Psykologin bakom murder hobos

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
17,448
Location
Helsingborg
Då kommer det ju tillbaks till murder hobo är spelaren och inte karaktären då det är ett aktivt val SPELAREN gör att spela på det sättet , det är ju spelarens önskan att spela en chaotic neutral drow rogue som backstabbar sina gruppmedlemmar .
En anledning till varför det kan uppstå kan vara att spelare som jag hittar på personligheten medan jag spelar, så om jag är en kallblodig mördare så är det något jag hittat på för att passa till situationen. Har en anekdot där en spelare träffade en gammal vän som blev mördad inför rollpersonen och spelarens första tanke var att loota kroppen. Jag frågade som spelledare om det är en vettig reaktion mot att se någon bli mördad och spelaren hittade då på i sin personlighet att som "lönnmördare var hon [rollpersonen] kallblodig". Funkis förklaring för min del, men ändå anpassad till situationen.

---

Orelaterat till det ovan, jag drar mig nu till minnes en gång när jag spelade i Shadowrun och min rollperson var "moralisk" (vad nu det innebär, egentligen) och när en annan rollperson höll på att hugga huvudet av en SLP (som vi slagits emot) bara för att SLP:n inte ville ge sin kod till kontokortet så sköt min rollperson den andra rollpersonen. Spelledaren fick avbryta spelmötet och sedan retconna allting nästa spelmöte.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,694
Location
Göteborg
Nej, snarare är mitt problem med spelare som ballar ur under en session (ofta resulterar i mord), men det är egentligen ett ämne för en ny tråd. Problemet ligger, enligt mig, dock aldrig i kognitiv dissonans utan i att situationen uppkom från första början.
Då är jag med lite mer, och håller med. Spelare som låter sina rollpersoner bete sig som omoraliska skitstövlar när det inte är en del av gruppens normala eller föredragna spelstil är ett problem (även om det är ett problem jag själv inte stött på sedan jag var tonåring och spelade med andra tonåringar). Men som du säger, det tror jag har ganska lite att göra med de olika psykologiska fenomen som tas upp i artikeln. Istället har det att göra med spelare som inte kan eller vill spela i samklang med resten av gruppen och inte har något emot att sabba för de andra.
 

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
17,448
Location
Helsingborg
Istället har det att göra med spelare som inte kan eller vill spela i samklang med resten av gruppen och inte har något emot att sabba för de andra.
Ja, helt klart. Jag har faktiskt ett sådant problem just nu - skulle kunna starta en tråd om det om det är intressant att diskutera - men i denna situation handlar det inte om att spelaren inte kan spela tillsammans med andra, utan att det är en brist på konsekvenstänk. Det här nämns aldrig i artikeln, men skulle kunna vara sorterad under "disregard or distort consequences".

Varför skulle resten av gruppen vilja vara med någon som uppvisar psykopatiska tendenser?
 
Last edited:

Dr_Dängrot

Myrmidon
Joined
1 Mar 2017
Messages
4,326
En anledning till varför det kan uppstå kan vara att spelare som jag hittar på personligheten medan jag spelar, så om jag är en kallblodig mördare så är det något jag hittat på för att passa till situationen. Har en anekdot där en spelare träffade en gammal vän som blev mördad inför rollpersonen och spelarens första tanke var att loota kroppen. Jag frågade som spelledare om det är en vettig reaktion mot att se någon bli mördad och spelaren hittade då på i sin personlighet att som "lönnmördare var hon [rollpersonen] kallblodig". Funkis förklaring för min del, men ändå anpassad till situationen.

---

Orelaterat till det ovan, jag drar mig nu till minnes en gång när jag spelade i Shadowrun och min rollperson var "moralisk" (vad nu det innebär, egentligen) och när en annan rollperson höll på att hugga huvudet av en SLP (som vi slagits emot) bara för att SLP:n inte ville ge sin kod till kontokortet så sköt min rollperson den andra rollpersonen. Spelledaren fick avbryta spelmötet och sedan retconna allting nästa spelmöte.
Jag upplevde ett liknande scenario som det du beskriver när jag spellede noir och det blev en conflict of morals mellan två karaktärer och det hela slutade i en mexican standoff på ett kontor högt över stadens regntunga neonbelysta gator.

Det passade dock in och bidrog till spelet på ett bra sätt så där och då var det önskvärt

Det jag har problem med är när man har en eller flera spelare i gruppen som använder sig av sitt alginment eller moralkod som en ursäkt för att få agera som man vill när man spelar ett spel där backstabbing och betrayal inte är en uttalad del av spelet eller den miljö karaktärerna figurerar i .
 

chrull

Stockholm Kartell
Joined
17 May 2000
Messages
8,418
Varför skulle resten av gruppen vilja vara med någon som uppvisar psykopatiska tendenser?
Varför sker det i verkligheten?

