Nekromanti Ostron av järn

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
I annan tråd:
Die grosse Eule said:
Storuggla, varför finns det ostron

Det är inte frågan. Det är lätt att räkna ut - basal molusk, tillämpar enkel födostrategi (stillasittande "filter-feeder"), massreproducerande.

Frågan är snarare varför deras skal inte är gjort av järn. DET är mysko.

Ostronens klass (bivalvia) uppkom under Cambrium ("den kambriska explositonen") som ett motdrag i den snabba kapprustningen mellan rovdjur och deras byten. Att omgärda sig med ett skal, är en basal skyddsåtgärd mot predation.

Men snart nog utvecklades gott om rovdjur som kunde bryta igenom skalet, med större klor, genom att borra sig in eller på en lång rad andra sätt.

Skalen är gjorda av kalk (kalciumkarbonat), som vanligtvis finns löst i havsvatten, särskilt i närheten av kalkhaltiga bergarter.

Men som sagt, rovdjuren överkom snart detta försvar.

Järn är det fjärde vanligaste grundämnet i jordskorpan. Det förekommer rikligt i framför allt oxiderad form, i havsvatten. (Under förhistorien i så riklig mängd att järnhaltiga avlagringar i sedimenten är det som ger många bergarter dess rödaktiga färg!)

Järn är biologiskt aktivt och ingår i många viktiga vävnader eller andra sammansättningar (t.ex. i djurblod, i de röda blodkropparnas heme).

Det vore alltså inte alls otänkbart att stillsittande (det är ju något av ett nödvändigt villkor under havsytan...) djur utsöndrar skal som består av järn och järnföreningar. Det hade gjort dem osårbara mot cambriska rovdjur.

Så varför är ostronskal inte av järn?!?

Och hade de varit det, så hade vi kunnat ha levande "rustmonster" i verkligheten!
 
jb.gif
 
O.o

Eh, när jag läste en kort kurs paleontologi så funderade jag också lite över skal. Sista uppgiften vi hade i kursen var att vi skulle beskriva hur däggdjuren skulle utvecklats parallellt med dinosaurierna. Pansar tänkte jag.

Så tänkte jag på hur länge de där musslorna funnits. Till och med en utter kan ju öppna den. Hade varit ascoolt ifall de haft skal av järn istället!

Coolt, ett relativt begrepp antar jag.
 
Jag läste om apor som äter musslor. De tar inte sönder skalet utan de knakar musslan mot något för att trötta ut muskeln som håller igen skalet. Tydligen är vibrationerna väldigt påfrestande för den. Då hjälper det inte med järnskal heller, för det krävs en liten hasp eller någon annan låsning =)
 
Känns jävligt mutant på något vänster.

Eller kanske trudvang. Finns det järndrakar finns det järnsniglar!
 
Radioaktiv said:
Jag tänkte också på mutant när jag såg den. Kanske skulle ta och göra en grej av det, i zonen är ju allt möjligt :gremwink:

Det känns som ett ganska eftertraktat byte om den beter sig som en vanlig snigel. Massor av mat, och ett stort järnrikt skal som man kan bygga saker av.

Den kanske äter i järnrika myrar och av gamla byggnader för att få sitt järn? (Hm, känns som att jag kapar tråden här...)
 
Radioaktiv said:
Jag tänkte också på mutant när jag såg den. Kanske skulle ta och göra en grej av det, i zonen är ju allt möjligt :gremwink:

Om det är till mutant så finns det ju bara en fråga...

"vad är receptet och hur smakar dem?"
 
"Godare än belugakulor!"

-Morbror Zanders

Nä, nu slutar jag kapa tråd och startar snart en om zonkryp man kan slänga i kittlar.
 
Ulfgeir said:
Radioaktiv said:
Nä, nu slutar jag kapa tråd och startar snart en om zonkryp man kan slänga i kittlar.

Till skillnad då från zonkryp som kan slänga dig i en kittel? :gremwink:

/Ulfgeir

Finns det någon skillnad i mutant på det första och den andra? Den mutantkulinariska upplevelsen är en väldigt literär tolking av eat-or-be-eaten.
 
Nu tänker jag vara skittrist och komma med ett riktigt svar ...

Järn är som bekant ganska reaktivt. Det brukar liksom inte förbli järn särdeles länge, utan förvandlas till sådäringana rost. Järnoxid är inget vidare pansarmaterial.

I den formen så används järn mycket riktigt av biologiska organismer. Men att »rena« järnoxiden till järn är inte enkelt - och ostronet skulle konstant behöva anstränga sig så att skalet inte rostar igen.

Men så fanns det dendär järnsnigeln, så jag kanske har fel.
 
Det lär vara bundet med något annat prevalent mineral, typ kisel, eller krom om det finns där nere. Annars är järnoxid rätt jävla hårt, det är bra sprött. Men om man tänker sig järnoxiden som degen i en croissant, alldeles tunn och fnasig. Jag kan tänka mig att snigeln förstärker den med något annat meterial för att backa upp det skitahårda järnet.
 
Hmm, en gigantisk eremitkräfta som använder saker av järn som skal?

DET känns som ett zondjur.

Dessutom enkelt för SL att modifiera, genom att ge olika skal som har olika ABS.
 
Möller said:
Nu tänker jag vara skittrist och komma med ett riktigt svar ...

Järn är som bekant ganska reaktivt. Det brukar liksom inte förbli järn särdeles länge, utan förvandlas till sådäringana rost. Järnoxid är inget vidare pansarmaterial.

I den formen så används järn mycket riktigt av biologiska organismer. Men att »rena« järnoxiden till järn är inte enkelt - och ostronet skulle konstant behöva anstränga sig så att skalet inte rostar igen.

Men så fanns det dendär järnsnigeln, så jag kanske har fel.

Du har rätt. :gremsmile:

Ett skäl till att det bara är den, unika, snigeln som lever i en djuphavsficka (och kanske några liknande, ännu oupptäckta diton) som använder järn, är ju just att under väldigt högt tryck fälls metaller ur vattnet och blir åtkomliga - men samtidigt i ooxiderad form. Det är helt andra villkor i hundra atmosfärers tryck.

Sen tror jag, som Laowai skriver, att det säkert är i skumma (för oss) föreningar som det där järnet är bundet.

Men att ta järn (i oxiderad form) och "avoxidera" det, är förvisso inte alls omöjligt biologiskt, men det skulle vara en väldigt energikrävande process. (Sen måste det bindas i en stabil molekyl som också kräver ett högt energivärde...)

Det är knappast något som en stillasittande filter-feeder har "råd" med.

:gremsmile:
 
Back
Top