Nekromanti Regelmodifikation på betastadiet

[Big Marco]

Re: Klena dolkar?

Sannolikheten för en extraskada är över 50% om du anfaller kraftfullt med en dolk. Skadeverkan blir Ob3T6+2 för en snitt-RP, där skadeverkan i snitt då blir ca 13. Lättare pansar skyddar föga.

Vad är problemet?

Eller kan man Spara spelet i era kampanjer om man dör, och ladda om dem strax före mötet med skurkarna? Jag förstår inte? Blir det ett roligare spel av att man dör ofta? Eller blir försatt ur stridsbart skick ofta?

Jag minns en kampanj i DoD Samuraj, där jag i inledningsstriden bröt min arm. Jag kunde inte fungera normalt på sex månader (!!) eftersom armjävlen fick nya skador hela tiden som nollställde läketiden. Realitsiskt, visst. Kul, nej för fan!

Jag vill ha kul när jag spelar. Fast jag kanske är konstig?

 

[Blippe]

Jag är fel

Om jag nu vill spela lönnmördare a la Renessansen i eon??? får jag inte det då för dig???

 

[Krille]

Re: Du har fel

"Om jag nu vill spela lönnmördare a la Renessansen i eon??? får jag inte det då för dig???"

Inte i min spelgrupp, i alla fall.

 

[Blippe]

Re: Klena dolkar?

Jag minns en kampanj i DoD Samuraj, där jag i inledningsstriden bröt min arm. Jag kunde inte fungera normalt på sex månader (!!) eftersom armjävlen fick nya skador hela tiden som nollställde läketiden. Realitsiskt, visst. Kul, nej för fan!

Du hade möjligheten att lära dig något, "använd inte armen", men du var bara tvungen att fortsätta pilla, och pilla och leka hjälte. Är det inte sånt som verkligen gör så at hjältarna försvinner så säg?

 

[Vindhand]

Lat?

Lättja är alla uppfinningars moder vet du väl. Hur hade vår civilisation sett ut om den första grottmänniskan som började skissa på idéer till att göra upp eld utan att leta reda på en vulkan eller en närbelägen skogsbrand, modstulet gett upp när de andra i flocken kallade honom lat?

Är du för lat för att lära dig att slå tärningar så är det inte mitt problem.

Jag ser det som rationellt tänkande snarare än lättja; om man kan göra en sak med många tärningar och ganska mycket tid eller med få tärningar och ganska litet tid så förefaller valet ganska givet. Det står dig fritt att inte hålla med, eller för den delen, inte bry dig /images/icons/smile.gif

Vissa typer av lättja kan man bära med stolthet (och sannolikt en klurig bäranordning

 

[Kimon]

Så drygt...

Åkej, vi antar att syftet är ett mer realistiskt regelsystem.

Åkay, vi antar att Krille vill vara konstruktiv och verkligen försvara regelsystemet.


Så istället för att misslyckas för ofta så vill du istället ha ett "Långbenbank" (uppkallat efter en Långbenfilm om boxningens historia: under medeltiden i filmen står två riddare och bankar på varandra, och det enda som händer är att de gradvis sjunker djupare ner i marken). Hur skulle det vara mer realistiskt, speciellt med tanke på att folk regelbundet dabbar sig i strid?

Vad har denna liknelse med svårighetssänkningar att göra?
Effekten av ett "lättare att träffa" system är inte att man nu "gradvis sjunker ner i marken", vilket du redan visste, så varför skriva det överhuvudtaget? Vad är syftet? Vad är din definition av konstruktiv kritik?


Japp, det var jag som sade det, och faktum är att jag står fortfarande för det.

Du låter förvånad.


Definitionen baseras huvudsakligen på vad som utförs i fält under stressade förhållanden (dvs strid eller motsvarande förhållanden) och vad som bör bjuda ett lagom motstånd till rollpersonerna som de fortfarande har en chans att besegra (mha fummelreglerna, bland annat).

Vilka rollpersoner och vad har de i FV? Hur får man till en mäkta duglig slp som kan ge rp'na rejält på käften? Vad skall denna slp ha för FV i sin "ge på käften" färdighet? Innebär en jämn balans lika många fi som rp? Isåfall varför? Varför spelar FV såå liten roll vid första handlingen?
Menar du att legender som Kasparov och Fischer förlorar vart 20:e parti mot sådana som du och jag?


Skyll dig själv om du gör så idiotsvåra kombosar.

Själv skyller jag på väderförhållanden, avstånd, målets storlek och mängden ljus. Det är det som gör att jag fumlar mina avståndsanfall och skjuter mig i foten hela tiden.


Det spelar ingen roll om "idiotsvårt" definieras som Ob15T6 eller om det definieras som Ob7T6+2 - det är idiotsvårt ändå och bör så behandlas.

Jag tror att den intressanta frågan är när idiotsvårigheten uppnås. Jag kan hålla med om att det inte är någon större skillnad på 7 eller 15 tärningar, men 2 och 4 eller 3 och 6 är en viss skillnad. I nuvarande system blir det idiotsvårt för snabbt, om du förstår vad jag menar.