Antalet svar är väl ungefär lika många som antalet personer som uppvisar psykopatiska tendenser och fortfarande har nära/kära/kollegor/andra personer runt omkring sig.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
17,466
Ja, helt klart. Jag har faktiskt ett sådant problem just nu - skulle kunna starta en tråd om det om det är intressant att diskutera - men i denna situation handlar det inte om att spelaren inte kan spela tillsammans med andra, utan att det är en brist på konsekvenstänk. Det här nämns aldrig i artikeln, men skulle kunna vara sorterad under "disregard or distort consequences".

Varför skulle resten av gruppen vilja vara med någon som uppvisar psykopatiska tendenser?
Varför är Wolverine med i X-Men? Varför är Worf med i Star Trek? Varför är Porthos med i 3 musketörerna? Varför gillar vi karaktärer som agerar passionerat och skapar intressanta konsekvenser? För att det är kul och intressanta karaktärer!

Och låt oss vara ärliga, den genomsnittliga äventyrargruppen är moraliskt någonstans kring samma nivå som Jesse James gänget.
 

Rickard

Superhero
Joined
15 Oct 2000
Messages
17,448
Location
Helsingborg
Och låt oss vara ärliga, den genomsnittliga äventyrargruppen är moraliskt någonstans kring samma nivå som Jesse James gänget.
...för dig.

...och eftersom du inte ger dig vill jag påminna om detta.
4. Skräpa inte ner trådar. Om du vill korrigera eller peka ut vad du anser vara ett misstag eller felslut i ett inlägg så är det förstås helt okej; men om du har problem med diskussionens grundläggande förutsättningar och hellre såg att ämnet inte diskuterades alls – strunta i den.​
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,694
Location
Göteborg
Och låt oss vara ärliga, den genomsnittliga äventyrargruppen är moraliskt någonstans kring samma nivå som Jesse James gänget.
Svårt att säga, men det finns ju i alla fall gott om sådana äventyrargäng. Och anledningen är nog, tror jag, helt enkelt att man ser på spelet helt eller delvis som ett problemlösarspel. Man vill försöka få så bra resultat som möjligt. Bli rik, överleva och få erfarenhet. Moralen är liksom inte en faktor, precis som när man spelar brädspel.

Detta behöver inte vara antingen eller; man kan gott ha ett öga på både drama/simulering och problemlösning, men ju mer fokus som ligger på att spelarna, snarare än rollpersonerna, löser problem, desto mer blir nog tendensen att strunta i moraliska aspekter.
 

zo0ok

Rollspelsamatör
Joined
13 Sep 2020
Messages
2,613
Men om orcher är onda redan från födseln så är det ju inte en moraliskt ond handling, och alltså inte ”ondska för kul och vinning” ;)
Jag är inte säker på att det ligger inom definitionen av "Good" i D&D, men det är en annan diskussion.
 

Dr_Dängrot

Myrmidon
Joined
1 Mar 2017
Messages
4,326
Varför skulle resten av gruppen vilja vara med någon som uppvisar psykopatiska tendenser?
Detta var något jag ifrågasatte när jag spelade pathfinder 1:ed för massa år sedan

Det finns en class som heter cavalier som i princip är en riddare och som riddare tillhör du olika ordnar som har olika edicts .

Där finns en order som heter order of the cockatrice där du skall agera som en självisk skitstövel . Jag vill minnas (men kan minnas fel) att du får du bonus xp om du frag stealar , du måste alltid claima lejonparten av looten och det bästa magiska föremålet osv oavsett om det passar till din class.

Kort och gott du skall vara en skitstövel och varför skulle normala äventyrare som är goda och laglydiga vilja äventyra med denne skitstövel

Vad fyller hen för funktion i en normal icke dysfunktionell äventyrargrupp
 

Dr_Dängrot

Myrmidon
Joined
1 Mar 2017
Messages
4,326
Order of the cockatrice är ju dock ett exempel på där speldesignen inbjuder spelaren till att vara en skitstövel
 

zo0ok

Rollspelsamatör
Joined
13 Sep 2020
Messages
2,613
Jag känner mig, som ganska ofta, mitt emellan ytterligheterna.

Jag tycker det är tråkigt med murder hobos i rollspel. Det har inte hänt så mycket när vi spelat, mest hände det nog i Western, där är det ju lite en del av genren (du blängde elakt på min häst, jag utmanar dig på duell). I vanligt fantasy-rollspel blir det - min uppfattning som SL - rätt trist om spelarna bara beter sig godtyckligt elakt eller fullständigt själviskt i många situationer. Det är inte sådan fantasy (litteratur/serier/film) vi inspireras av. Dessutom tenderar även fantasy-världar att han någon slags motsvarighet till lagens-långa-arm, så om rollpersonerna är alltför asociala BÖR SL låta det få konsekvenser, och då blir det någon slags SL mot Spelarna spel, vilket absolut inte kan leda till något gott.

