Nekromanti Rollespillpoesi

[TomasHVM]

For ei stund siden fant jeg opp det nye formatet "rollespillpoesier". Formatet er enkelt: skap et rollespill som skal spilles på 15 minutter. Jeg tenkte først og fremst på muligheten for å dyrke helt spesielle stemninger eller tilstander i disse "poesiene", men det har vist seg å være et format som alle kan bruke, til å skape hvilke rollespill som helst.

Det er nå oversatt til engelsk og lagt ut 5 slike poesier på bloggen:
Norwegian Style.
Print ut og spill!

Sist helg var det en samling av norske spillskapere i Holmestrand, Holmcon, der vi blant annet gjennomførte en "Rollespillslam". I denne konkurransen ble det skrevet 12 nye rollespillpoesier, som ble testet av alle deltagerne i fire raske spillpuljer. Flere av deltagerne hadde aldri tidligere fullført et rollespill og fått det testet av andre, men nå fikk de oppleve nettopp dette. Det har vist seg før også, at poesiene er perfekte øvings-spill for uerfarne spillskapere.

Ser med glede frem til at det dukker opp svenske rollespillpoesier også

 

[Genesis]

Vid sådana här tillfällen önskar jag att jag var norrman. Ni verkar göra mycket mer grejer tillsammans än vi gör. Bra initiv, och coola spel. Nedan följer ett som jag skrapade ihop för några dagar sedan, när jag pratade om "osynligt rollspel":

Här är ett exempel på ett litet spel som följer principerna för "osynligt rollspelande":

Spelet spelas i korta sessioner à ungefär tio minuter. Den spelare som har en häftig idé säger den första meningen i historien som skall berättas. Därefter väljer varje spelare en Aspekt. Det finns tre typer av Aspekter:

* Protagonist: Har man en protagonistaspekt så får man tala i första person. Man har den kreativa kontrollen över en enskild person som är huvudpersonen i historien. Man har det kreativa ansvaret att se till att den personen reagerar på vad som händer i historien.

* Intrig: Har man en intrigaspekt så har man kontrollen över allt som har med ens valda aspekt att göra. Man har det kreativa ansvaret att se till att handlingen förs framåt.

* Atmosfär: Har man en atmosfärsaspekt så har man kontrollen över beskrivningar av platser och även vissa händelser. Man har det kreativa ansvaret att bygga upp en lämplig stämning i berättelsen.

En session skulle då se ut såhär:

Spelare ett kommer på den första meningen. Den lyder: "Klockan 11:52 på en ganska varm tisdag, strax innan jag skulle gå på lunch, tog jag beslutet att mörda min fru." Han väljer en protagonistaspekt som är en 32-årig telefonförsäljare som tröttnat på sin frus ständiga utomäktenskapliga affärer.

Spelare två väljer en intrigaspekt: "Frugan" (vilket inkluderar hennes döda kropp).

Spelare tre väljer också en intrigaspekt: "Kommisarie Fredriksson".

Spelare fyra väljer en atmosfärsaspekt: "Idylliskt 50-tal".

Spelet skulle kunna gå ungefär såhär:

S1: "Klockan 11:52 på en ganska varm tisdag, strax innan jag skulle gå på lunch, tog jag beslutet att mörda min fru. Jag vet, det är en hemsk sak att göra, men om ni någonsin varit olyckligt gifta, så kanske ni kan förstå. Skilsmässa var en omöjlighet, och hon hade just tagit ut en saftig livförsäkring, så det föll sig väl i tiden. Jag tog eftermiddagen ledigt och begav mig hemåt."

S4: "Huset var en vacker villa i kolonialstil, med ett vitmålat staket och en vältrimmad gräsmatta: från utsidan sinnebilden av den amerikanska drömmen."

S2: "Men det var ganska snart uppenbart att allt inte stod rätt till. Från sovrummet kom vildsinta, djuriska läten. Antingen höll någon på att mördas därinne, eller så begicks synnerligen högljutt sexuellt umgänge."

 

[TomasHVM]

Usynlig rollespill

Et enkelt lite spill, men ikke spesielt spennende i seg selv. Du sier nesten ingenting om hva spillet kan handle om, og hvordan vi skal følge opp temaet vi velger. Det blir et generisk rollespill uten klare mekaniske eller miljømessige føringer.

Og hvorfor kaller du det "usynligt rollspel"?

 

[Genesis]

Re: Usynlig rollespill

Et enkelt lite spill, men ikke spesielt spennende i seg selv. Du sier nesten ingenting om hva spillet kan handle om, og hvordan vi skal følge opp temaet vi velger. Det blir et generisk rollespill uten klare mekaniske eller miljømessige føringer.

Og hvorfor kaller du det "usynligt rollspel"?

Här snackar jag om "osynligt rollspel" som mest en fräck idé. Spelet har egentligen ingen riktig tanke bakom sig, utan var mest ett exempel som jag snickrade ihop på stående fot för att illustrera principen jag var ute efter. Jag har aldrig spelat det, och kommer nog aldrig att spela det, heller.

Men jag gillar grejen med femtonminutersspel. Münchaussen är ett av mina favoritspel, och det funkar ju på det viset.

 

[Man Mountainman]

Är norskans "poesi" detsamma som svenskans "dikt"?

Vad är analogt med dikten: spelet (regelsystemet) eller själva spelandet?

Sist helg var det en samling av norske spillskapere i Holmestrand, Holmcon

Ah, ni borde kalla det för "Holmgången" eller motsv. på norska istället

- Kalle

 

[TomasHVM]

Poesi er synonymt med "dikt" på svensk (og norsk).

Hva gjør rollespillpoesiene til poesi? At de er korte og at jeg hadde en ide om å dyrke andre stemninger og tilstander i det formatet.

Den første rollespillpoesien, "Stoke - Birmingham 0-0" (finnes på nettstedet jeg linker til i første post her), lykkes veldig godt med dette. Den gir spillerne en mulighet til å synke ned i kjedsomhetens energiløse tilstand. I løpet av 15 minutter er det forbausende hvor dypt man kan komme ned i tilstanden rollene lever i. For oss som testet det første gangen skapte spillet 15 minutter som fikk oss til å reagere fysisk. Vi satt dypere i stolene og med bøyde hoder mot slutten av spillet. Vi var fanget av kjedsomhetens tunge fatalitet.

I et alminnelig rollespill er dette er umulig tilstand. 15 minutter var tøft å klare. En hel time eller mer ville være grusomt.

Men: det var min opprinnelige poesi, og mine opprinnelige ideer med poesiene. Det som nå spruter ut i en kreativ eksplosjon er alt mulig. Spillene varierer veldig i form og innhold. Så den eneste egentlige fellesnevneren for rollespillpoesiene er at de er 15 minutter lange.

Og det syns jeg er bra.