Åkej, plötsligt tål folk dubbelt så mycket. Jag antar att du anser systemet för dödligt?

Nu tål vi fyra gånger så mycket... är du säker på att det inte vore enklare att helt enkelt byta till D&D3? I så fall skulle du kunna tåla ohemult mycket däng och få ett snabbare regelsystem.

Först halvera effekten av trauma, och sedan dubbla den... vore det inte enklare att låta den vara som den var från första början?

Du missade kärnpunkten i Plutoniums resonemang eftersom du var för upptagen med fundera ut dumdryga och snorkiga kommentarer i stil med dessa ovan.
P. vill att obeväpnade närstridsanfall inte skall vara så farliga som de nu är. Därför lyfts trauma/smärta och skadekolumnerna på det sätt P. beskriver. Dock inte för obeväpnade närstridsanfall...


Detaljpill. Ändrar egentligen inte särskilt mycket i längden, och är inga övergripande förändringar. Det enda det gör är fular ner regelboken med överstrykningar och ändringar.

Inte alls.
Att höja chansen att få resultatet 'Hjärna' och att göra det gratis (dvs ingen ObT6 ökning) att träffa bröstkorgen är ett ganska kralligt "pill" tycker jag. Gör det mer intressant att försöka träffa huvudet, gör de som inte har hjälm till klena stackare och tvingar spelaren att bära tungt harnesk. Om detta är bra eller dåligt, kan vi ju debattera här på forumet.


*vrålflabb*

Så konstruktivt...
Fånerier av den här karaktären från så prominenta (ta det som en komplimang) personer som Hr. Sundelin här på forument medför inte en särskilt bra "takhöjd" för nya ideer.
Det tycker jag är synd.

 

[Krille]

Torr som en föreläsning i Oxford

"Vad har denna liknelse med svårighetssänkningar att göra?"

Därför att det är det som skulle bli resultatet. Det skulle bli en lång serie av "jag hugger" - "jag parerar" (upprepas in absurdum), som dels är skittrist och dels är orealistiskt.

"Vilka rollpersoner och vad har de i FV?"

Du har skalan på annan plats i tråden.

"Hur får man till en mäkta duglig slp som kan ge rp'na rejält på käften?"

Domino Lytaire i Operation Mangala, med FC 15 i pistol och FC 20 i Taijutsu, utrotade en halv spelgrupp i Neotech. Rollpersonerna låg strax under henne i nivå.

En stor del av att göra en duglig spelledarperson är att få honom att tänka. En tänkande spelledarperson är något av det farligaste man kan göra. Lägg på något högre färdighetsvärden än vad rollpersonerna har så har du en motståndare som de lär hata och frukta.

"Menar du att legender som Kasparov och Fischer förlorar vart 20:e parti mot sådana som du och jag?"

Kasparov spelar schack. Det finns en enda sak som han behöver koncentrera sig på: brädet. Det är inte riktigt samma omständigheter som en rollperson på ett slagfält, som behöver ta hänsyn till begränsad sikt, halt underlag, hindrande rustning, utmattning, svettning, samt en fiende som faktiskt slår på honom, inte bara flyttar träbitar på en rutig platta.

"Själv skyller jag på väderförhållanden, avstånd, målets storlek och mängden ljus. Det är det som gör att jag fumlar mina avståndsanfall och skjuter mig i foten hela tiden."

I så fall har jag tre rekommendationer:

1) Kör med färre frivilliga regler. Det går fortare och du slipper skjuta dig i foten.
2) Sikta. Det är ingen idé att jäkta.
3) Lätta upp på fummelregeln. Ingen blir glad av att skjuta sig i foten.

"Jag tror att den intressanta frågan är när idiotsvårigheten uppnås."

Tja, jag anser alla svårigheter över Mycket Svårt som idiotsvåra. Det är liksom så som skalan är definierad.

"P. vill att obeväpnade närstridsanfall inte skall vara så farliga som de nu är. Därför lyfts trauma/smärta och skadekolumnerna på det sätt P. beskriver. Dock inte för obeväpnade närstridsanfall..."

Åkej... så varannan rad ger svårighetsökning i obeväpnade närstridsanfall men inte i väpnade närstridsanfall? Antag att en och samma person får först en spark i skrevet och sedan ett knivhugg i nacken. Hur gör man då?

Plötsligt blev snorkigheten än mer motiverad, IMHO.

"Så konstruktivt..."

Så handen på levern, du ansåg att Plutoniums regler faktiskt gjorde Eon mer realistiskt?

 

[Kimon]

Re: Torr som en föreläsning i Oxford

Därför att det är det som skulle bli resultatet.

Nej, men det är ju inte det. Det faktum att vi kan veva oss blå in absurdum gör ju inte den pansarbeklädde riddaren under min spikklubba till en träpåle som jag driver ner i marken med varje slag.
Ditt svar var dumdrygt och jag är en torrboll och världen är nu en vackrare plats med denna vetskap.
Bry.


