Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2013 v12

Re: Rollspel.nu's filmklubb 2013 v12

Denna veckan har jag till slut tagit tag i att se City of God(2002) efter att av någon anledning låtit andra filmer gå före.

Filmen handlar mer eller mindre om hur det kan vara att växa upp i ett våldsamt samhälle, i detta fallet en förort till Rio de Janerio. Filmen utspelar sig mellan 60 till 70-talet och vi får främst följa en ung kille som heter Rocket, som håller sig utanför våldsamheterna men som ändå observerar och då och då ofrivilligt råkar hamna mitt i dem. Samtidigt händer mycket annat och vi får bland annat se en annan ung kille som växer upp till att bli knarklangare och psykopat, hans vän som är den coole killen som alla gillar och en rad andra karaktärer. Filmen är välgjord och man förstår varför den ligger högt upp på IMDB, Den är väldigt våldsam men utan att vara en actionfilm, när skott avlossats är det ofta rena avrättningar och de är sällan överdramatiskt, även om det finns gott om dramatiska scener. Rekommenderas helt klart att ses på.

8 av 10 på imdb.
 
Re: Rollspel.nu's filmklubb 2013 v12

Nu har jag sett om Chronicle, som jag passade på att köpa när jag var på SF-bok och lämnade av More than Human.

Jag har sett filmen förut, så jag visste att jag skulle gilla den.

Plotten är såhär: Tre highschool-seniors upptäcker en konstig grej under marken, och får telekinetiska krafter. Sen går det som det går.

Filmen låtsas vara filmad med handkamera, ungefär som Cloverfield eller skitfilmen Blair Witch Project. I det här fallet är det den ångestfyllde, utanför-killen Andrew som filmar det mesta, även om man ibland ser genom andra kameralinser också. Andrew har en farsa som super och slår honom och en morsa som är döende och har ont och farsan har inte råd att betala de mediciner mamman skulle behöva. De andra två som får krafter är Andrews kusin Matt, som bland annat försöker få Andrew att typ gå ut och socialisera mer, och Steve, som är mer populär.

Det filmen gör riktigt bra är just det här med vad som egentligen skulle hända om man fick superkrafter. Det skulle nog inte gå sådär jättebra; man blir ingen fin och konfliktfri spandexhjälte bara för att man plötsligt kan flyga; de tre är precis samma omogna tonåringar som brottas med exakt samma sociala och personliga problem, samma ångest och mentala växtvärk som tidigare - men superkrafterna förstorar upp konsekvenserna av misslyckanden.

Skådespeleriet är riktigt bra, greppet med handkamera funkar bra, effekterna är snygga och i allmänhet trovärdiga, manuset är bra... Ja, jag måste nog säga att det här är en av de bästa superhjältefilmer jag vet.

Betyg: 5/5

EDIT: Also, jag tror att alla inblandade ska vara glada över att jag inte fick superkrafter i högstadiet/gymnasiet...
 
Re: Rollspel.nu's filmklubb 2013 v12

eller skitfilmen Blair Witch Project.
Click to expand...

Om ni vill ut ur skogen och råkar lopa tillbaks till samma jävla flod kanske det inte beror på övernaturlig ondska utan att ni är idioter! Följ den satans floden ut ur skogen! Floder leder generellt en inte i en satans lop om man följer dem! De leder dessutom en i nästan alla fall till ett samhälle om ni är i östra amerika! Om jag lätt hade överlevt en skräckfilm är den inte särskilt läskig.
 
Ginger snaps 2: unleashed, 2004

Ginger snaps 2: unleashed , 2004

Regissör: Brett Sullivan

Skådespelare: Emily Perkins, Katherine Isabelle, Brendan Fletcher, Tatiana Maslany

Så, veckans varulvsfilm; Ginger snaps: unleashed, uppföljare till Ginger snaps. Inte i samma klass som första filmen, men dock en värdig uppföljare; och framför allt tämligen logisk i sin fortsatta historia...

Handling: Brigitte driver omkring ensam i Kanadas vinterlandskap, bor i nedgångna hotell och knarkar wolwesbane för att hindra vidare förvandling. Hon är märkt av ärr där hon skurit sig för att iaktta hastigheten av sin helandeprocess; ju snabbare, desto mer varulv. Efter en incident med en förföljande varulv, ligger hon kvar avsvimmad och blödande i snön. När hon vaknar befinner hon sig i på en klinik för drogberoende unga flickor.

Trailer

Därefter påminner filmen inte så lite om "Girl, interrupted" på syra... ( Girl, interrupted ) :gremsmirk:

Slutet är relativt oväntat; överlag lyckas den bibehålla samma ovanliga blandning av ödesmättad teen-angst-melankoli samt humor som Ginger snaps. A good thing.