Så jag är emot murder hobos i rollspel.

Då till artikeln. Långsökt tycker jag. Mycket lite igenkänning. Känns som författaren främst sitta på hög häst och morel-predika. Men (inte så) kort:

euphemistic labeling: Det känns som detta handlar till 99% om samtidsanalys, och till max 1% om rollspel. Vem i rollspel orkar bry som om alternativa fakta?

advantageous comparisons: Exemplet, att det skulle vara fel att stjäla från de onda för att de missbrukar sin makt, i en typisk fantasy/rollspels-värld med typiskt ett svagt rättsväsende, eller en auktoritär statsmakt som suger ut sina medborgare (vilket historiskt är normalfall), känns svårt att identifiera sig med direkt. Man kan inte spela Robin Hood och hjälpa det utsugna folket mot den elake sheriffen? För det vore att vara en murder hobo? Jag köper inte det.

displacement of responsibility: Jag har (som fler av er) svårt att se relevansen. En spelare väljer att köra psykopat-spel, och de andra tycker det är coolt att inte protestera? Det har säkert hänt. Igen, i samhällen med svagt rättsväsende eller i auktoritära samhällen... vem är där att utkräva responsibility - i spelet?

diffusion of responsibility: men vem bryr sig om vem som får skulden? Om en rollperson gör något dumt så riskerar hela gruppen att hamna i trubbel. Att gruppen skulle hamna i någon "process" och alla skulle skylla på alla... det har aldrig hänt.

disregard or distort consequences: I rollspel, till skillnad från verkliga världen, finns en SL och what-goes-around-comes-around... om SL vill. Det är inte så att domstolen i Haag kommer. Men någon kanske blir sur, och de bryr sig knappast om de har bevis eller inte mot rollpersonerna. Jag har aldrig varit med om att spelarna/rollpersonerna av ren illilja bränt ner/bombat några byar bara för att det inte finns konsekvenser. Det vet de inte - ofta är inte rollpersonern i några super-makt-positioner, ofta finns det mäktiga SLP, och den där byn kanske "behövs" senare. Men jag håller med - om spelarna/rollpersonerna håller på med detta - så beter de sig som murder-hobos - och det är inte så roligt i längden.

dehumanizing: av orcher? Hela iden att orcher kan avhumaniseras är per definition avhumaniserande. Och om att sätta sig på höga moraliska hästar? Sverige skänker 10000 pansarskott till Ukraina med förhoppning att de ska bringa en snabb, kanske smärtsam, död åt ryska värnpliktiga som inte har bett om krig. Är det avhumanisering? Ja. Är det fel? Nej. Människor som lever utan hot i trygga samhällen kan oroa sig för avhumanisering, och om man avhumaniserar sina demokratiska motståndare eller anhängarna av det andra fotbollslaget så ÄR det ett problem. Men det är inte sådana konflikter rollspel brukar handla om.

attributing blame: vem sitter i efterhand och försvarar sitt sunkiga rollspels-beteende genom att skylla på någon/något? Eftersom det är ett spel, så finns det inget att på riktigt försvara, och ingen skuld att på riktigt fördela.

Så jag känner mig mest förvirrad. Jag är övertygad om att det finns "morally disengaged murder hobos" i rollspel, men de ägnar sig inte åt sånt intellektualiserande som artikeln handlar om. Den klassiska definitionen av Evil och D&D handlar om (fritt från minnet): Lögn, Grymhet, Förstörelse, Brist på respekt för liv, Brist på respekt för det som är vackert, Brist på respekt för frihet. Det tycker jag matchar "murder hobo" bättre.
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
9,889
Location
The Culture
...för dig.

...och eftersom du inte ger dig vill jag påminna om detta.
4. Skräpa inte ner trådar. Om du vill korrigera eller peka ut vad du anser vara ett misstag eller felslut i ett inlägg så är det förstås helt okej; men om du har problem med diskussionens grundläggande förutsättningar och hellre såg att ämnet inte diskuterades alls – strunta i den.​
MODERERING

Då passar jag på att påminna om den här regeln:


Regel 8: Respektera moderatorernas arbete. Om du tycker att ett inlägg bryter mot någon av dessa regler – meddela moderatorerna så avgör de lämplig åtgärd. Posta inte ett eget svar och påpeka regelöverträdelsen. Att tolka reglerna är moderatorernas uppgift.
 
Top