Det skulle bli en lång serie av "jag hugger" - "jag parerar" (upprepas in absurdum), som dels är skittrist och dels är orealistiskt.

Jag håller med dig, det blir lite EDD när folk har för högt FV och Två vapen... Jag tycker inte om det här avsnittet av Plutoniums regelmod.


En stor del av att göra en duglig spelledarperson är att få honom att tänka. En tänkande spelledarperson är något av det farligaste man kan göra. Lägg på något högre färdighetsvärden än vad rollpersonerna har så har du en motståndare som de lär hata och frukta.

Jag vet... jag vet... Och det finns ett stort utrymme för denna typ av slp i EON. Men min kaosdemon från Srii'lk, en kall och mörk plats, är inte så subtil (taskig uppfostran...) och därmed tämligen värdelös, högt FV i vissa färdigheter till trots.


Kasparov spelar schack. Det finns en enda sak som han behöver koncentrera sig på: brädet. Det är inte riktigt samma omständigheter som en rollperson på ett slagfält, som behöver ta hänsyn till begränsad sikt, halt underlag, hindrande rustning, utmattning, svettning, samt en fiende som faktiskt slår på honom, inte bara flyttar träbitar på en rutig platta.

Det beror väl lite på vad man spelar om antar jag. Om Bobby och Garry skulle spela med livet som insats, så tror jag nog att båda är utmattade, svettiga och väldigt försiktiga, under stark press och hotade till livet. Även om de skola möta petit moi (inte på grund av mina obefintliga schackkunskaper utan på grund av situationen). Detta representeras av Ob3T6 slaget. Det finns dock som du säger inga modifikationer till detta slag på grund av sikt, rustning och underlag. Om nu sådana situationer föreligger i riktig strid så innebär de ju extra tärningar. Föreligger de inte så är det Ob3T6, så denna poäng är väldigt svårsåld i min handelsbod just nu.
Sedan kan man ju inte bortse från att det i regelboken står att slaget oftast är Ob3T6 och inte Ob2T6. Det står så av ett skäl antar jag, och det skälet är väl att det skall vara normal svårighetsgrad. Och det innebär att Bobby förlorar mot mig var 20:e gång.


I så fall har jag tre rekommendationer:
1) Kör med färre frivilliga regler. Det går fortare och du slipper skjuta dig i foten.

Rätt, men inte lika färgglatt som med fler (bra) extraregler.


2) Sikta. Det är ingen idé att jäkta.

Om jag bara kunde få fi att stanna istället för att spurta rakt emot mig i dessa situationer... Men de lyssnar ju inte!


3) Lätta upp på fummelregeln. Ingen blir glad av att skjuta sig i foten.

He's playin my tune....
Vad är din (och kanske eventuellt Neogames) åsikt om +4 istället för +Ob1T6?


Tja, jag anser alla svårigheter över Mycket Svårt som idiotsvåra. Det är liksom så som skalan är definierad

Svårt att inte hålla med här, men jag försöker envist /images/icons/wink.gif.
Svårigheten att utföra en handling borde ju ha med FV att göra i större grad än vad som visas i nuvarande system. Automiss på 2 sexor gör det ju omöjligt för Garry och Bobby att göra det de borde kunna göra. Typ krossa valfri svensk schackklubb i parallellschack över trettio individer. Detta kan aldrig vara lika lätt/svårt som ett vanligt schackparti.


Åkej... så varannan rad ger svårighetsökning i obeväpnade närstridsanfall men inte i väpnade närstridsanfall? Antag att en och samma person får först en spark i skrevet och sedan ett knivhugg i nacken. Hur gör man då?

Eh?
Svårighetsökning kommer av smärta right?
Smärta får man av att bli träffad right?
Smärta erhållen av obeväpnad närstridsattack räknas precis som vanligt (typ fyra smärta från skadetabellen är fyra streck i papiret).
Smärta erhållen av beväpnat anfall räknas dubbelt (så fyra smärta från skadetabellen blir åtta på papiret).
Skadekolumnerna ser ut som utmattningen, med varannanrader.

Skillnaden mellan obeväpnad och beväpnad är att trauma och smärtkryss fördubblas (på rollformuläret) om attacken är beväpnad. Svårigheten (för alla handlingar) utläses fortfarande från den enda 'smärttabellen' på formuläret.

Det var så jag förstod det, men jag kanske förstod det fel.


Plötsligt blev snorkigheten än mer motiverad, IMHO

På grund av den (felaktiga?) iaktagelsen ovan, eller på grund av att du helt enkelt är en bättre människa än oss andra?
Och vad menar du med än mer motiverad?


Så handen på levern, du ansåg att Plutoniums regler faktiskt gjorde Eon mer realistiskt?

Nej, det ansåg jag verkligen inte, vilket framgår om man tar sig tid att läsa andra inlägg i tråden. Jag bevärdigar dock den gode Plutonium ett konstruktivt svar istället för fniss och förlöjliganden. Jag tycker att Plutoniums inlägg har vissa poänger och vissa brister. Skadeberäkningarna kanske kunde förenklas lite, så att det inte blir så stora ingrepp. Blodförlust och blödningstakt är ju helt utmärkt. Möjligen har han en poäng med skaderesultatet 'Hjärna' vid träff i skallen.

