Nekromanti Pool of Radiance

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Jag hade den fantastiska turen(?) att vinna detta äventyr i en Codex tävling. Typiskt nog så har jag varken DnD reglerna eller någon större lust att skaffa dem. Dessutom verkar äventyret tämligen uselt. Iallafall är det ingenting som jag inte hade kunnat göra bättre själv. Är det någon annan som har läst eller spelat äventyret?
 

Kauris

Veteran
Joined
13 May 2001
Messages
153
Location
Göteborg
Re: ja, båda och

Har man inte reglerna för ett spel, då blir även "Talisman" obegripligt.
Jag har skrivit om det något eftersom det är gjort för lvl 6
Characters men mina är lvl 9-10, det blev för tråkigt annars.
 

Mattias

Veteran
Joined
19 May 2000
Messages
107
Location
Stockholm
Re: ja, båda och

Jag befinner mig i samma dilemma, att äventyret är på lite för låg nivå.

Själv skall jag DM:a det för grupp på sex karaktärer som befinner sig på level 8. Har börjat med att biffa upp alla Cult- Soldiers, Sentries och Guards med två extra levels i lämplig klass. Har inte funderat mer sedan, tänkte läsa igenom äventyret först.

Har du några tips på övriga bra modifieringar?
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Re: ja, båda och

Jag må sakna reglerna men jag vet tillräckligt om spelet för att kunna förstå det mesta utan problem. Jag stör mig dock på att det mesta verkar gå ut på att slå ihjäl diverse illasinnade kultmedlemmar.
 

Mattias

Veteran
Joined
19 May 2000
Messages
107
Location
Stockholm
Re: ja, båda och

Ja, så kan man ju se på det om man vill. Men som du förstår håller jag inte med dig.

Visst Sean K Reynolds har skrivit ett "dungeon crawl" med allt vad det innebär av slemmiga gamla tunnlar, fällor och avsaknaden av solljus. En hel del lustigheter och faktiskt genomtänkta konstigheter går att finna. En klar intrig finns för spelarna att nysta upp. Ett spännande område, Myth Drannor, har han valt för sitt äventyr, vilket ger goda möjligheter för vidare elaboreringar. Men det är klart gillar man inte bakom-fiendernas-linjer-äventyr så blir det inte lätt att uppskatta ävetyret.

Som du nämner så finns det en hel del illasinnade kultmedlemmar. Men ingenstans kan jag finna insturktioner från mr Reynolds att dom skall slås ihjäl.

Faktum är att jag börjar bli lite trött på den gamla klyshan. Det verkar som att bara för att spelet heter Dungeons & Dragons så antar många att det går ut på att hacka monster. Jag menar det är ju bara ett rollspel - det blir vad spelare och spelledare gör det till.


- Mattias
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Re: ja, båda och

"Men det är klart gillar man inte bakom-fiendernas-linjer-äventyr så blir det inte lätt att uppskatta ävetyret."

Jag har inget emot bakom-fiendens-linjer äventyr. Däremot har jag något emot rälsade äventyr som saknar valmöjligheter i någon större utsträckning.

"Som du nämner så finns det en hel del illasinnade kultmedlemmar. Men ingenstans kan jag finna insturktioner från mr Reynolds att dom skall slås ihjäl. "

De alternativa lösningar som står till buds är tämligen små vill jag minnas. Naturligtvis kan en kreativ Spelledare och kreativa spelare hitta på alla möjliga sorters lösningar. Men har man inte rätt att kräva ett bättre äventyr av en så pass kunnig och rutinerad gammal räv som Sean? Man brukar faktiskt inte införskaffa officiella äventyr bara för att omarbeta dem till oigenkännlighet. Det är väl meningen att det ska finnas någonting att hämta för de flesta rollspelare, oberoende av spelstil eller har jag fel?

"Faktum är att jag börjar bli lite trött på den gamla klyshan. Det verkar som att bara för att spelet heter Dungeons & Dragons så antar många att det går ut på att hacka monster. Jag menar det är ju bara ett rollspel - det blir vad spelare och spelledare gör det till."

Det enda som jag har några egentliga invändningar emot är äventyret, inte spelet som helhet. Jag saknar den erfarenhet som krävs för att att kritisera det. När det gäller rollspel så är det givetvis så att spelare och spelledare har det sista ordet när det gäller spelstil och inriktning. Men vissa rollspel favoriserar vissa spelstilar över andra. Detta kan kräva en del arbete att ändra på.
 

Mattias

Veteran
Joined
19 May 2000
Messages
107
Location
Stockholm
Re: ja, båda och

<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>

De alternativa lösningar som står till buds är tämligen små vill jag minnas.

<hr></blockquote>


Undrar om vi läst samma äventyr du å jag... /images/icons/devil.gif
(Sorry... )

Nu har vi inte spelat äventyret ännu, men jag har alldelens nyss läst det. Jag vet inte vad du har för referensramar men jag kan inte direkt hålla med dig om att slå sig igenom äventyret är den bästa lösningen. Som det är skrivet skulle jag vilja påsta att det är smyga, maskera och impersonering som gäller för att klara sig bäst. En nivå 6 grupp i Myth Drannor blir nog annars en ganska kort historia...

