiska kommentatorserier och propaganda till en grej i filmen. Det gör filmen till någon slags svart satir.

Jag fnissade också gott åt filmens andra kärleksrelation, mellan Fanny Duberly (Jill Bennett) och Lord Cardigan, som ger en praktisk demonstration av hur jefla jobbigt det är att komma ur viktorianska kläder när man är dödskåt.
 
Joined
17 May 2000
Messages
1,301
Jag har sett filmen Serenity.
Serenity är namnet på fiskebåten. Filmen utspelar sig på Plymouth, där alla känner alla, t ex Dill Baker som skjutsar turister på fisketurer när han inte är besatt av att fånga den monstruösa tonfisken Justice. I trailern får vi veta att hans ex en dag dyker upp och vill att han tar med hennes nya man (som visat sig vara elak) på fisketur och puttar honom i havet.
Det här är en av de där filmerna som visar sig vara något helt annat än vad man först trodde och tvingar tittaren att titta väldigt noga på filmen. Den håller sig dock inom genren tight mystisk thriller hela tiden.
Enligt kranks betygskriterier ligger den någonstans mellan 3 och 4. Långt ifrån intetsägande, men kommer inte ligga kvar som någon fantastisk filmupplevelse heller.
 
Top