 

[Bargad]

Re: Torr som en föreläsning i Oxford

Kasparov spelar schack. Det finns en enda sak som han behöver koncentrera sig på: brädet. Det är inte riktigt samma omständigheter som en rollperson på ett slagfält, som behöver ta hänsyn till begränsad sikt, halt underlag, hindrande rustning, utmattning, svettning, samt en fiende som faktiskt slår på honom, inte bara flyttar träbitar på en rutig platta.

Så enligt dig bör svårigheten vara lägre i fall av en orustad duell på platt gräsmatta än i leriga, halkiga slagfält då man har skymd sikt?

Min åsikt (baserad på några år inom japansk svärdskonst) är att en mästare lätt smiskar en nybörjares rumpa röd. Men jovisst, ute på slagfältet där han kanske inte ser motståndaren komma kanske han gör misstag. Men borde inte detta täckas av andra regler som säger att utan hjälm är man ovetande om anfall bakifrån, med hjälm är man dessutom ovetande om anfall från sidorna eller något sådant? Mot en motståndare som kommer framifrån borde han fortfarande vinna lätt.

Som jag ser det borde det vara lätt att Lyckas när man anfaller då man sällan missar någon som inte lyckas parera men samtidigt lätt att Lyckas parera.

Men tar riktiga strider 2 timmar minst eftersom alla alltid Lyckas? Nej, att parera en nybörjares anfall är oftast lättare då de har helt fel timing och är lättare att läsa än en mästares anfall.
Nybörjaren tittar t ex på kroppsdelen han strax tänker anfalla samt att hans timing är dålig då han väljer en tidpunkt då motståndarens fysiska/mentala gard erbjuder bra mycket bättre lägen vid andra tidpunkter eller andra kroppsdelar.
Mästaren är i stort sett omöjlig att läsa då väldigt få rörelser han gör avslöjar tid/plats för hans anfall och han nästan alltid anfaller vid de mest oväntade tillfällena och mot de mest ogarderade punkterna.

Svårigheten att parera beror på timing och teknisk skicklighet i anfallet. En mästare kan klanta sig en, nybörjare kan ha nybörjartur och anfalla vid rätt tidpunkt och mot rätt mål mer av tur.
Själv föredrar jag en variant på Kheelatars KG system med 2T10+FN. Slaget blir oftast medelbra vilker gör att FN spelar mer roll än tur. KG systemet används så att svårigheten att träffa är låg för anfallaren. Svårigheten för försvararen att parera/blockera/undvika är lika med anfallarens KG.

Skulle väl kunna presentera detta lite i Rollspelmakar hörnan om nån är intresserad.

 

[Bargad]

Men få personer dör sekunden när du kör in kniven i dem. De blöder ihjäl samt dör av att deras tarmar och magsäck är strimlade.
Jag kan nästan garantera (utan att själv ha testat) att grannen kämpar tappert fast halva hans mage ligger på golvet. Till slut blir du less att hacka på honom då allt fler hugg träffar men han vägrar störtdö så du går därifrån. Grannen krälar till telefonen men orkar inte resa sig så han drar ner den på golvet. Men, tyvärr för han, har chocken satt in och han kan inte dra sig till minnes det korta nummret 112. Han vet knappt vem han är pga blodförlusten och snart dör han.

Tror jag... Äh, varför prata om något jag inte testat - jag skriver nått nytt om en timme. Om inte polisen tagit mig.../images/icons/devil.gif

(Snälla rollspelsmotståndare, jag tänker inte göra något alls. Det var bara ett sjukt skämt.)

 

[Bargad]

Sedan blir vissa handlingar orättvist svåra (som bågskytte i mörker), men detta känns som detaljer och inte generalfel.

Jag skulle ignorera reglerna där och göra egna. Om mörkret är det enda som skiljer två situationer skulle jag påstå att det är lika lätt/svårt bara man vet var målet är. Leker man sätta knorr på grisen utan att flytta grisen eller sig själv lär man sig till slut var knorren ska sitta även om man har förbundna ögon. (Varför man nu skulle vilja leka det?)

Slå istället ett SYN-slag för att urskilja målet - den närsynte skjuter misstar en buske för målet eller ser inte kroppskonturerna och siktar fel, den med god syn ser i stort sett var målet är ändå och får inte mycket svårare. SYN-slagets resultat påverkar alltså svårigheten får slaget att skjuta./images/icons/clever.gif

Det jag hatar mest med mörker är att +T6orna man får beror på om målet befinner sig på Nära, Normalt, Långt eller Mycket långt avstånd (eller minns jag fel?). Om du har en kastkniv påverkas du alltså mer av mörker än om du har en långbåge (eftersom kastkniven har kortare räckvidd).