Ginger snaps: unleashed får 6.5 av 10 huggtänder
 
Re: Rollspel.nu's filmklubb 2013 v12

Resan till Saturnus (2008)
Dansk original: Rejsen til Saturn
Den här danska animerade filmen är gjord av samma tokdårar som gjort Ronal barbaren. Den är så politiskt inkorrekt att hade den gått upp på svenska bigrafer hade den fått 15 årsgräns bara för språket.

Handling: Den danske affärsmannen Kurt Maj ska sätta Danmark på världskartan genom att skicka en bemannad rymdraket till Saturnus. Det är givetvis inte bara ära och berömmelse som lockar denna skrupelfria affärsman - det finns givetvis pengar att tjäna. Den som kommer först till Saturnus lägger också¨beslag på planetens naturtillgångar.
Ett dygn före avresa råkar expeditionen ut för ett missöde: navigatören dör. Man söker med ljus och lykta efter en ersättare och valet faller slutligen på Per Jenssen; en f.d. astronaut som numera tillbringar tiden med att skriva autografer på SciFi-mässor.
Per vill inte alls byta det trygga jordelivet mot en äventyrlig saturnusresa - helt enkelt för att han är fullständigt inkompetent. Väl ombord inser han dessutom att resten av besättningen är lika inkompetenta som han själv. Den enda som inte är inkompetent är Pers ex-flickvän, Susanne Mortensen, som faktiskt är den enda som är utbildad astronaut, men som inte får följa med - hon är istället chefstekniker på jorden.
Det verkar nästan som om någon VILL att saturnusresan ska misslyckas...
Under resan inträffar det ena missödet efter det andra: möten med utomjordingar som vill invadera jorden, översättningsapparater som måste föras in i en öppning som inte är munnen, soppatorsk i rymden, den intergalatiska bensinstationen UFO-X, svarta hål, ett möte med sankte Per och ett besök på den hemliga amerikanska månbasen. Slutligen får vi lära oss ett helt nytt användningsområde för öl.

Omdöme: Det är en välanimerad film med mycket slapstick- och buskishumor. Det känns lite som "Titta vi flyger" eller "Det våras"-filmerna.

Betyg: Denna film får en :t6b-4: :t6r-4: på en skala från :t6b-1: :t6r-1: till :t6b-6: :t6r-6: (men detta förutsätter att man tycker om lättsam humor)
 
Re: Rollspel.nu's filmklubb 2013 v12

Jag hatar Robin Williams så jag brukar vanligt vis undervika filmer som han är med i.
Derför har jag länge undervikit "Dead poets society" trots att det är en Peter weir film (En regisör jag gillar) och trots att den handlar om att gå emot strömmen (ett budskap jag gillar).

Igår tog jag modet till mig och såg filmen, och jag måste säga att jag tycker den var bra.

Handling:
På en konservativ skola börjar en okontroversel lärare som lär eleverna att tänka fritt och våga följa sina drömmar.

Bra saker:
*Robin Willians hade inte så mycket screen time
*Filmen var inte alltför tydligt cliche fylld
*Slutet var ganska oamrikanskt i att allt inte blev magiskt bra
*Den hade ett väldigt bra kameraspråk
*Bra skådespelare överlag


Dåliga saker
*Robin Williams var med
*Några av huvudpersonerna var svåra att särskilja
*Hade en förskräklig scen där robin williams gorde typiska Robin Williams saker


Uteslutande den bästa filmen jag sätt i filmklubben.



//Lukas som undrar om han var tydlig i att han inte gillar Robin Williams?
 
Re: Rollspel.nu's filmklubb 2013 v12

Jag såg Seven Psychopats.

Det är en film som vilar helt på tunga skådisar, och det är mestadels bra skådisar (jag tillhör det fåtal(?) som älskar Colin Farell), vars method acting (Farell) och överspel (alla andra) bär hela rullen. Plotten är konstig och osammanhängande; det känns som den försöker glida sömmlöst mellan verklighet och fiktion, men den lyckas inte riktigt och känns bara fokuslös, mestadels till det sämre. En annan svag punkt är den nästan totala avsaknaden av kvinnliga karaktärer, vilket reducerar filmen till en korvfest, vilket är alltför vanligt i genren (gangsterfilm...sort of/kind of). Det är rätt spektakulärt att hinna med -två- Women in Refrigerators på två timmars speltid. Den relativa misogynin vägs dock upp för, i någon mån, genom filmens meta-perspektiv, där Farells karaktär försöker skriva ett filmmanus, och en annan snubbe klagar på hur han skildrar kvinnor och konstruerar ett nytt förslag som framställer en prostituerad kvinnlig karaktär i en mycket mer empowering dager; ett ganska intressant grepp.

Jag tycker om berättelser som är meta så till vida att de handlar om hur andra berättelser blir till; det här är en sån, men samtidigt är den en totalt skruvad svart gangsterkomedi med Woody Harrelson i överspelsmode (inte för att man inte älskar Woody Harrelson, men...). Bitvis är det briljant, och vissa scener är fantastiskt inspirerande, men helhetsintrycket är lite ljummet och schizofrent.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top