<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>

Naturligtvis kan en kreativ Spelledare och kreativa spelare hitta på alla möjliga sorters lösningar. Men har man inte rätt att kräva ett bättre äventyr av en så pass kunnig och rutinerad gammal räv som Sean?

<hr></blockquote>


Okej, jag kan väl erkänna att äventyret inte är det bästa jag läst (utifrån mina referenser är nog det "Shadows over Bögenhafen" till WFRP) men dåligt tycker jag inte att det är. Det finns en tydlig intrig. Platser att undersöka i valfri ordnig. Rollfigurer att interagera med, antingen fysiskt eller retoriskt. Valmöjligheterna finns där, det gäller bara att utnyttja dom.

Vad gäller Seans förmåga att skriva bra äventyr så tycker jag nog att han är sådär, han kan Forgotten Realms och har en djup förståelse för D&D reglerna. Men i övrigt finns det många som författar bättre äventyr än Sean.

<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>

Man brukar faktiskt inte införskaffa officiella äventyr bara för att omarbeta dem till oigenkännlighet. Det är väl meningen att det ska finnas någonting att hämta för de flesta rollspelare, oberoende av spelstil eller har jag fel?

<hr></blockquote>


Jag menade inte att man skulle omarbeta äventyret, snarare var det hur man använder äventyret i spelet. Ett äventyr kan inte beskriva alla tänkbara situationer som kan uppstå. Spelkonstruktören väljer ut de platser eller situationer som han tycker är definierande för den idé han har och beskriver dem. Sen är det upp till varje spelgäng att skapa något eget av detta i en spelsitution. Eftersom man gärna följer den ordning som äventyret är disponerat resulterar detta ofta i ganska linjära händelsförlopp (vilket i sig inte nödvändigtvis är dåligt). Pudelns kärna är väl snarare hur väl och kreativt spelkonstruktören har beskrivit de platser och situationer han hittat på, och såklart hur spännande och intresant grundidén är. Enligt min mening så har Sean gjort detta på ett tillräckligt bra sätt som skapar inspiration och tillhandahåller tillräckligt med information för ett lyckat äventyr. Det räcker för mig i alla fall...


- Mattias
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Re: ja, båda och

"Som det är skrivet skulle jag vilja påsta att det är smyga, maskera och impersonering som gäller för att klara sig bäst"

Du har rätt i att man inte kan slås igenom äventyret, men våld spelar en väldigt central del. Motiverat av någon slags kombination av girighet och lust att bekämpa ondskan.

Sedan är det förstås inte helt omöjligt att min ganska blygsamma kunskap om Myth Dranor och det faktum att jag aldrig spelat DnD förr gör att jag ser det hela med lite andra ögon än någon som är mer erfaren.
 

Rosen

Myrmidon
Joined
9 Jun 2000
Messages
5,813
Location
Jakobsberg (Järfälla; 08-trakten)
Spelnamn

Faktum är att jag börjar bli lite trött på den gamla klyshan. Det verkar som att bara för att spelet heter Dungeons & Dragons så antar många att det går ut på att hacka monster.

Instämmer; ett spels namn är bara ett namn.
Hur ofta springer folk omkring med stridshammare i Warhammer FRP (för att inte tala om i 40K)?
Hur ofta stöter man på demoner och drakar i DoD, jämfört med andra sorters varelser?
Hur många som lirar Gemini har nånsin mött de där osnutna tvillingarna?
Hur... um, hur ofta gör man, öh, nånting som har med spelets namn att göra i RuneQuest? (-:

--
Åke
 

Magnus Seter

Ansvarig utgivare
Staff member
Joined
24 Nov 2000
Messages
12,463
Location
Stockholm
Och...

...för att inte tala om Eon. Hur många har spelat en eon i eon? Eller är det för att det känns som om man spelat en eon som det heter Eon? För att inte tala om Mutant, jag menar, hur många spelade mutanter... i... Mutant... öh... eh... det var inget... :) /M
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Re: Spelnamn

<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>

Hur... um, hur ofta gör man, öh, nånting som har med spelets namn att göra i RuneQuest? (-:

<hr></blockquote>



Tja, målet som powergamer (och om man var intresserad av det starka 'leva en myt'-konceptet som Stafford haft med hela tiden) i RQ II var att få runornas kraft - man blev 'Rune Lord' eller 'Rune Priest' när man blev 'magiker' och målet var att bli BÄGGE. Man questade efter runor genom hela spelet, egentligen.

Wastelands utspelas i en ödemark (nåja, en stor del av tiden), de känntecknande rollpersonerna i Mutant var gissa vad, man kunde få en Chock ganska ofta i spelet med samma namn, och Villains&Vigiliantes var man det ena som slogs mot det andra.

Ibland ligger det mer i ett namn! /images/icons/clever.gif

Nightowl, RQ-freak, associeras med runorna 'Oordning' och 'Illusion'
 
Top