 

[Bargad]

Gör det gratis att sikta på bröstkorg, buk, höft, lår och skuldra. Hals, hand, armbåge, fot, knäskål blir +Ob1T6 medan skalle, ansikte, mage, underliv, överarm, underarm och var blir +2.

Tänk på att de målpunkter man har högst på önskelistan är kända av motsåndaren. Han VET att du vill anfalla där du orsakar störst skada. Därför koncentrerar han sig på just dessa punkter och tar en gard som gör det svårt att anfalla dessa.

Baserat på mina erfarenheter av japansk svärdskonst hugger man inte där man har lust utan där motståndaren ger en blotta.

Det jag ogillar med Eons blödningsregler är:

1) Blödning påverkar inte svårigheten. Så vitt jag vet blir man blir man yr och försatt i chocktillstånd av blodförlust.

2) Enligt läkarlexikon och typiska Emergency - 911 program på TV så klarar man större blodförluster än i Eon och förblöder inte heller lika fort.

Så blödningsreglerna ser jag gärna ändringar på.

 

[Krille]

Re: Torr som en föreläsning i Oxford

"Men min kaosdemon från Srii'lk, en kall och mörk plats, är inte så subtil (taskig uppfostran...) och därmed tämligen värdelös, högt FV i vissa färdigheter till trots."

Så trist för honom. Spela D&D istället om du vill ge demonen och andra pangpåbultare en chans.

"Sedan kan man ju inte bortse från att det i regelboken står att slaget oftast är Ob3T6 och inte Ob2T6. Det står så av ett skäl antar jag, och det skälet är väl att det skall vara normal svårighetsgrad."

Tja, jag antar att skälet är att det är vanligare att när man hamnar i strid så är det oftast på lerig mark, under stressiga förhållanden och med en motståndare som faktiskt vill ha ihjäl en, oftare än på en mjuk trevlig matta i en dojo och en motståndare som helst inte ger dig mer än en hög blåmärken. Det är lite som att skjuta kpist på bana och skjuta kpist i strid - det senare är oändligt mycket svårare än det förra.

"Vad är din (och kanske eventuellt Neogames) åsikt om +4 istället för +Ob1T6?"

Min åsikt är att helt enkelt inte skjuta sig i foten, utan att det går åt helvete på ett mindre dödligt sätt istället. Men nu är det inbankat i den svenska rollspelskulturen att fummel innebär att du halkar, kapar huvudet av två kompisar samt skjuter dig i foten och får sårfeber på grund av det.

"Svårigheten att utföra en handling borde ju ha med FV att göra i större grad än vad som visas i nuvarande system."

Vetefaen om det gäller idiotsvåra svårigheter. Om det är en på miljonen att lyckas så hjälper det inte om man är galaxens bästa pilot eller en nybörjare från en dammboll längst ut till höger. Möjligen kan det vara en bra idé att ha Kraften på sin sida, men det faller mer under regeln "muta spelledaren" än färdighetsreglerna.

"På grund av den (felaktiga?) iaktagelsen ovan, eller på grund av att du helt enkelt är en bättre människa än oss andra?"

Självklart är jag en bättre människa än ni andra. <img src="/images/icons/wink.gif" border=0 width=15 height=15>

 

[Krille]

Re: Torr som en föreläsning i Oxford

"Så enligt dig bör svårigheten vara lägre i fall av en orustad duell på platt gräsmatta än i leriga, halkiga slagfält då man har skymd sikt?"

Japp. Det är en sjujefla skillnad på strid och duell.

"Min åsikt (baserad på några år inom japansk svärdskonst) är att en mästare lätt smiskar en nybörjares rumpa röd."

Min åsikt, baserad på vanlig hederlig svensk värnplikt och en kasse folk som tjänstgjort i Bosnien, är att en riktig stridssituation inte har ett jota att göra med träning eller duell. Det är fullt möjligt att mästaren kan smiska nybörjaren röd i dojon, men sätt honom i en kaotisk stridssituation på slagfältet så är risken stor att han tas ner på jorden. Eller i värsta fall sex fot under den.

"Själv föredrar jag en variant på Kheelatars KG system med 2T10+FN. Slaget blir oftast medelbra vilker gör att FN spelar mer roll än tur. KG systemet används så att svårigheten att träffa är låg för anfallaren."

Det finns en frivillig regel som säger att försvararens effekt måste vara högre än anfallarens effekt för att han ska lyckas parera. Den kan du alltid använda.

 

[P|uT0NiUm]

Det är ju det som är poängen!

Organ i magen skulle vara 1-6, har jag för mig att jag skrev, och övrigt 7-10! Dessutom gratis att sikta där. Alltså: Större chans att få organskada, precis lika stor chans att dö direkt. En lunga räknar jag också till organskada.

Och till dig Marco (jag ids inte skriva ett nytt svar så jag svarar här), det är lättare att dö och bli skadad för båda parterna (inte bara RPn), och lättare att anfalla. Kort sagt: Striderna blir dödligare och mer realistiska.
Däremot, kör båda med nävarna gör det inte lika stor skada, det borde nästan dra utmattning och lite smärta istället, men i alla fall: Man gör inte lika mycket skada med nävarna och mer skada med ett vapen. Det är precis vad som är poängen.
Detta i sin tur gör att spelarna blir mer försiktiga och det är till stor fördel när man har en hack'n'slash-spelgrupp, följaktligen löser de allt mindre med våld. Det är psykologi i det hela också.

 

[P|uT0NiUm]

Re: Regelmodifikation på betastadiet [långt]

Först och främst så presenterade jag en regelmodifikation på betastadiet, vilket innebär att den inte är klar, följaktligen öppen för förändringar. En har jag gjort hittills. Jag kommer till det senare.

Nu hann jag inte svara då jag upptäckte att Kimon redan gjort det åt mig, med mina argument som jag tänkt använda /images/icons/wink.gif. I alla fall.

Som sagt, du har missat grundpoängen - jag har nämnt den sisidär tusen gånger, men du har missat den ändå /images/icons/wink.gif.

Ja, jag vill hellre ha ett långbenbank än att båda stridstränade riddarna patetiskt nog kryper runt i leran, inkrånglade i sina kläder, desperat kämpandes för att hålla andan... etc.. Man kan dabba sig ändå, dvs. misslyckas. Att dabba sig behöver dock inte innebära att man exempelvis krånglar in sig i sina egna kläder (föga troligt), slår sig själv i skallen (då måste IQ verkligen understiga skostorleken), ja, du vet, Eons fummelregler. Vanligt fummel bildas vid 2 st 6or, vi har gjort om till Marco-varianten och fumlar "enbart" på 3 st 6or (det händer ändå rätt ofta, faktiskt). Det höjer knappast spelglädjen att råka skjuta sig i tån bara för att det är långt avstånd. Därför har jag tagit bort den regeln - delvis på grund av spelglädje och delvis på grund av realism. Detta finner man om man läser mitt första inlägg.

FC 12 i en färdighet innebär lång och intensiv träning av denna färdighet. Har man FC 12 har man svårt att lyckas med Ob3T6 - oavsett om man bankar metall eller människokött. Ska du dessutom lyckas med att undvika någonting är det så gott som omöjligt, då undvika blir Ob4T6 om man redan har gjort något, eventuellt ska undvika två gånger.
Det blir helt enkelt jävelsvårt för tidigt.
Genom att sänka med Ob1T6 och sätta till 3 per handling istället för Ob1T6 (först var det 2 per handling, nu har jag kommit på bättre tankar /images/icons/wink.gif) blir det enklare för en adekvat stridstränad soldat med att lyckas med något. Säg att han ska sopa till bondlurken två gånger, då blir svårigheten Ob2T6+3 varje gång, i medel 10, istället för era Ob4T6.
Jag menar, ett slag tar fan inte fyra sekunder att få fram. Vad gör man resten av tiden? Står och fånstirrar tills resterande 2-3 sekunder runnit ut och väntar på att få försvara sig på Ob4T6?
Har du någonsin sett ett riktigt slagsmål förresten? Av reglerna att döma, jag skulle inte tro det. Tänk på att de flesta (Svensson) inte har mer än 6-8 i FC - pröva slå Ob3T6 mot det några gånger. Det blir till och med svårigheter på Ob2T6, och så tycker jag att det ska vara. Kontrasten blir större. De som är mästare är mästare och de som är drägg är drägg.

Om du inte redan har fattat varför jag dubblar skadekolumner, etc., hänvisar jag till det här inlägget: http://forum.rollspel.nu/showthreaded.ph...vc=1#Post142744.

Och det här struntet angående din dojo och leriga mark, det finns redan regler för exempelvis strid i möblerat rum, strid i snårig terräng, etc.. Vilket innebär att det fortfarande blir automatiskt +3 på varje handling om man kör med min mod, då man faktiskt befinner sig i kvicksand, som du verkar få det till. Med Eons regelsystem blir allt automatiskt Ob4T6 från grund då. Wopdeedoo!
Jag ser ingenstans i regelboken att det skulle vara lättare att slåss inomhus, då man inte störs av fenomen som lerig mark... var god säg var du hittar den källan.

Detta bidrar till spelglädjen - som bland annat Marco vill få det till att det inte gör - då man slipper fumla och ramla omkull så fort man försöker stå på två ben. Fråga vem som helst som har spelat Eon (förutsätt att denne person inte varit med och skrivit rollspelet - sådana personer verkar ha svårt att acceptera att det faktiskt kan ha brister) om de tycker att det är ovanligt lätt eller ovanligt svårt att göra saker.

För övrigt anser jag att både Eon och Neotech är väldigt realistiska rollspel. Men det finns brister, det gör det i allt. Det verkar på dig som att jag har tråkigt och försöker klottra ned regelböckerna så mycket som möjligt för att fördriva tiden, eventuellt klaga så mycket på regelsystemet som möjligt. Nej. Grundinlägget skrev jag utan vidare eftertanke när jag bara gled runt på forumet, det är inte speltestat eller något, och det är bara en idé hittills... jag kommer dock utveckla den, både för spelglädjens och realismens skull - inte av någon annan anledning. Slut på psykologi.

För att årergå:
""Alla +modifikationer får jag från att jag hatar när Ob-systemet sabbar ett 'lätt' (Ob2T6) slag mot nivåer såsom 14+.""
"Skyll dig själv om du gör så idiotsvåra kombosar. Det spelar ingen roll om "idiotsvårt" definieras som Ob15T6 eller om det definieras som Ob7T6+2 - det är idiotsvårt ändå och bör så behandlas."

Till att börja med, vart får du Ob7T6+2 och Ob15T6 ifrån? Jag har nämnt att det är svårt att göra saker på Ob3T6 -> Ob4T6... jag nämnde faktiskt aldrig Ob7T6 om mitt minne inte sviker. Är något 'lätt' ska vem som helst kunna lyckas med det, och att gå fram till någon och klappa till denne på käften (ser det som ansikte) bör inte ha Ob5T6 i svårighet!

Nu måste jag ha fått fram mitt budskap, annars ger jag upp!

(hoppas jag inte offendade någon på något sätt med mina argument, om jag gjorde det ber jag om ursäkt)

 

[Krille]

Re: Regelmodifikation på betastadiet [långt]

"Ja, jag vill hellre ha ett långbenbank än att båda stridstränade riddarna patetiskt nog kryper runt i leran, inkrånglade i sina kläder, desperat kämpandes för att hålla andan..."

Åkej. Ditt val. Personligen tycker jag att det är klart mycket ballare att få en kryparuntileran-fajt beskriven för mig (och beskriva den också för den delen) än ett repetitivt Långbenbankande "jag slår - jag parerar" tills bokstaven Z hopar sig i hörnet.

"Att dabba sig behöver dock inte innebära att man exempelvis krånglar in sig i sina egna kläder (föga troligt), slår sig själv i skallen (då måste IQ verkligen understiga skostorleken), ja, du vet, Eons fummelregler."

Då ligger mitt val hellre på att dämpa effekten av fummel. Jag håller med om att det inte är kul att skjuta sig i foten, men jag skulle för den sakens skull inte minska på mängden fummel. Istället för att fummel innebär att man skjuter huvudet av sig samtidigt som man spetsar sin kompis (enligt gammal god fummeltradition) så vill jag hellre se fummel som ett riktigt uselt men icke-fatalt misslyckande. Men det är förbaskat ball att misslyckas rejält (speciellt om det inte är en själv, utan ens kamrater), och det kan driva ståryn framåt om det används rätt.

Ta bara Return of the Jedi, där den store hjälten Han Solo smyger sig fram för att tyst ta hand om en spanare - och trampar på en kvist!

"Har du någonsin sett ett riktigt slagsmål förresten? Av reglerna att döma, jag skulle inte tro det."

Eh... jo. Jag har varit med om dem också, både under kontrollerade förhållanden (SCA och karate, bland annat) och okontrollerade föhållanden (rent jefla bråk). Erfarenheterna av slagsmålen gick rakt in i stridssystemet.

"Om du inte redan har fattat varför jag dubblar skadekolumner, etc., hänvisar jag till det här inlägget:"

I stand corrected. Jag håller dock inte med om att det är en bra lösning.

"Och det här struntet angående din dojo och leriga mark, det finns redan regler för exempelvis strid i möblerat rum, strid i snårig terräng, etc.."

Nu menar jag iofs kontrollerade förhållanden vs okontrollerade förhållanden. En dojo är ett typexempel på kontrollerade förhållanden. Ett slagfält är ett typexempel på okontrollerade förhållanden. Och eftersom stridsreglerna i Eon (och rollspel rent generellt) är till för att simulera de okontrollerade förhållandena snarare än de kontrollerade förhållandena, så är det ganska uppenbart att det inte alls är samma sak som träningssparring i dojon, världsmästerskap i boxning eller filmslagsmål.

"Jag menar, ett slag tar fan inte fyra sekunder att få fram. Vad gör man resten av tiden? Står och fånstirrar tills resterande 2-3 sekunder runnit ut och väntar på att få försvara sig på Ob4T6?"

Se inte fyra sekunder som en absolut tidsgräns på en runda, utan snarare som ett medeltid på en kasse rundor.

Så vad gör han under resten av tiden? Han rör på sig. Letar öppningar. Låter bli att bli träffad. Håller koll på terräng och omgivning. Fäller elaka repliker.

"Till att börja med, vart får du Ob7T6+2 och Ob15T6 ifrån?"

...kan nog ha något med att jag massuppfittade "nivåer såsom 14+" att göra.

"Jag har nämnt att det är svårt att göra saker på Ob3T6 -> Ob4T6... jag nämnde faktiskt aldrig Ob7T6 om mitt minne inte sviker. Är något 'lätt' ska vem som helst kunna lyckas med det, och att gå fram till någon och klappa till denne på käften (ser det som ansikte) bör inte ha Ob5T6 i svårighet!"

Jag har inga som helst problem med att svårigheten för att lappa till någon på käften ska vara lägre än Ob5T6 - förutsatt att personen är med på att bli tillappad på käften. Men så fort han inte är med på det (och det hävdar jag att de flesta inte är) så kommer det bli bra mycket svårare. Bara det där omedvetna steget bakåt och att slänga upp armarna automatiskt framför ansiktet gör det svårare än man tror att få in en rak höger på snoken. Det krävs i princip att personen är med på det, är fastlåst eller totalt överraskad för att det ska gå - och skulle så vara fallet så sänker jag svårigheten i de fallen istället.

 

[Bargad]

Re: Torr som en föreläsning i Oxford

Japp. Det är en sjujefla skillnad på strid och duell.

Varför säger inte reglerna att man har annan svårighet i dueller? Vilken svårighet hade du tänkt dig?

Ett tag sen jag läste Eon, kommer inte ihåg alla småregler nu men som P|uT0NiUm sa så finns det ju regler för strid i snårig terräng som, vill jag minnas höjer svårighetsgraden över normalsvårt. Alltså anses strid i icke snårig terräng vara normalsvår. Mörker ökar också svårigheten för strid över det normala. Vind och regn likaså skulle jag kunna tänka mig. Som sagt, har inte läst reglerna på ett tag.
Intrycket man får av regelboken är att snårig terräng, mörker, vind, regn o dyl inte ses som normala förhållanden. Inte svårighetsmässigt iaf.


Min åsikt, baserad på vanlig hederlig svensk värnplikt och en kasse folk som tjänstgjort i Bosnien, är att en riktig stridssituation inte har ett jota att göra med träning eller duell. Det är fullt möjligt att mästaren kan smiska nybörjaren röd i dojon, men sätt honom i en kaotisk stridssituation på slagfältet så är risken stor att han tas ner på jorden. Eller i värsta fall sex fot under den

Visserligen bedrivs min träning i dojo även om jag testat utomhus men jag skulle påstå att man ändå har mer koll på sina motståndare i närstrid än i ett modernt krig. På nutida slagfält viner kulorna från alla håll och kanter. Men på Eons slagfält kan inte fiendens bågskyttar skjuta när man väl står vid deras egna infanterisoldater och skaffar erfarenhetskryss.
Slåss du i formation har du vänner runt om kring dig som minskar de håll du kan bli anfallen från.

Men i Eon blir inte striderna så kaotiska. Antalet stridande hålls nere eftersom RPna inte till vardags slåss på slagfält utan mot rövare o dyl.

I kendon har jag testat att slåss 2 mot 3, 1 mot 2, 2 mot 2 och 4 mot 4. Ev också själv mot 4 men är inte säker.
Hjälmen hindrar en att se åt sidorna och bakåt ser man självklart inget. Slåss man t ex 2 mot 2 kan man komma för nära sin vän och hans fiende så man plötsligt blir anfallen även av denne. Fienden försöker distrahera och smyga runt för anfall bakifrån samt stänga in en mellan varandra eller i ett hörn. Man har trots det rätt bra koll på vem som anfaller när.
I små grupper är det lättare än i stora men i stora grupper kan man slåss i formation och få hjälp av det.

Det finns en frivillig regel som säger att försvararens effekt måste vara högre än anfallarens effekt för att han ska lyckas parera. Den kan du alltid använda

Jo, bra regel. Använde den alltid när jag körde med Eons regler. Men ibland använde jag mig av ett annat system då jag inte hade rundor eller tidspoäng/initiativ.

 

[Krille]

Re: Torr som en föreläsning i Oxford

"Varför säger inte reglerna att man har annan svårighet i dueller?"

För att normalfallet för rollpersoner i rollspel är strid, inte duell.

"Vilken svårighet hade du tänkt dig?"

Åtminstone en nivå lättare.

"Ett tag sen jag läste Eon, kommer inte ihåg alla småregler nu men som P|uT0NiUm sa så finns det ju regler för strid i snårig terräng som, vill jag minnas höjer svårighetsgraden över normalsvårt. Alltså anses strid i icke snårig terräng vara normalsvår."

Taskigt formulerat av mig. Jag syftade på kontrollerade vs okontrollerade förhållanden. Träningssparring i en dojo är kontrollerad av säkerhetsskäl. En duell är kontrollerad av rättvise- och hedersskäl. En normal strid i skarpt läge är inte kontrollerad, även om man inte tar hänsyn till snårig terräng och mörker.

 

[Bargad]

Öh, kanske borde sova...

Organ i magen skulle vara 1-6, har jag för mig att jag skrev, och övrigt 7-10! Dessutom gratis att sikta där. Alltså: Större chans att få organskada, precis lika stor chans att dö direkt. En lunga räknar jag också till organskada

tja, ummm... jaja. Okej, mera organskador. Dör av magproblem och blödning. Då är väl allt bra då. Förutom en sak. Jag tycker inte att det ska vara så lätt att träffa magen. Eller är det min uteblivna sömn som talar igen?